2016-08-26

Följ ditt eget goda råd, kvinna - för n:te gången

Maken (min bästa supporter, coach, cheerleader och manager) insåg att nu behöver jag en spark i baken och skickade mig till Helsingfors solo på några dagar för att skriva. Men det råkar vara dagar då jag också har en massa annat att göra, jobbmässigt: konstens natt på Förlaget, en intervju, en some-skolning, en uppläsning osv osv. Jag beklagade mig och oroade mig: när skall jag hinna skriva då.
Skriv fast på tåget, sa han strängt.
Så då gjorde jag det. Jag har verkligen inte kommit igång med skrivandet efter semestern alls. Jag har gjort massor med annat jobbrelaterat, men skrivandet - njet. Så det kändes otroligt motigt att ta fram anteckningsblocket. Det stod ju verkligen HELT stilla i skallen. Jag har inte haft en idé eller skrivimpuls alls på nån månad. Det kändes rent ut sagt omöjligt att producera text.
Men jag tvingade mig, och tvingade mig att tänka mig bort från att det skulle bli något användbart. Nu skulle jag skriva, vad som helst. Och gjorde det.

Och så skedde det som brukar ske - idéerna kom genom skrivandet. Inte före.

Jag vet ju det här. Jag har talat och skrivit om det hundratals gånger. Men tror ni jag begriper det själv ändå?

Det lossnade ju ordentligt sen, jag satte mig på ett café så fort jag klivit av tåget och fortsatte skriva. Sammanlagt skrev jag ungefär två timmar för hand. Inget viktigt. Inget riktigt. Men det var roligt, och det löpte, och jag skrev. Och det betyder allt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar