2015-12-14

Naondel redux

Jag överlevde manusmötet! Med råge. Min finfina redaktör sa en massa snällt först innan hon kom med kommentarer på det som måste fixas. Hon kan författarpsykologi, minsann. Bland annat använde hon uttrycket "feminism noir" vilket jag gillar. Jag skulle gärna skriva annat fint som hon sade men täcks inte tuta i egen trumpet :-)

Även om hon var nöjd så finns det alltså saker att fixa - såklart. Och mycket av det är sådant jag redan visste om att är svagt eller inte funkar. Jag har redan försökt åtgärda det, och misslyckats eller gett upp. Det är den delen av redigeringen som skrämmer mig - kan jag fixa det? Just nu känns det som om pausen från manuset varit så lång (och det har den ju egentligen inte alls, en månad bara) att jag knappt minns hur man gör. Men sen finns det helt nya grejor, som att slutet borde skrivas om, och vissa finputsningar, som jag ser fram emot att ta tag i. Jag ser redan t.ex. hur jag kunde göra slutet bättre, starkare.

Det är lite stressigt med att försöka få det klart så snabbt som möjligt, mest för min utmärkta finska översättares skull. Jag vill inte att hon får väldigt bråttom med översättningen. Vårt dagis är stängt i tre veckor över jul, vilket betyder att jag har denna vecka på mig att jobba, och nästa chans blir 7.1.2016. Argh. Visst kunde jag eventuellt försöka jobba på kvällarna, men kvällar är så dålig arbetstid för mig, och jag behöver långa sjok av tid för att verkligen kunna sätta mig in i alla dessa röster jag bollar med i detta förgrymlade manus. Jag kanske kan avslöja nu att de är 9 till antalet. Nio. Jag är galen. Eventuellt ryker en i omskrivningen.

På fredag hittade jag också den här recensionen av Maresi på engelska. "In a nutshell, Maresi is an incredible book and part of me wants to give it its own shelf complete with a velvet cushion." Hurra!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar