2015-05-19

Summering av Visbyvistelsen

I morgon reser jag hem. Resan kommer att ta långt över ett dygn. Jag stannar till några timmar i Stockholm och hälsar på vänner, och några timmar i Helsingfors för ett möte med min brittiska förläggare (ÅH vad det fortfarande är roligt att kunna skriva den meningen!). Torsdag eftermiddag kommer jag att vara hemma, om allt går väl. SOM jag längtar.

Hur har det gått här i Visby, då, med skrivandet?
Jodå. Bra. Jag har en första version av Naondel nu. En sån där riktig grov första version, ett skramlande skelett av udda delar som inte riktigt passar ihop. Jag började till och med redigera lite under tiden här: tog den del jag visste funkade sämst och fokuserade på att få de lederna att passa ihop med varandra. Det är fortfarande massor kvar att göra. Så mycket att när jag ibland får en glimt av det mår jag fysiskt illa, får svårt att andas, måste stiga upp och vanka omkring och lugna mig lite. Alla skelettbitar måste fogas ihop. Muskler måste kläs över benpiporna. Sedan hud, och hår, och naglar, allt det som får min skapelse att leva. Men det är så långt dit, och såna enorma textmassor som skall knådas, och -

Andas. Andas.

Summeringen är att jag är nöjd. Glad. Jag fick jobba koncentrerat, precis som jag önskade. Jag fick gå djupt in i texten, vilket hjälpte mig att lösa problem jag annars inte hade kunnat komma åt. Och nu vill jag hem, och krama och pussa stor och liten därhemma, och rensa och så i trädgården, och vara bara mamma ett litet tag.

2 kommentarer:

  1. Det kommer att bli så bra så bra. Tänk inte i förväg på allt, det har aldrig hjälpt någon. En mening i taget. Och så finns det ju annat också, som moderskapet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast det är ju inte i förväg eftersom jag liksom är där redan. Men visst. Och nu är det bara moderskapet som gäller ett tag.

      Radera