2015-11-03

Assistentdrömmar

Michaela undrade i en kommentar för några dagar sedan så här: "Tydligen är det inte bara att dra på sig yllesockorna och sätta ner sig och skriva medan royalties rullar in på kontot. Skulle vara intressant om du kunde blogga om hur du trodde att det skulle vara? Eller kanske du redan tidigt insåg hur det skulle bli?"
Den största skillnaden mellan min bild av hur det skulle vara att vara författare på heltid och hur det verkligen är, är hur mycket tid jag har att skriva. För det är mycket mindre än jag hade då jag började. I och för sig jobbade jag då parallellt som frilansjournalist, men jag upplever ändå att jag hade mer tid för skrivandet och framför allt var det inte så splittrat. Journalistjobbet och författandet hölls i skilda, prydliga fack. Nu är det så väldigt mycket annat som är skrivrelaterat som stjäl min tid. Den administrativa delen av författarskapet var något jag verkligen inte kunde föreställa mig för säg åtta år sedan.

Den senaste tiden har jag ofta önskat att jag hade en assistent. Jag kanske kan svara på frågan genom att räkna upp vad jag önskar att assistenten gjorde åt mig:

- Läsa min jobbmejl och vara den som till exempel just nu sade nej till allt (så att jag slapp känna mig som en skurk och slösa min energi på dåligt samvete)
- Förhandla om mina arvoden
- Kolla igenom mina avtal och se att de är i sin ordning innan jag skriver på dem
- Kolla hur jag skall ta mig till olika orter då jag gör skol- och biblioteksbesök mm samt boka mina biljetter
- Vara i kontakt med arrangörerna gällande sådant som författarporträtt, teknik som skall ordnas mm
- Sköta reseräkningarna efteråt
- Kolla att jag verkligen fått betalt det jag ska
- Se till att hemsidan hålls à jour
- Eventuellt sköta sociala medier för min räkning då jag är mitt i en skrivperiod
- Hålla reda på min kalender så jag inte dubbelbokar mig
- Göra upp scheman för mer komplicerade offentliga uppträdanden som bokmässorna, så att jag vet hur jag tar mig från a till b och var jag skall vara hela tiden
- Sålla igenom mina mejl och bara låta mig svara på det viktigaste
- Gömma internetkabeln så jag inte kan vara online då jag borde skriva :-P

Det jag fortfarande inte kan outsourca, ens i min fantasi, är saker som skriva tal jag lovat hålla, sommarprat och sådant, skriva kolumner, verkligen förbereda mig för skolbesök och paneldiskussioner, delta i möten, läsa böcker som ibland hör till jobbet, skriva synopsis till agenten, vara i kontakt med agentur och förlag, ge intervjuer och bli fotograferad, förbereda mig för intervjuer då det ibland är jag som är intervjuaren av någon annan författare, och så vidare. I gränszonen finns mejlintervjuer eller frågeformulär jag ibland måste fylla i.

Hoppas det här lite svarar på din fråga!

11 kommentarer:

  1. Oj jestas! Det låter faktiskt som hiiiiimla mycket. Tror jag ska njuta av min frilanstillvaro och mitt än så länge mindre tidskrävande skrivande som inte kräver nån administration. Samtidigt kan jag ju inte låta bli att hoppas att en dag få jobba som författare. För min egen del är det tur att jag ÄR väldigt organiserad och gillar att ha koll på saker, men den där mängden får till och med mig att tvivla på om det faktiskt är så kul... Men tack för ett ärligt och bra svar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ÄR mycket och det blir bara mer hela tiden. Visst är det också roliga saker! Men det är allt bort från skrivtiden.

      Radera
  2. En assistent? Va. Nej nej. En hel stab ska det vara, det har jag tänkt länge på. En hel stab som fixar allt utom det där som man inte kan ge bort. För pust med administrationen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade tänkt mig en blek, överarbetad, underbetald, utsjasad assistent.

      Radera
  3. Förresten, man borde ha nån som kan fixa hår och mejk och garderob till framträdanden också. Absolut. Och en massör/fysioterapeut som kan fixa rygg och axlar åt en. Och en kock! Som serverar lätta, näringsriktiga luncher. Och...

    SvaraRadera
  4. Jag skriver under allt det där. Det slukar ENORMT mycket tid. Håhå. Men igår och idag har jag struntat i allt administrativt och bara skrivit. Så skönt!

    SvaraRadera
  5. Samtidigt fungerar det administrativa som en lämplig ursäkt när man letar efter sådana för att skjuta upp knepiga bitar av skrivandet...

    SvaraRadera
  6. Busted. Det är ju egentligen DET jag gör. Förhalar. Ursäktar mig. Jag erkänner (för att t.ex. sitta på FB och surfa är INTE livsnödvändigt för mitt skrivande, och där fastnar jag likväl...)

    SvaraRadera
  7. Hej, jag läste din kolumn i hbl och började fundera ifall du någonsin har dragit skrivkurser/skrivhelg i Karis? Tror att det skulle vara uppskattat. Men nu när jag läser det här, hur mycket du har att göra, är det knappast aktuellt. Men jag skulle i varje fall vara intresserad av att delta!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det har jag inte gjort! Nog på andra orter men inte i Karis. Och nu kommer jag inte att hinna med sådant på ett tag, du har rätt :-/ Men kanske i framtiden!

      Radera