2017-05-02

Sorg och kärlek

I söndags dog min älskade mamma. Jag satt och höll hennes hand när hon dog, berättade om mina finaste minnen av vår tid tillsammans och tackade henne för allt. Vi hade sagt allt redan, många gånger om. Vi hade ingenting otalt.

Jag kan inte begripa att hon är borta.

Idag skall jag börja ta itu med det praktiska, allt det där som jag ännu inte ens vet vad det är. Mamma hade inga andra barn och bodde ensam, så det är jag som måste sköta det. Min pappa dog för 14 år sedan väldigt oväntat, vilket gjorde det svårt för mig och min syster då vi skulle reda ut alla praktiska detaljer med bankkonton, eventuella försäkringar, kreditkort osv. Mamma drog lärdom av detta och när hon fick veta att hon hade cancer, för tre år sedan, gjorde hon en Dropbox med alla möjliga viktiga dokument och instruktioner åt mig.

Jag öppnade den för första gången idag. Och hittade ett kort brev som hon skrev för exakt två år sedan, där hon skriver att hon vill att jag vet att hon älskar mig, och att hon vet att jag älskar henne.

Vilken gåva.

Det var just sådan mamma var. Och är, i mitt hjärta, för alltid.


Här är mamma och jag den 4.4. då vi var ute på en lång promenad i Helsingfors tillsammans. Hon orkade gå väldigt bra fortfarande, men behövde stavar eftersom hon blivit lite vinglig. Det är helt omöjligt för mig att förstå att man kan promenera i början av en månad och vara död då den är slut.

6 kommentarer:

  1. Vad vackert du skriver. Och vilken fin relation ni hade. Kram. <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
  2. Stora kramar. Vad fint att ni fick tillbringa den sista tiden tillsammans och att du hade möjlighet att ta avsked. Beklagar sorgen.

    SvaraRadera
  3. Jag är så ledsen för din skull. Men jag är glad att det känns som att ni inte hade något otalt, det gör det kanske lite lättare. Ni hade en fin relation, det ger fina minnen som en dag gör lite mindre ont, hoppas jag. Kram!

    SvaraRadera
  4. Jag beklagar djupt. Men jag tycker också det låter som att hon fick en fin sista stund. Att somna in, hållandes sina vuxna, självförsörjande och självständiga barn i händerna, lyssnandes på deras röster. Så skulle jag nog vilja gå när det är dags.

    Det är givetvis inte ens på topp-100-listan över vad din mor lämnar efter sig men hon kommer hursomhelst att leva kvar i min kokbokshylla.

    Sköt om dig

    U.J.

    SvaraRadera
  5. Otroligt sorgligt, men vilken fin död din mamma fick. Jag önskar dig och din familj styrka i sorgen. Kram, Nonna.

    SvaraRadera