2016-11-30

Au revoir!

Vet ni vad jag gör i morgon? I morgon flyger jag till Paris! Senast jag var där var för sju år sedan. Nu reser jag i sällskap av min underbara mamma, och vi skall insupa julstämning i Paris, sitta på caféer, dricka kaffe och pastis och bara njuta. Vi har båda varit i Paris såpass många gånger att vi har klarat av alla "måsten", så vi slipper springa på muséer och upp i Eiffeltorn. Vi skall strosa omkring som andan faller på och äta god mat och bara vara i Paris.

Följ äventyret på mitt instagramkonto, @turtschaninoff!

2016-11-28

Vidare vidare

Det var en fin helg, min signering i Karis Bok&Papper var väldigt välbesökt, Helsingin Sanomat boktipsade om Naondel och vi har adventspyntat och bakat pepparkakor. Tyvärr hinner jag inte blogga så mycket, jag har (enligt mitt eget schema) tre dagar kvar att få pli på den text jag redan har, innan jag kan skriva vidare. Jag tror inte att det går, men jag vet inte riktigt hur långt jag kommit heller för jag gör flera delar av texten parallellt eftersom så mycket måste flyttas och/eller helt skrivas om. Så jag bara kör på så gott det går, och i onsdag får jag se hur långt jag kommit.

2016-11-25

Jag är inte cool

Det känns som om jag borde bete mig mer blasé och coolt. Men jag kan helt enkelt inte. Saker händer som jag inte kunnat föreställa mig i min vildaste fantasi (och tro mig, min fantasi är vild) och var gång piper jag till av förtjusning och delar det med hela världen. Jag kommer aldrig att kunna skapa/upprätthålla en bild av mig som sofistikerad världsvan författare. Därför lägger jag nedan in (dolda) länkar till alla artiklarna :-)

Variety magazine (det anrika!) har skrivit om filmoptionen. Liksom The Guardian, vilket jag fick veta för att Yukiko Duke twittrade det åt mig (squee!). Liksom IMDb, The Bookseller och en mängd andra sidor från Italien, Rumänien, Nedeländerna, Kanada, Pakistan, Sydostasien...

Och ja, det känns fantastiskt och overkligt och allt på en gång.

Men nu stänger jag av allt det, och ger mig i kast med manuset till "Maresi II" än en gång. Trots att det går oerhört långsamt framåt så går det i alla fall framåt. Och det är jag tacksam för.

2016-11-23

Brobygge

Igår raderade jag 2679 ord i manuset - ett visst avsnitt - och skrev om det helt och hållet. Det blev 2378 helt nya ord. Vilket ju i och för sig är skitbra - 2378 ord på en arbetsdag är verkligen inget att fnysa åt. Men ändå känner jag mig frustrerad över att det går så långsamt. Jag vill verkligen inte sitta och skriva om gammal text, göra om redan en gång gjort arbete. Jag vill ju skriva nytt. Komma vidare.

Jag undrar om t.ex. brobyggare känner så här då de påbörjar ett nytt arbete? Att de modfällt stirrar på de pelare de just gjutit och ser att de måste göra om dem och sen gör allt det andra också, och den här bron blir ju ALDRIG färdig?

2016-11-22

Annoslunda research

Idag har jag gjort research i en av mina egna gamla böcker. Det var skoj :-) Men också intressant - mitt språk, min skrivstil, har verkligen förändrats på ca tio år. I och för sig inte så konstigt, men ändå en intressant upptäckt.

Julklappstips!

Nu skall jag puffa för två evenemang. På onsdag och torsdag ordnar Bonnier Books ett stort jippo i sin bokhandel på Högbergsgatan 37. Då säljs böcker från WSOY, Tammi, Johnny Kniga och Schildts&Söderströms med 50% rabatt - ja, på alla böcker, inte bara utvalda! Det bjuds på glögg, författarintervjuer och annat trevligt! Jag kommer att intervjuas i en kort intervju (på finska) på torsdag kl 16.45, och så finns det möjlighet att få böcker signerade både före och efter det. Dvs där kommer att finnas Naondel och Maresi på finska och den nya mjukpärmade svenska Maresi till salu.

Och på lördag signerar jag Naondel i Karis bok & pappershandel på Köpmansgatan kl 11-12.

Detta är de enda tillfällen innan jul då man kan få böcker av mig signerade, så passa på, köp personliga julklappar redan nu! En bok till alla i släkten och så var julen fixad innan november månad är slut :-)

2016-11-21

Lite (men inte mycket) mer om filmen

For those of you who found my blog through the movie announcement: I update this blog mostly in Swedish these days, but I have an English author page on FB, here.

Jag har efter torsdagen fått en mängd frågor om filmen från olika håll, vilket naturligtvis är väldigt roligt. Men tyvärr kan jag inte svara på nästan någon av dem. Avtal av den här sorten är nämligen superduperhemliga, och det finns nästan ingenting jag får säga. Till exempel något om tid, pengar osv.

Vad jag kan berätta är att jag på inget vis varit involverad i förhandlingarna. Det är min agent Elina Ahlbäck (som i år förhandlat fram två andra filmavtal för finländska böcker) som tillsammans med sitt team skött precis allt. Jag är alltså inte själv i kontakt med Film4. Processen har varit lång och precis varje ord i avtalet är av betydelse, därför har det tagit så länge. Och ja, det har varit oerhört svårt att hålla tyst. Så mycket kan jag väl säga att jag inte har någon formell roll i filmskapandet, typ "excecutive producer" eller så. Och nej, jag vet ingenting om och har ingen möjlighet att påverka rollbesättningen. Än är vi inte där heller - filmen är fortfarande i optionsstadiet. Nyansskillnaden har gått de flesta rubrikmakare förbi då detta nådde pressen, men här är en wikipediadefinition på vad en option är:

"En option är ett avtal mellan en optionsutställare och en optionsinnehavare som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att i framtiden köpa eller sälja en underliggande tillgång till ett på förhand bestämt pris."

Det är dock en mycket stadig option vi har.

Och det är väl ungefär det jag kan säga! Jag är väldigt väldigt glad att optionen gick till just Storbritannien och Film4, som varit med om att utveckla riktiga kvalitetsfilmer de senaste åren. Den som vill kan bekanta sig med deras senaste produktioner här.

Här finns en intervju jag gav för svenska YLE på torsdag.

2016-11-18

Apropå film

Det här kan man också hitta om man googlar mig. Det visste ni inte, va?


2016-11-17

MARESI HAS BEEN OPTIONED FOR A MOVIE!!

Finally, finally, FINALLY I get to share the fantastic, huge news that Maresi has been optioned for a movie! My super agent Elina Ahlbäck and her team has been working on this deal for a long time, and it's been a struggle to keep it quiet. But today I get to share it with the world! 



Here's the agency's press release, in full:

Feature film rights to Maria Turtschaninoff’s internationally acclaimed fantasy novel Maresi have been optioned by Film4.
UK-based Film4 has developed and co-financed many of the most successful UK films of recent years, including Academy Award-winners such as 12 Years a Slave and Slumdog Millionaire. The deal was brokered by Turtschaninoff’s agent Elina Ahlbäck of the eponymous Elina Ahlback Literary Agency in collaboration with Gudrun Giddings.

“I cannot say that this is a dream come true for me - it exceeds all my dreams. I am so happy that Maresi is in such good hands with Film4,” says Turtschaninoff. Quoting Turtschaninoff’s agent Elina Ahlbäck, “Finlandia award-winner Maria Turtschaninoff’s feminist fantasy saga will empower girls and women all over the world.”

Maresi, the first book in The Red Abbey Chronicles, was originally published in Finland in 2014 by Schildts & Söderströms, and awarded the prestigious Finlandia Junior Prize in the same year.

Publishing rights to the novel have sold in 17 territories to date, to excellent press and reviews internationally. In the UK, Pushkin Press published Maresi in January 2016 and Abrams will release the U.S. edition in January 2017.

Maresi is a tale of friendship and survival, set in the Red Abbey, a refuge for women and girls. When the abbey is attacked, the titular character Maresi has to fight to defend both herself and the community. The novel is a historically inspired fantasy saga, aimed for young adult and adult audiences, about friendship and community of women in a male-dominated world. According to The Observer, Maresi “combines a flavor of The Handmaid’s Tale with bursts of excitement reminiscent of Harry Potter’s magic duels”.

“From the first time we read it my colleagues and I were swept away by Maresi and the world Maria has created. It's one of those special fantasy novels which resonates on so many levels and is both a page-turner and an accomplished work of literature that speaks particularly to our times,” says Adam Freudenheim, Publisher at Pushkin Press.

Susan Van Metre of Abrams says “It takes an author of the caliber of fantasy greats like Le Guin and Pullman to create a world as beautifully and terrifyingly real as the one Maria has conceived inthe Red Abbey Chronicles. We want to live in it—and save it alongside our sister Maresi.”

Maria Turtschaninoff is known for crafting lyrical, historically inspired fantasy stories starring strong female protagonists. She is a two-time winner of the Society of Swedish Literature Prize, a nominee for the Astrid Lindgren Memorial Award, and the 2017 CILIP Carnegie Medal and winner of the 2014 Finlandia Junior Prize.

2016-11-16

ÅU recenserar

Åbo Underrättelser recenserar Naondel! Väldigt fin och klok recension. "Men om det här är triggervarning beror det på att all litteratur som skakar om en i sig innebär triggervarning. Mest omskakad blir man i Naondel av den stora berättelsen."




Lite roligt med jämförelsen av längden på Maresi och Naondel - Naondel som bok är de facto 160 sidor längre, och egentligen mer än dubbelt så lång som Maresi eftersom den är tätare satt.

2016-11-15

Skolkar

Ibland är det SÅ mycket roligare att planera klänningar i fantasin än att bestiga berg... Och Pinterest, huh huh, där fastnar en lätt...

Alltså, inte JAG ju. Jag är ett MÖNSTER av självdisciplin.

Bestiga berg

I morse vaknade jag 05.15, och efter att ha försökt sova en halvtimme gav jag upp och började läsa en bok om heliga berg. Sen hann jag till och med sy rynktrådar och rynka en kjolvåd (jag älskar rynktrådar!)  innan det var dags att köra maken till tåget och sonen till dagis. Nu sitter jag på mitt arbetsrum och har, med hyresvärdinnans tillstånd, hängt upp kom-ihåg-dessa-idéer-lapparna på väggen och kokat en kopp (beskt) kaffe.


Nu är det då bara att sätta igång.
Bara.
Jag har 52 oredigerade sidor kvar. Jag har 12 arbetsdagar kvar i november. Så 5 sidor om dagen bör redigeras/strykas/flyttas/helt skrivas om. Utmaningen blir att stryka friskt, så att jag får bort det som gjorde manuset platt och dött, men se det som faktiskt är bra och behålla det, samtidigt som jag kommer ihåg alla de ypperliga idéer jag fått och faktiskt får med dem i texten.

Det känns faktiskt som att bestiga berg, detta att skriva en bok. Eller som att utöva sennichi kaihogyo, en form av meditation buddistmunkar på berget Hiei utför då de vandrar runt berget i tusen dagar för att nå upplysning. Utom att jag inte når upplysning då jag är klar, utan bara påbörjar nästa vandring. Och nästa.

Men jag tycker ju om vandringen, trots att sandalerna skaver och målet känns oändligt fjärran. Jag vill inte vara någon annanstans än här, ensam med mitt berg.

2016-11-14

Skrivtid, sömnadslust

Jag har plötsligt börjat sy igen. Jag har sytt en trikåklänning som blev lyckad, och det gav mersmak: i lördags sydde jag ett par leggings i underbart mjuk merinotrikå (mycket prisvärd från Eurokangas!) och så påbörjade jag en klänning i mjukaste flanell. Det är med ens så roligt att sy igen (under många år har jag försökt ta upp denna hobby pånytt men aldrig kommit längre än till att köpa nya tyger) att jag måste fly hemmet till arbetsrummet idag, för annars kommer jag inte att få något gjort utan kommer bara att sy. Jag kom ju till och med på hur jag skall få axelsömmen snygg på ärmarna! Men nu börjar min skrivperiod på riktigt. Inga fler jobbresor på ett bra tag, inga fler åtaganden. Nu skall Maresi 2 börja ta form på allvar. Så sömnaden får bli till kvällarna.

Jag tror att vad jag skall ta itu med idag är att sortera alla de tankar, idéer och uppslag för berättelsen som jag samlat på mig på olika lappar. Dem skall jag sedan sprida ut runt mitt arbetsbord, så jag hela tiden har för ögonen vad jag tänkt, så att jag säkert får med allt.

Veckan börjar bra: Sofia och Katta från En förbannad podd recenserar Maresi i sitt nya avsnitt, och som bonusmaterial finns en del av författarintervjun Helena Dahlgren gjorde med mig på Konstnärsbaren i Stockholm för en vecka sedan. Enjoy!

2016-11-10

Inte än...

Argh, jag blir galen, jag får tyvärr inte berätta om hemligheten idag ännu! Kanske nästa vecka...

Snön fortsätter falla, vi har en lång inkörsfart att hålla ren och väldigt liten tomt att sätta all denna snö på. Fortsätter det så här hela vintern får vi problem.

Jag försöker sätta mig in i mitt manus igen, men varje gång det varit avbrott av olika orsaker tar det en stund att göra det. Jag har i alla fall en känsla av att jag är på rätt väg nu, för första gången sedan jag började arbeta med det (det var roligt och lätt där ett tag, men jag visste hela tiden att riktningen var fel), så det är alltid något.

2016-11-09

Elände och lyx och hemligheter

I den här bloggen tänker jag inte låtsas om att det finns nån världspolitik. Bara så ni vet. Orkar inte med det just nu.

Jag har just varit på en kort men intensiv PR-resa till Stockholm och talat om Naondel. Skugge &Co sköter Naondels PR i Sverige och de hade ordnat några intervjuer, och sedan en underbar middag på måndag kväll på Konstnärsbaren. "Syndens näste, kulturelitens stamhak, husmanskostens högborg", så beskrivs restaurangen på sin hemsida, och synd såg vi inte så mycket av men maten var verkligen superb.

Dit kom några gamla vänner och en bunt nya, och jag fick bland annat träffa Karin Jihde från Mellan raderna-podden, samt Sofia och Katta från En förbannad podd. Det var väldigt roligt att få sätta ansikten på bekanta röster! Jag rekommenderar båda poddarna varmt.


Havets Wallenbergare - mums!

Karin Jihde, Fridah Jönsson från Skugge &Co och Maria Lindén som intervjuade mig.

Alltid lika fab Mats Strandberg!

Som synes älskar jag att bli intervjuad av Helena Dahlgren!

Mellan de coola chicksen Sofia och Katta

Det kändes väldigt lyxigt att få jetseta av och an till Stockholm för att prata om boken, och dessutom uppgraderades jag till Business Class för hemresan, och jag har aldrig rest business förr. I planet var skillnaden ju minimal, men loungen man fick tillgång till... fick jag sitta i en sån varje gång jag flög vore jag på resande fot nästan jämt.

OCH! I morgon. I morgon kommer jag att kunna berätta något stort här på bloggen. Något Stort. Watch this space.

2016-11-04

Julmys?!

Idag tyckte sonen att det var dags att börja julpynta. (Önskelistor började han skriva igår.) Jag avledde honom medelst julmusik.

Först suckade jag inombords, men med all snö ute var det faktiskt ganska mysigt. Jag tänker mysa vidare: jag sitter och läser igenom alla mina olika synopsis och det kan jag lika gärna göra framför en brasa. Flera minusgrader ute idag, så det passar bra. Maken jobbar i stan idag och huset är nystädat och jag har just tvättat flera maskiner tvätt, så jag kan faktiskt få jobb gjort hemma också. Annars behöver jag mitt externa arbetsrum, både för ensamheten (fast vi har varsitt arbetsrum har jag svårt att skriva då någon annan är hemma) och för att jag annars börjar göra hushållsarbete.

2016-11-03

Alltför många öppna dörrar

Att fokusera på att arbeta intensivt under en viss tidsperiod har hittills idag funkat bra. Problemet är bara att jag använt tiden på att skriva ännu en kort summering i punkter över vad som kunde hända i berättelsen. Jag har fem eller sex stycken sådana nu, och de är alla dessutom fulla av "Och så kunde detta eller detta hända"... Jag får inget grepp om det!

Målberoende

Jag jobbar bäst mot väldigt bestämda mål.

Helst ordmål: tusen ord om dagen, eller två tusen, eller vad det sen råkar vara, det beror på projektet. Jag är nämligen av naturen lat, och kräver ganska hård disciplin för att få något till stånd. När jag redigerar måste jag ha andra sorters målsättningar: si och så många sidor om dagen, oftast.

Nu har jag röjt undan allt annat, har bara Maresi II att jobba med. Men jag kommer inte igång, för jag kan inte sätta något specifikt mål för dagens arbete. Jag sitter nämligen med ca 40 000 ord skriven text, som jag måste se om något går att rädda då jag nu äntligen hittat fram till rätt miljö och premiss för texten. Det vill säga, jag kombinerar att skriva nytt med att skriva om och ändra om och stryka. Och det kan jag inte kvantifiera. Så jag kommer aldrig ens igång. Och det gör mig frustrerad. Har nån några bra tips??


2016-11-02

Jag gick en promenad med hunden efter lunch

Lite ovanligt att det kommer så här mycket snö första gången. I början av november.










Lugnet infinner sig

Ute vräker årets första snö ner och mitt arbetsrum ligger i ett jullandskap. Hunden gör mig sällskap idag och ligger och suckar otåligt. Jag har gott te, jag har ett tänt ljus och jag börjar äntligen ha lite ro i kroppen. Igår kände jag hur jag riktigt varvade ner. Det behövdes. Idag har jag inga specifika måsten alls - inga mejl som väntar på svar, inget administrativt som måste göras. Jag har filat lite vidare på novellen jag hittade rätt med igår, och nu tror jag att den verkligen sitter. Jag skall bara låta den vila lite och sen läsa igenom den en gång till.

Och nu - ja, nu börjar då egentligen min skrivtid. Min tid med Maresi.

Jag skall ta det lugnt. Jag skall inte låta några deadlines stressa mig. Jag skall njuta av att jag nu åter får göra det jag älskar allra mest. Tillbringa ostörd, ensam tid med min text.


2016-11-01

Bästa känslan

Alltså, den där känslan när man får feedback på en text man varit osäker på, och allt personen säger bara klickar och känns rätt och kugghjulen i huvudet på en genast börjar snurra och man inser att ja men om jag gjorde sådär istället skulle det bli mycket mycket bättre och man skriver om och ser hur allt faller på plats -

den känslan. Den är bäst.

NANOOOO!

Idag börjar NaNoWriMo! Alla som skall delta - lycka till! It's a crazy ride men så, så roligt! Jag har fortfarande online vänner från det första år jag deltog - jag tror tammetusan det var tio år sedan, 2006!