Archipelacon - a long summary! With pictures! Most of them terrible!

I will do my blog post about Archipelacon in English, as it might be of interest to readers from different nations. I might start doing this as a regular feature, too, as the number of translations of Maresi increase and as the publication date for the English translation approaches.

I am fairly new to fandom. I have attended a couple of Finncons, a Swecon, a Rasecon and have had the honor of being the Guest of Honour at Fantastik in Turku last year. But as a whole, I haven't really "gotten" the idea of cons and fandom.

Now I do.

My husband and I arrived in Mariehamn on Friday, so we missed a day and a half of the con, but there are only so many nights one can dump one's offspring on a babysitting Grandma. After checking into the hotel we registred at the con, and then I changed venues to the library, where there was programming open for all during all (?) of the con. We recorded an episode of Fantastisk Podd live - "we" being me, Mia Franck, Kristina Hård, Karin Tidbeck and Jenny Wiik. We talked about islands and closed spaces (as we were on an island it seemed appropriate) and at least to us panelists the discussion was interesting. The audience seemed content, too.

Then we stayed on to listen to Sara Bergmark Elfgren and Mats Strandberg talking about the process of turning the book Cirkeln (The Circle) into a full-length movie. Very interesting!

After that we had dinner with some of my friends, both ones living in Mariehamn and ones attending the con. We had a great evening, and I was repeatedly and accidentally but hilariously insulted by a very sweet waiter who had his first day on the job. I tipped him extra for that. I attended the pool party (husband went to bed, which he later regretted, as our room looked out over the pool, and before the party closed he had no way of getting any sleep...) and a good time was had. So good that I overslept and missed breakfast the next day, in order to make it to the first panel I was on.

On Saturday we got into the con-groove properly, and I started seeing what the fuss is all about. I met so many friends from online and from previous cons. I listened to interesting panels (including an episode viewing with GoH George RR Martin, whith a Q&A after). Oh and yes, I participated in a panel about trolls, with wonderful GoH Johanna Sinisalo, Petri Hiltunen and Kristina Hård. I was told afterwards by several people that it was one of the most interesting panels of the con, so I am happy we did a good job! I think one of the reasons people liked it was that we all had slightly different takes on trolls in our work, but also all had done our research and knew a bit about the history. I myslef learned some new and interesting stuff. Later in the day I did a reading from Maresi in English which went well.

What was very cool was that even though I didn't have a signing or anything like that, many people came up to me and asked me to sign books, and I even got to sign the magazine Finnish Weird in which I have a short story in English. Everyone was so kind and had such nice things to say about my books that I was floating on clouds. I was especially happy about the young men who came up to me and said they like my work - take that everyone who thinks books written by women about girls/women are of no interest to male readers!

I myself got interested in Gaie Sebolds Babylon Steel-books after hearing her at the Sexy times in SF and Fantasy-panel, and was lucky enough to find two of the books at the flea market. I got them signed, yay!

Blurry phone pic from the Sexy Times in SF and Fantasy-panel, chaired by Marianna Leikomaa, with Nastia T and Gaie Sebold. The panel was so popular we were moved to a bigger room!
And apart from the panels, and the funny masquerade (which was OWNED by a tiny pirate totally in character) there was the AWESOME Brotherhood without Banners pool-party in the evening, where I got to hang out with so many lovely and cool people, and there was unspeakable karaoke (probably on youtube somewhere if you dare go look), and there was a raffle, and I won a GoT t-shirt hand printed by GoH Parris McBride (wife of George RR Martin). It cannot be purchased anywhere. It has the House Targaryen motto. It is awesome. And huge.

When you used the bathroom during the party you had to go in to the "normal" bar where all the "normal" people were. And I got the strongest sensation that these people, the people at the con, they are my people. For someone who's never been to a con, I could liken it to a book fair: there are panels and interviews, some of them about literature, others about movies or comics or other SF/fantasy-related stuff. And there are vendors, and parties, just like at a book fair. Yet it is nothing like a book fair. Because there is no prestige. Everyone is on equal footing; we're all fans. It's not about selling stuff, It's about celebrating stuff. And that makes all the difference.

Sunday, the last day of the con, was, according to my husband the best day. We listened to more panels, and bought pralines from Mercedes Chocolatier (if you're ever in Mariehamn you must have some, they're divine), and I felt a bit burned out so in between panels I chilled out on the balcony of our hotel room with the chocolates and Babylon Steel. I thoroughly enjoyed the A World of Ice and Fire-panel with GoH GRRM and Linda Aronsson and Elio M. Garcia Jr. It was especially interesting to me as a fantasy writer, as it gave me some insights into how GRRM approaches his world building. I would have bought the book, but it was sold out in English.

The only photograph where I remembered to use my real camera and not the phone...

Then there was the bittersweet closing ceremony, after which hubby and I chilled out in our hotel room, skyped with the kid back home and then got ready for the Dead Dog Party, which again was great, but we went to bed at a sensible hour. I got som great news, but I don't know if they're public yet, so I'll share as soon as I can ;-)

The next day we strolled around Mariehamn, had lunch, bought books and some souvenirs and then made our way to the ferry, where we mostly relaxed in the cabin, Cons are fun but leave introverts like us completely exhausted! I also got an email with more good news, to be announced soon! At ten at night I got to hug my son and thank my mom for babysitting, and then crawl into my very own bed with a sprig of lilac on my nightstand for that summer smell.

Now the con bug has bitten us both, I am afraid, Worldcon 2017 to Helsinki, please!
Cheryl Morgan has a great recap of the con on her blog, and she writes "Finnish fandom can do anything, it seems". I second that! My heartfelt thanks to the organizers, the guests and all the members of Archipelacon who made this such a wonderful experience!



Jag missade helt att jag är dagens sommarpratare i Radio Vega! Så går det när man är på stugan och inte får dagens tidning på morgonen. Programmet går i repris ikväll 18.03, och dessutom går det att lyssna på på Arenan (med musik). Jag pratar, surprise surprise, om skrivande. (Ikväll kommer det en version utan musik på Arenan, den kan man säkert lyssna på utomlands.)


Semester - hurra?

Det är konstigt, det här med semester.

Just nu fylls bloggarna av folks för-semesterstress. Eller längtan efter semester. Eller sorg över att de kanske inte har semester alls denna sommar.

Idag är första dagen av min sju veckor långa "semester". Den är dikterad av att igår stängde sonens dagis och det öppnar igen om sju veckor. Jag har inte haft nån stress innan, eftersom mitt arbete inte alls definieras av sådant som semestrar utan sådant som deadlines. Jag längtar heller inte alls, eftersom jag älskar mitt arbete, och närmast känner en gryende frustration över att inte kunna utöva det (på allvar) på sju veckor. Jag tror att jag inte känt det så starkt förut som i år, jag vet inte varför. Det där med att se fram emot att äntligen få tillbringa mer tid med familjen, vara en närvarande förälder och partner - det känner jag inte heller, eftersom vi har en ganska lugn och stressfri vardag (för det mesta), där vi båda är hemma då sonen kommer från dagis 15.30 och alltså hinner umgås mycket i vardagen. Dessutom jobbar maken och jag båda (för det mesta) hemifrån, vilket gör att vi ofta äter lunch ihop, och alltså hinner prata och umgås i lugn och ro, och alltså få den där "vuxentiden" det pratas om.

Sonen däremot har längtat efter sommarlovet i veckor. För hans skull är jag glad. Och om vädret var bättre skulle jag säkert känna större sug efter stugliv och vattenplask. Men som det nu är längtar jag inte alls efter att sitta och huttra i nån stuga som måste eldas och där man inte kan sitta ute pga regn och blåst utan måste trängas inomhus tre människor och en hund på ca 20 kvadrat. Det uschliga vädret är också orsaken till att vi, för första gången någonsin (?) firar midsommar i stan. Det känns jättejättekonstigt. Vi har ju alltid varit på stugan eller uppe i Österbotten där vi firat med släkten. Men 11 grader och regn lockar inte till strandliv direkt.

Men: sonen sa igår morse längtansfyllt att han skulle vilja ha croissanter nån gång. Jag förslog att det kan vi ju fira första sommarlovsdagen med. "Ja! Och så skall vi ha brasa och läsa saga och mysa! Och grilla korv!" Så det är det vi ska göra denna midsommar. Inomhus.


Mitt program på Archipelacon

Jag skulle egentligen delta i Archipelacon bara som åskådare och conbesökare, hade jag tänkt. Men... ja, så får man en förfrågan om att delta i en intressant paneldiskussion, och så går det bara utför :-)

Nu är det bara en dryg vecka kvar! Jag deltar inte i hela conen, men jag hoppas jag inte missar för mycket genom att komma lite senare.

Reading: Osuuskumma Drabbles & Annmari Dannebey & Maria Turtschaninoff

Authors from publishing co-op Osuuskumma will start by reading a few drabbles, followed by Annmari Dannebey reading from her upcoming novel Neverending forest and Maria Turtschaninoff reading from her novel Maresi. Neverending Forest is the first novel in a historical fantasy trilogy based in Normandy, France. Maresi is Maria Turtschaninoff’s fifth novel, and the first to be published in English. It’s high fantasy in a low-magic setting. The main character is a young girl, Maresi, who has fled famine and poverty to The Red Abbey, a haven for women and girls on a remote island. There the girls are given refuge and taught secret knowledge. But as the story begins, evil lands on the shores of the island.
Annmari DannebeyMaria TurtschaninoffOsuuskumma writers


Kaffe eller bok?

Jag vet inte om jag borde göra reklam för det här eller inte, det känns lite konstigt att se sin nästsenaste bok säljas så här snorbilligt fast den är inbunden och allt, men i alla fall, nog är det ju bättre att den säljs, så: Nu går det att få Anaché som sommarläsning till priset av en dyrare kaffe.


Min bästa ursäkt

Apropå att vara neurotisk, detta kommer hädanefter att vara min bästa ursäkt för mitt liv utan resor, forsränning, bungeehopp och andra extravaganser:

I think extravagance in your life takes the energy from possible extravagances in your mind. 

Kay Ryan i The Paris Review

Värme, tack

Vore jag inte så flygrädd och neurotisk skulle jag boka en sista-minuten-resa till sol och värme för hela familjen NU.


Jämställdhet på det litterära fältet

I dag kommer jag till tals i Helsingin Sanomat* i en artikel med temat jämställdhet på det finska litterära fältet. Det jag lyfte upp i intervjun är hur styvmoderligt barn- och ungdomslitteratur behandlas. Vilket skulle bevisas - i artikeln omnämns jag och Salla Simukka som ungdomsförfattare, medan alla andra är författare (eller poeter).

Jag är övertygad om att detta inte är något som görs medvetet, av illvilja, utan det är frågan om så djupt liggande vanor och mönster att ingen ens reflekterar över dem. Ingen kommer att tänka på att b&u-böcker borde inkluderas i årets största bokbilaga. Ingen kommer att tänka på att det vore bra att bjuda in någon av de stora, intressanta ungdomsförfattarna till Helsinki Lit. Ingen kommer att tänka på att barn- och ungdomsböcker också är intressanta för den vuxna publiken under mässor och evenemang. För det är ju inte riktigt litteratur, det är som Salla Simukka säger i artikeln, "talande djur och färggranna studsande bollar".

*Här ville jag skriva ett litet "förlåt för att jag just nu är överallt, det tar nog slut snart" vilket är en typisk kvinnlig grej, och jag måste verkligen bli bättre på att sluta be om ursäkt.


Den fula sanningen

Alltså, jag skall inte ljuga för er.

Det går trögt, det här redigerandet.

Jag har på fem arbetsdagar kommit till sid 10. (Aj, det gör ont att ens erkänna det där för mig själv.)

Det har flera orsaker. En är naturligtvis att det finns mycket jag skall kolla upp, fundera över, överväga, medan jag redigerar. Men det är verkligen inte hela förklaringen, inte ens halva.

E mycket större orsak är att jag ju egentligen inte hade trott att jag skulle redigera redan nu. Jag trodde jag skulle skriva på romanen tills semestern börjar, och sedan börja redigera i augusti. Men jag blev överraskande färdig redan i Visby i maj, och vill såklart utnyttja arbetstiden. Men min inre lättja tar över: "Jag har ju redan kommit längre än jag trodde, ingen panik, ta det lugnt."

En annan orsak är att jag var bortrest och sedan förkyld (och fortfarande hostar jag, är inte 100% frisk än) och trädgården exploderade under denna tid och det finns så mycket som borde göras. Är det ens lite varmt och soligt ute vill jag rusa ut och njuta/jobba i trädgården (ibland gör jag det också).

Och så är jag inte i Visby längre.

Det betyder att istället för att koka en kopp te och sitta vid datorn redan kl 8 äter jag frukost med familjen, för till dagis, kommer hem, kollar mejl, och plötsligt är klockan 10.

Det betyder att plötsligt står jag i köket och diskar, eller sätter på en maskin tvätt, istället för att redigera.

Men vet ni, mest är det för att jag slösar bort massor med arbetstid online, på FB och tusen andra sidor. Det är den nakna, fula sanningen.


Novelldebut på engelska!

Igår väntade denna lilla godbit på mig i postlådan:

Det är en tidskrift som lyfter fram moderna finländska författare som skriver fantastik. Jag finns med både med en lång intervju som Ben Roimola gjorde med mig, samt med min första novell någonsin publicerad på engelska! Woven Flight heter den.

Och ta-daa - tidskriften finns även online! GRATIS!


Och sedan var de åtta

Idag har jag glädjen att berätta, att Elina Ahlbäck Agency sålt Maresi även till Turkiet - till samma förlag som till exempel Salla Simukka och Stephen King har.

Det innebär, att Maresi utkommer i sammanlagt åtta länder.

Det innebär, att I can't even. Visst har jag tillåtit mig att drömma om att få en bok såld till något förlag utomlands. Något. Men åtta länder, och åtta språk?

Nope. Jag vet inte riktigt vilken fot jag skall stå på.



Jag hittade den här sommarlistan på diverse bloggar, och tänkte underhålla er med den idag medan jag själv sitter och redigerar. Jag har lagt till några egna punkter också.

Mina planer för sommaren: Gör så lite som möjligt. Stugliv mest, uppblandat med lite hemmavistelse - trädgården måste ju vattnas och skötas om den också. En enda resa finns inbokad: Archipelacon i Mariehamn i slutet av juni. Det blir tre dagars tumistid med maken (och 798 andra conbesökare). Jag vill också gärna hinna umgås med de vänner jag annars ser alltför sällan. I slutet av sommaren, innan dagis öppnar, misstänker jag att det kan bli en tur upp till Österbotten också.

Bästa sommarstället: Hyrstugan i Västnyland. Fammos stuga i Åbolands skärgård. Och mormors och morfars hus i Gamlakarleby, det med den enorma trädgården - det huset finns inte längre, på dess plats står en bensinstation, men det är ändå ett så ljust sommarminne för mig.

Favoritsommarblomman: Pionen. Nej, syrenen. Ahh, omöjligt att välja!

Sommarens smaker: Nyplockade blåbär med mjölk och socker. Jordgubbar. Nypotatis och dill. Nyrökt fisk. Grillad korv. Rosévin. Sockerärter. Kunto knäckebröd med Kalles kaviar och klippt skaftlök. Mariekex.

Här badar jag helst: Det är lätt - i en insjö med varmt och silkesmjukt vatten och härlig, hård klippbotten (ingen lera, tack). 

Hur länge skall du vara ledig? Ledig och ledig... Dagis är stängt under sju veckor, då räknar jag inte med att få väldigt mycket jobbat. Under dessa sju veckor kommer jag att vara lekledare, pedagog, kock, städerska, chaufför, badvakt, sjuksköterska, ekonom, resledare och underhållningsansvarig. Alltså mamma.

Vad ser du mest fram emot? Värme, faktiskt. Väntar fortfarande på att den skall anlända. Jag vill kunna gå omkring dygnet runt utan alltför mycket kläder på kroppen. Jag hoppas också på att få läsa - både att jag skall hitta luckor under dygnet där jag får läsa i lugn och ro, och att jag skall hitta tillbaka in i böckerna igen och sluta vara en sån kritisk och okoncentrerad läsare.

Vad kommer du att köpa inför semestern: Jag har redan köpt en ny simdräkt. Övriga sommarinköp som redan är gjorda är sommarblommor och örter för krukorna här och på stugan samt nya dynor till solstolarna. Mycket mer behövs inte, faktiskt. (Olästa böcker har jag ju redan en drös, och biblioteket har resten av vad jag kan tänkas önska mig.)

Det här lyssnar jag på i sommar: Radion är för mig sommarlyssning, eftersom vi bara har en batteridriven radio på stugan (ingen el). Sommarpratarna brukar jag ta som podcast då jag t.ex. plockar blåbär - det gäller både Sveriges och Radio Vegas sommarpratare. I år får jag ju dessutom prata själv - den 25.6. i Radio Vega!
Men mest lyssnar jag bara på tystnaden. Jag är inte en av dem som måste fylla en stilla sommarkväll med musikskval.

Favoritsommardoft: Det är nog syrenerna, det. Och doften av en vedeldad bastu.

Hur kommer du att göra dig illa? Förhoppningsvis inte alls! Men antagligen skarpsår på benen och brännsår från grillen på händerna.

Vad oroar du dig för? Alla faror som lurar i sommaren för ett litet barn: vattnet, huggormarna, bastuugnen, getingsting...

Hur kommer du att minnas din sommar sen i september? Förhoppningsvis som lång, ljus, varm, stressfri och full med skratt, mat och bra böcker.

Den ultimata sommardagen: Jag vaknar av mig själv (inte väckt av barn 05.30!) i stugan. Morgonsolen lyser in. Resten av familjen vaknar ungefär samtidigt. Jag drar på mig springkläderna och springer en liten runda som avslutas med dopp i sjön. Maken har kokat te och vi äter frukost ute i solen. Sen leker sonen nöjt för sig själv medan jag får läsa (hahahaaa, ser redan det omöjliga i detta), antingen i hängmattan eller på strandklipporna. Det är varmt men inte olidligt hett. Sill och nypotatis till lunch. Alla somnar, dåsiga av värmen. På eftermiddagen firar vi nåns namnsdag eller liknande med jordgubbsmarängtårta. Kanske uppe i mammas stuga. Spelar spel med sonen, lyssnar på radio, simmar lite mer. På kvällen får vi gäster, några av våra vänner med barn kommer och vi grillar eller röker fisk och pratar och äter medan barnen leker och det finns inga mygg (muahahhaaa) och solen sänker sig och kvällen är varm och ljus och oändlig. När gästerna åkt och barnet somnat sätter jag mig en stund på verandan med ett glas vin och ser ut över en spegelblank sjö.



Artikeln i Hbl går nu också att läsa, här.

Snäppet från

Idag är en sådan här dag.

Sporrad av detta sätter jag mig vid datorn och fortsätter redigera.



Idag tar jag en pikiliten mellandag. Huvudet är i skick efter gårdagens fest, det är inte det, jag tog sista tåget hem. Men efter resa + förkylning ligger jag så vansinnigt efter med allt här hemma - städ, tvätt, trädgård - att jag bara måste ta itu med en del av det först. Hunden skall få en rejäl promenad. Köket skall röjas. Örter och sommarblommor jag köpt skall få krukor att bo i. Men i morgon, då är det dags för redigering igen. Nio arbetsdagar innan dagis stänger för sommaren - jag skall göra det mesta jag kan av de nio dagarna.



Nu är det juni månad. Juni!! Vart tog maj vägen?! Eländes elände vad tiden går. Efter att jag varit bortrest och sen sjuk ligger jag så mycket efter med hushålls- och framför allt trädgårdsarbete att jag inte vet hur i all världen jag ska komma ikapp. Jag är fortfarande rosslig och snörvlig men nog piggare idag. Dagens arbete består av att förbereda sig inför morgondagens skrivworkshop. Det skall bli väldigt roligt! Två dagar av skrivövningar och prat om kreativitet i en vacker miljö (Överby). Och sen som strösslet på glassen är det förlaget Tammis vårfest på onsdag, på Villa Kivi i Helsingfors. Skoj att också som vuxen utan en egentlig arbetsplats få ha en egen vårfest! Med ny klänning och allt :-)

Vädret fortsätter att vara kallt och blåsigt, så jag är riktigt glad att sommarlovet och semestern inte börjar riktigt än. I juli, då ska det bli riktigt varmt. För det har jag bestämt.