2015-09-30

The cover!

Finally, I can reveal the beautiful, stunning and just all around wonderful cover of the UK edition of Maresi!


In it's honour, I have created an English page for my website. Feel free to check it out!

2015-09-29

Tomorrow is COVER REVEAL DAY!

So tomorrow it will finally be time to reveal the amazingly cool cover of Maresi. Yes, I am counting down the hours. In the meantime, here are the four last quotes by some truly wonderful people about Maresi. You would not be amiss to follow these smart people on twitter or take a look at their booktubes! Benjamin of Tomes, Casey Ann Books and Lucy the Reader (who will be revealing Maresi's cover tomorrow!).





Mässor och engelskt omslag

Hoppsan! Igår glömde jag liksom bort att jag har en blogg. Högst märkligt. Dessa dagar skriver jag inte på manuset alls, det får vila. Det är riktigt skönt att ta en paus från det ett slag. Istället läser jag: noveller till Hangö biblioteks novelltävling där jag är domare, och Mia Francks sista Martrilogidel Marlek eftersom vi skall ha ett samtal på Åbo bokmässa om "Främmandegöring, eskapism och självupplevt i fantastiken". Kl 15 på Fiore-scenen, kom gärna och lyssna! På fredag skall jag också vara på mässan med flera programpunkter: Klockan 12.45 intervjuas jag om Maresi och kl 13.40 deltar jag i en Finlandia Junior-panel tillsammans med Siri Kolu och Vilja-Tuulia Huotarinen. Sen skall jag prata med finska modersmålslärare också. Jag har aldrig haft så många programpunkter på finska (samtliga utom samtalet med Franck blir på finska), eller på Åbo bokmässa förr, det skall bli roligt! Jag får bo på hotell och allt. Och gå ut och svira med mitt fina finska förlag, Tammi.

I morgon skall omslaget till den engelska upplagan av Maresi äntligen avslöjas! Och presenteras i The Telegraph, har jag fått höra... Det är, så vitt jag kan utröna, Storbritanniens största morgontidning.

Yeah, I'm pretty excited.

2015-09-25

Utomstående ögon

Nu är jag tillbaka från Stockholm och jag lyckades med det jag föresatt mig: Jag fick pli på den berättarröst som var den svåraste och som jag inte fått att fungera hittills. Men nu sitter den, hoppas jag. Och nu - ja nu har jag sänt Naondel till en första läsare! Manuset är inte redo för min redaktörs ögon än, men jag har kommit så långt att jag känner att jag behöver en annans perspektiv. Jag kan inte i detta skede se texten särskilt tydligt själv - funkar det alls? Det är en bra premiss, det vet jag, men har jag lyckats genomföra den bra?

Det är dags att packa upp resväskan, svara på alla mejl som hopade sig medan jag var offline, titta på vilka stipendier som snart borde sökas och sköta allt möjligt annat jobb. Sedan skall jag hämta sonen lite tidigare från dagis och ta med honom till höstmarknaden i Ekenäs där jag skall döva mina skuldkänslor över att ha varit bortrest genom att skämma bort honom.

Ha en trevlig helg!

2015-09-24

Beautiful words

In case you are not on Twitter and/or FB, here are the truly wonderful quotes (and teasers of the cover!) about Maresi so far:





I hope you love them as much as I do!

2015-09-21

Cover reveal coming up!

Pushkin Press is revealing Maresi's UK cover on September 30th, International Translation Day! Starting tomorrow, the countdown begins, with eight quotes about Maresi together with pieces of the cover on social media. Please follow my official author FB page and my Twitter account to see the cover revealed, piece by piece. The quotes from booksellers, bloggers and other authors about Maresi are truly wonderful and I am so grateful for the reception the book is already getting.

2015-09-20

Iväg

I morgon åker jag till Stockholm för att skriva i fyra dagar. Fick just veta att det saknas nät i huset där jag kommer att bo, så jag kommer att vara helt offline. Men lite tidsinställda inlägg blir det kanske - på engelska. I veckan kommer nämligen Maresis engelska omslag att avslöjas, bit för bit!

Jag hoppas komma riktigt långt med skrivandet medan jag är borta. Deadlinen flåsar mig i nacken, och snart är det Åbo bokmässa och annat som bryter skrivtiden rätt effektivt.

2015-09-18

Furiously Happy

Jag har ibland nämnt The Bloggess här på bloggen, en blogg som jag följt länge och jag har också Jennifer Lawsons första bok, Let's Pretend This Never Happened. Nu kommer hon ut med Furiously Happy, a funny book about horrible things. Och den har världens bästa boktrailer. För alla oss som är lite söndriga och skeva. Jag fick på förlagets höstfest i onsdags höra att jag alltid är så glad. Och det är hemskt fint att det är bilden folk har av mig - men det är ju oerhört långt från sanningen. Jag bara visar den andra sidan av skylten utåt mer än jag visar den första.








Den där andnöden

Igår hade jag en ledig dag, det var skönt, men inte vet jag riktigt vart den for. På kvällen satte jag mig ner och gjorde en lista över allt jag måste skriva/göra i höst (exkluderat alla uppträdanden) och sen fick jag igen lite svårt att andas. Nå, med lite mer disciplin skall det väl gå vägen. Nästa vecka är jag fyra dagar i Stockholm för att skriva, på ett ställe utan internet, och eftersom jag är snål kommer jag att stänga av all mobildata på telefonen. Så då kan jag inte slösurfa alls, och då är mitt mål att om bara möjligt bli klar, eller nästan klar, med denna andra version av Naondel. Jag skall stänga av alla andra måsten och faktiskt bara skriva. Enda jag måste komma ihåg är att stretcha ibland, för jag har börjat få helt förlamande spänningshuvudvärk som stjäl halva dagar av mig.

I Stockholm har jag tänkt skriva om det berättarperspektiv som är sämst. Så idag vill jag försöka bli klar med så mycket annat av redigeringen som möjligt. Sen skall jag skriva en stipendieansökan för vårt dagis, förbereda lördagens uppträdanden, packa med böcker till försäljning, se till att jag har växelpengar, gå ut med hunden, returnera försenade bibbaböcker, ringa Gigantti i Ekenäs för att se om de har batterier till en Samsung mini. Osv osv osv.
Okej, dags att kavla upp ärmarna och sätta igång.

2015-09-16

Work work and some play

Anaché vann inte HelMet-priset igår, men Emmi Itäranta fick publikens röst med sin Teemestarin tytär (Memory of Water) vilket gjorde mig hjärteglad. En fantasyvinst är alltid en vinst för alla oss som älskar genren! Dessutom fick jag träffa Emmi som hastigast, och det var sannerligen på tiden. Sedan åt jag god lunch med mitt förlags litterära chef, och så köpte jag en klänning och hade lite dåligt samvete över det, men när jag kom hem hade jag fått skatteåterbäring! Wohoo! Så lite klänning fick jag faktiskt fira med.

Nu skall jag redigera vidare. Men i morgon tar jag en ledig dag. Jag insåg att av de senaste fyra helgerna har jag jobbat tre. Och dessutom blir det jobb i lördag: först i Kervo där det ordnas en fantasidag på bibban och jag skall berätta om Maresi (på finska) kl 13. Och sedan åker jag vidare till Esbo där Escon går av stapeln. Jag skall vara på scen kl 16.15 och sedan igen kl 17 - då tillsammans med Siri Pettersen från Norge som skrivit en ohyggligt populär fantasyserie, Odinsbarn. Verkligen värt att komma och lyssna! Jag har varit vän med Siri på FB länge redan men nu skall jag äntligen få träffa henne.

Men därför tycker jag att jag är förtjänt av en ledig dag mitt i veckan. Annars bränner jag snart ut mig

2015-09-14

Vidare vidare

Skrivretreaten gick ypperligt! Inte bara för att det var hemskt trevligt (foton finns på mitt instagramkonto), och jag inte blev förkyld, utan också för att jag fick massor gjort. Ju längre jag kommer i redigeringen dess lugnare blir jag. Manuset är fortfarande långt ifrån bra, men det blir i alla fall stadigt bättre.

Så jag tänker fortsätta medan jag ändå är on a roll. Har fått låna min kollegas sommartorp idag igen och har med mig färdig lunch, så jag behöver inte använda tid på matlagning. Stänger av nätet och fortsätter peta vidare bland orden.

2015-09-11

Strävsamma dagar

Ja det händer ju inte så mycket här. Jag bara redigerar och redigerar. Städar lite hemma, läser Elena Ferrante, beställer klänningar på nätet som jag sedan måste returnera pga kliande material eller fruktansvärt osmickrande skärning. Redigerar vidare. Läser Vi på Saltkråkan för nästan-femåringen och snyftar med jämna mellanrum av nostalgi. Dricker massvis med te. Känner av en begynnande förkylning. Ser på fönster som borde tvättas. Tvättar inte fönster. Lagar god mat åt familjen, ett av mina nöjen: att laga mat åt dem jag älskar är att visa kärlek, för mig.

Men denna helg blir det skrivretreat i Dönsby. Då skall jag dels få mycket gjort har jag tänkt, dels umgås med superba människor. Och äta gott. Jajamensan. Då kan man inte bli sjuk, har jag bestämt.

2015-09-10

Letar

Saker jag googlat idag:

Provinser i Saudiarabien
Japanska floder
Synonymer till paranoid
Skötbåtens rigg
Betydelser av ordet "tane"

Enhörningar vs Zombies

Finns det nån annan än jag som tycker att det trots att vi är vuxna finns saker man ska gilla för att vara cool, och att det inte alls är de saker du gillar? För den känslan har jag. Och de är alltså rätt långt liknande saker som när man var säg tonåring.

Man skall gilla svärta i allt. Svarta böcker, svarta filmer, svart musik. Skräck, mörker, splatter. Zombies framom enhörningar. Inga lyckliga slut. Man skall identifiera sig mer med antagonisten än protagonisten. Helst skall man inte klä sig för färggrant heller, eller vara alltför gladlynt. Man är inte djup då. Ytlig är man, och det är det värsta man kan vara. Hu!

Tyvärr är jag ju inte alls sådan. Enhörningar framom zombies alla dagar! Utopier framom dystopier! Feel good framom noir!

I tisdags var jag på mitt livs första burlesklektion och jag insåg genast att detta passar mitt sinnelag perfekt. Glädje, färg, inte ta sig själv på allvar, underbar musik, höga klackar, en lärare som med ett brett och perfekt rött leende hojtar "tänk er att ni sträcker er efter en vinflaska!", det är precis min melodi.

2015-09-09

9 år

Bröllopsdag idag. 9 år sen vi gifte oss. Barnungar var vi då, ändå måste jag säga att vi gjorde ett riktigt klokt val, båda två.
Vi har börjat dagen med croissanter och blommor. Barnvakt (mormor) är lejd till kvällen, och vi skall fira, inte på den restaurang där maken friade för dryga nio år eftersom den inte längre finns, men nog på den restaurang där samma hovmästare som då nu arbetar.

Men före det: redigera redigera redigera.

2015-09-08

Ett kapitel i taget

Gårdagen innehöll podcastinspelning med 3/4 av Grupp Finland, shoptalk (och en del Miss Fisher-talk) med kollegan Salla Simukka över ett glas bubbel, samt fix av glasögon och klänningsinköp. Nu börjar allvaret: redigeringen. Jag har läst. Jag har antecknat. Jag har skisser, listor, råddiga papper. Nånstans där finns en tråd att dra i. Jag försöker att inte tänka på helheten, på hur mycket det är att göra. Salla, som publicerat fem böcker med sex månaders mellanrum mellan varje bok, gav mig ett gott råd igår: Ett kapitel i taget. Så det koncentrerar jag mig på nu. Ett kapitel i taget.

2015-09-06

Söndag &Ferrante

Jag vaknade med svår söndagsblues klockan sju. Då fick jag ändå sovmorgon: sonen hade väckt sin far 06.30. Tänkte på att fara ut och springa och skulle ladda ner Sports Tracker-appen till telefonen men det fanns inget utrymme. Medan jag raderade appar och filer för att göra plats började det regna. Sen åt jag frukost och läste i sängen och tyckte allt var blä. När det slutade regna beslöt jag mig för att i alla fall göra nånting konstruktivt och tog bilen till spånbanan och sprang en helt ny runda och den blev dessutom den längsta jag nånsin sprungit (håll i er, hela 3,8km! Ja jag vet, jag är hemskt osportig). Maken tog sonen till en lekpark när jag kom hem, och nu har jag duschat och kokat en kopp Andre Kåppen från Kränku i Visby och har del tre av Elena Ferrantes Neapel-serie att läsa och saker och ting känns redan mycket bättre.

Ferrante skildrar förresten den där känslan av att vara en bedragare väldigt bra. Huvudpersonen upplever hela tiden att det hon måste jobba benhårt för kommer lätt för alla andra, att hon inte tänker lika skarpt som de, inte kan uttrycka sig lika bra, och att om hon någon gång lyckas i en debatt är det för att hon har vissa standardfraser som hon kan använda effektfullt, inte för att hon riktigt förstår på djupet det alla de andra begriper. Att allt hon uppnått bara är för att hon är en flitig student, bra på att stjäla åt sig bitar av andras tankegångar och argument, inte på riktigt intelligent.

Så där känner jag ofta.

2015-09-05

Spridda lördagsfunderingar

Varför är färska gröna bönor så oproportionerligt dyra?

När jag börjar helgen med att baka scones åt familjen känner jag mig för en kort stund som en god hustru och mor.

Jag tänker på de syriska flyktingarna hela tiden. Hela tiden. Jag behöver inte bilder på döda barn för det. Jag donerar pengar och kläder och det känns verkligen inte som tillräckligt.

Det är hög tid att vi får en flyktingförläggning också i Raseborg. Här finns ju tonvis med tomma lokaler också. Pojo kommunhus t.ex., de stora möbelvaruhusen som stängs vid bensinstationerna mm.

Att ha sonen har en kompis på besök frigör väldigt mycket tid för mig att städa huset. Hurra?

Mitt regndagsprojekt, att städa skrubben i mitt arbetsrum, kommer aldrig till skott. När det väl är en regnig ledig dag, som idag, finns det så mycket annat mer akut som måste städas. Det kan också ha att göra med att detta är första lediga helgen på tre veckor. Första lediga dagen på tre veckor.

Har andra människor också så mycket onödigt bråte i skåp och på hyllor som vi?

Jag tar en tredagars paus från FB, på min makes uppmaning. Han såg att det just nu gjorde mig mer illa än gott att vara där, och han har rätt. Jag tog t.o.m. bort appen från min telefon. Och vet ni, det är skönt.

2015-09-04

Kavlar upp ärmarna

Igår fick jag äntligen lite pli på mig själv. Jag läste de sista 40 sidorna av manuset (hittills har jag haft svårt att läsa 10 på en dag) så nu är allt LÄST och jag kan börja JOBBA. Dvs det svåra är kvar... Men jag inser att mitten, det är där problemen ligger. Speciellt i en berättarröst. Men där har jag, tack vare mitt skumppasamtal med min finska förläggare, nu en ingång. Så nog skall det väl bli nåt av det här också. Och slutet - ja, det var inte alls oävet. Bra takt, bra dramatik. Mycket smått att fixa såklart, men stommen satt. Så början är bra, och slutet, men mitten säckar ihop som en punkterad ballong.


Det är väl bara att ta fram ballonglagningskitet, då.

2015-09-03

Poddtorsdag

Det är ju torsdag! Lite trevlig kvällslyssning för er bjuder vi på i det nyaste avsnittet av Fantastisk podd. Grupp Finland funderar kring om författaren är monster eller skata?

And on that note: Finns det något som du, kära lyssnare, skulle vilja att vi tog upp i ett framtida avsnitt? Vi bandar in nya på måndag, nämligen, så nu är det bra läge för önskemål.

Crossing borders

I found a review of the Romanian edition of Maresi online. From what google translate tells me, it appears the person loved the book and is eagerly waiting for the next installment. It's such a big ting to me: literature crossing borders. Books travelling around the world. It gives me hope for us, as humans: we are willing to try to understand each other. Willing to reach out.

And now, it makes me even more motivated to get back to work on Naondel. It's slow going, but at least it's going.

Färg och fart

Oväntat bra ställe att läsa manus på: frisörstolen medan färgen verkar. Kom en god bit framåt medan jag satt där, och nu är jag dessutom nyröd i håret.

Och det var nog mitten som var sämst. Nu tar det sig igen, mot slutet av manuset (säkert de bitar jag skrev i Visby, där gick det så bra!). Så hoppet har återvänt. Och jag är glad i vädret. Ösregn är skrivväder.

Nu är mitt mål att läsa ut de sista 40 sidorna idag. Det skall väl gå. Bara jag stänger datorn först.

Hepp.

2015-09-02

Upp å ner - hela tiden

Det är lite utmattande att vara jag, ibland. Det är såna extrema känslotillstånd hela tiden. Upp och ner, aldrig något mjukt mittemellan. Jag kan vara helt euforisk på morgonen och fullständigt nere i misströstans dal på kvällen. Min utmärkta finska förläggare, som igår utövade peptalk med mig över några glas skumppa (och gudarna vete att det behövdes, för nu är jag i högsta grad i "detta manus är skit och värdelöst"-fasen), sa "på dig syns det vad du känner", och det har hon väldigt rätt i. Är jag glad och så är jag så glad att det surrar i hela mig. Och är jag arg så vet nog hela världen om det.

Jag skulle aldrig kunna spela poker. Allt syns i mitt ansikte, i hela mitt kroppspråk, genast. Men det skulle vara skönt att kunna dölja saker också. Och framför allt att inte vara fullt så extrem i toppar och dalar.

Igår var jag i "detta blir aldrig till något"-fasen på morgonen, Sedan peppade min finska förläggare mig, och hjälpte mig genom att diskutera igenom manuset med att lösa åtminstone några problem. Så nu känns det bättre igen. Nu skulle jag bara behöva lära mig nånstansifrån hur man har järnhård disciplin så att jag verkligen kommer någonvart i arbetet.

2015-09-01

Med ilska som drivkraft

Ännu igår hade jag verkligen inga uppslag till en kolumn. Så idag läste jag nåt på nätet och blev förbannad. Bra! Nu har jag nåt att bita i.