2016-06-30

The madwoman and Maresi

I'm working like a madwoman. I had hopes of being done by next week, so I could take all of July off. Alas, it does not look like that's possible. My husband, who was taking care of our son so I could work, got sick, so now I am balancing sick husband and kid and a crapload of work. But I will have a couple of weeks off later, I swear I will!

What am I doing then?

  • Answering my translators' questions about Naondel
  • Reading the Finnish translation of Naondel (it's taking forever, as I read so slowly in Finnish)
  • Working with the illustrator who is making the map of Naondel (it's going to be AWESOME y'all!), answering her questions about where places are etc
  • Finding errors in the original manuscript by reading the translation, and having to note them down and send them to my publisher so they can make the changes in what was supposed to be the final version...
  • Writing a column
  • Freaking out handling it all like the adult I am
I am finding the motivation to keep going by the wonderful, independent life Maresi is living all around the world. Today's haul: Germany, the US and Japan.

The principal of the British School in Tokyo has Maresi on his list of recommended summer reads. 



And look! Maresi is being unboxed by US booktubers!! (At about 7 minutes) And you get a glimpse of the FINAL US COVER!!

(I am so very sorry for my last name, people. Don't worry, everyone in every country mangles it.)

2016-06-27

Tiffany Aching

Jag har inte semester, inte än, men jag tog i alla fall midsommarlördagen och söndagen ledigt och kickstartade min semesterläsning med den sista Tiffany Aching-romanen. Terry Pratchetts sista bok. Jag köpte den för ett tag sedan då den kom som pocket men sparade den som sommarläsning. Jag är ingen stor Pratchett-läsare och har inte läst annat ur Discworld-världen än just böckerna om häxan Tiffany. Men dem tycker jag väldigt mycket om.



Jag har ju länge haft en lässvacka som jag ofta skrivit om, och jag vet inte hur många böcker jag påbörjat men aldrig kommit vidare i. Många. Har minst 20-30 stycken sådana böcker skräpande hemma just nu, både köpta och biblioteks. Men The Sheperd's Crown susade jag igenom på två dagar. Grät 7 gånger före jag var på sid 100. Grät igen på slutet. Och höjde en tyst liten skål mot sommarhimlen igår när jag var färdig, och tackade Pratchett för hans arbete.

Det finns väldigt många ekon av saker jag tänkt skriva om i nästa bok i denna sista Tiffany Aching. Till och med skogshuggare. Jag kan se att han inte riktigt fick den färdig, det finns en del ställen där skelettet är synligt och muskler och hud saknas. Men det gör verkligen ingenting. Det är ändå en underbar bok, en bok om vad det är att vara människa, om val och arbete och förändring. En bok alla Brexiteers och främlingsfientliga och Atlas Shrugged-diggare skulle behöva läsa.

Och så har den Monty Python-referenser. Bara en sån sak.



Jag hoppas att det att jag nu läst en hel bok i ett huj skall dra med sig ytterligare lyckad läsning. Jag har en hel hög med böcker som väntar på mig. Men nu är det en annan bok som måste gå före: Naondel på finska. Jag har 300 sidor kvar att läsa och kommentera. Bara att kavla upp ärmarna och sätta igång.

2016-06-24

Motivation

This morning I am spending reading the Finnish translation of Naondel (I write in Swedish). It's a bit melancholy, as most Finns have today off, and Finnish vacations tend to start today. I have 370 pages to get through, and as I read verrrry slowly in Finnish I don't see much of a vacation in the coming weeks for me. Why do I write such long books??

However last night this review was tweeted at me, and it is helping me stay motivated. Actually, it's so glowing I almost feel embarrassed, but I try to internalize at least a little bit of the praise.

The whole is a triumph and, I feel, a most important book. I am including it in my short list of works which I consider the very finest examples of contemporary children's writing, rivalling the 'modern classics' from the twentieth century.

2016-06-22

Semester??

Nu befinner jag mig i den där intressanta situationen att jag har semester. Fast jag inte alls har semester. Det vill säga sonens dagis har stängt och jag har en livlig femåring hemma, samtidigt som jag har massor av jobb. Det finns fortfarande saker att fixa med Naondel och korret, och kartorna har jag ännu inte ens sett. Igår fick jag den finska översättningen av boken till påseende, och det är supersuperbråttom med det. Också. Och jag som läser långsammare än en snigel på finska. Maken har också jobb, men lite mindre än jag, så vi bollar enligt bästa förmåga, och får lite hjälp av hans mamma som är i Finland för tillfället.

Men oj vad jag vid det här laget drömmer om riktig semester. Ligga och dra sig på morgonen och sen inte ha några måsten under hela dagen. Äntligen bosätta sig på stugan, med sjön utanför fönstret. Inte behöva sätta sig vid en dator en enda gång. Och läsa! Under besöket i Hangö bibliotek igår kunde jag ju inte låta bli att plocka på mig tre ungdomsromaner, två på engelska och en på svenska, som nu väntar i min snart femtio böcker* stora TBR-hög.

Här en målbild:




* Rund och vild uppskattning.

2016-06-21

Hangö nästa!

Fantastika (Swecon 2016) var verkligen fantastiskt och jag är stolt och glad över att ha fått delta som hedersgäst! Det kommer att finnas rapporter av alla de slag på hemsidan.

Men nu är det genast annat som gäller: ikväll har jag äran att delta i det jubileumsår som Hangö stadsbibliotek ordnar med anledning av att Irmelin Sandman Lilius fyller 80 i år. Klockan 18 läser jag högt ur Rasse Rask följer spår och efter det ordnas en skattjakt i biblioteket. Så alla med barn eller barnasinnet kvar, kom och hedra Irmelin och ha en rolig kväll i vackra havsstaden Hangö!

2016-06-17

Going west

Idag bär det av västerut mot Swecon 2016, Fantastika! Nacka, here I come! Jag har ovanligt lite resfeber den här gången. Sonen har också vant sig vid att mamma reser mycket och sade glatt hej då i morse. Mest fokuserar han på att han idag är sista dagen på dagis någonsin - i höst blir han förskolepojke. Fast förskolan fortsätter på samma vanliga dagis, så förändringen blir inte så stor. Han skall få köpa ett legopaket för att fira att sommarlovet börjar, med sina egna pengar (veckopengen han sparat hela våren). Men det får han göra med sin pappa, för då har jag redan landat i Stockholm. Jag har däremot gjort ett litet paket som jag lämnar på hans säng och han får hitta när han kommer hem, med en klistermärkespysselbok om monster, boken Princess in Black and the hungry bunny horde och lite godis. Första Princess in Black-boken köpte jag under min Londonresa i januari och den var en stor hit. Jag älskar Shannon Hales YA-fantasyromaner och nu är också sonen ett fan av bilderböckerna med en rosafluffig prinsessa med ett svartklätt ninja-alter ego.



Jag är veckans instagrammare för Förlagets instagramkonto, så mina rapporter från Swecon kommer mestadels att finnas på deras instagram. Go follow, @forlagetm. Hoppas vi ses där!

2016-06-13

Fantastika approaching!

Finally I have time to prepare for Fantastika in Stockholm next weekend! I have the honour of being Guest of Honour, and I am very much looking forward to the con. There will be some great people there - including you, I hope! All of my programme will be in English.

Opening (Participant), Fri 18:00 - 19:00, Stora scen
Guest of Honour interview - Maria Turtschaninoff Fri 20:00 - 21:00, Stora scen
Signering: Maria Turtschaninoff , Fri 21:00 - 22:00, Foajé/bar
Författarfika - Maria Turtschaninoff, Sat 16:00 - 17:00, Kafé
That's why I killed him! Panel with Anna Jakobsson Lund, Ian Sales, Mats Strandberg and Markku Soikkeli, Sat 18:00 - 19:00, Stora scen
GoH speech: World-building book by book, Sun 10:00 - 11:00, Stora scen

Libraries - real and imagined, panel with Simon Lundin, Caroline Mullan and Markku Soikkeli. Sun 13:00 - 15:00, Stora scen

2016-06-10

Marr marr marr

När flowet tar slut kraschar Maria hårt.
Gammalt djungelordspråk.

Det var ju ingen överraskning direkt, sånt flow kan man inte ha länge, men oj så abrupt det tog slut. Kanske för att det måste det, kanske för att jag blev tvungen att hoppa tillbaka till Naondel igen, kanske för att det varma vädret tog slut, kanske för att en fjäril fladdrade med vingarna i Nepal. Who knows. Hela veckan har jag kämpat (utom onsdag då jag var på Tammis barn- och ungdomsboksevenemang i Helsingfors) men det blir till ingenting. Och OJ så det påverkar mitt humör. Morrar och muttrar för mig själv här hemma, tycker allt är bara kacka och får liksom ingenting annat gjort heller.

Jag tänker kämpa ännu idag - bland annat för att jag vill komma över 40 000 ord (för det ser snyggt ut). Men nästa vecka skall jag ta en paus, har jag bestämt. På fredag flyger jag till Stockholm för att vara hedersgäst på årets Swecon, och jag har ännu inte hunnit förbereda mig alls. Så det blir prioritet nr 1 under veckan. Och sen finns det ännu en hel del smågrejs som skall göras kring Naondel: Baksidestext, eventuella listor på namn och platser, förhoppningsvis en titt på den andra korrekturläsarens kommentarer osv.

Men ännu idag går jag i närkamp med Maresi. Hon bara gnäller och har sig, precis som jag.

2016-06-07

Inget mer skimmer

All good things must come to an end. Så också mitt flow.

Jag vet inte om flödet försvann med värmen - nu är det så attans kallt där ute. Eller om det är det faktum att jag nu måste jobba med Naondel igen som gör mig splittrad. Men igår kände jag det genast - det är borta. Jag skrev i små stötar under dagen och fick knappt ihop nåt (och kände mig usel, för mitt egenvärde är tydligen helt ihopkopplat med hur skrivandet går).

Men ja. Sånt är det, och nu är det Naondel som gäller. På tal om det, nu gör jag samma upprop jag tror att jag gjorde med Anaché: Namnlistor/förteckningar i en bok, bu eller bra?

2016-06-03

Korrfel

Jag arbetar med korrekturet till Naondel och inser (tack vare observanta korrekturläsare) a) att jag använder två ord huller om buller om samma föremål - och det förekommer ofta i manuset, och b) att det finns ett stort berättarfel i slutet, som har att göra med att jag skrivit om det mest av hela romanen, och i ett rätt sent skede strukit ett helt berättarperspektiv.

För a) stön, och för b) hjälp.

Saken är ju den att nu är manuset en PDF och inte längre ett word-dokument. Så jag kan inte göra några rättelser själv. Att konsekvent ändra användningen av ett ord är pilligt som s-tan. Och det är lite sent att skriva om slutet också... Men tur att felet upptäcktes nu, och inte av en recensent.

2016-06-01

Ett gyllene skimmer

Alltså, jag begriper ingenting.

Det har aldrig varit så här lätt att skriva. Nästan mödolöst får jag ihop 2000, 3000, 4000 ord om dagen. Texten rinner ur mig som vatten. Jag hör Maresis röst, och hon har en massa på hjärtat. Jag började skriva på allvar den 11.5., före det hade jag mest planering och bara 5000 ord totalt. Idag, den första juni, har jag nästan 37 000 ord.

Jag har aldrig varit med om något liknande.

Jag säger ju inte att texten är bra. Den är oerhört ostrukturerad och trots den ansenliga mängden ord har det fortfarande inte riktigt hänt något. Egentligen vet jag inte ens vad jag skrivit - för första gången på evigheter har jag lyckats följa mitt eget råd att bara skriva på utan att alls läsa bakåt. Det känns egentligen inte alls viktigt att veta vad jag skrivit hittills. Det viktiga är att få vara med Maresi. Ja, just så enkelt och lite fånigt är det. Jag njuter av hennes sällskap. Hennes röst. Hennes självklarhet.

Snart blir det nog ett stopp, så är det bara, detta kan inte fortgå. Och jag vill inte ens tänka på vad som väntar mig i redigeringsfasen. Kanske jag hamnat kapitalt fel redan vid 10 000 ord och måste skriva om allt?

Det kan vara.

Men jag vet också att jag aldrig haft så roligt när jag skrivit som nu. Det är som om det sagolika vädret avspeglar sig i mitt humör och i texten - ett gyllene skimmer verkar ligga över allt.

Jag låter nykär. Eller frälst. Och det kanske jag är: nykär i mitt hantverk. Nykär i min Maresi.