2015-03-30

Kort vecka, mycket att göra

Jag har mycket kort arbetsvecka denna vecka eftersom sonens dagis är stängt to-må. Så jag försöker klämma in allt jag nämnde i förra inlägget på dessa tre dagar så att det är undan tills påsken. För efter påsk - ja då skall jag kasta mig huvudstupa in i Naondel. Jag har samlat idéer och intryck hela våren och anteckningsboken är sprängfylld. Det första jag kommer att göra är sortera in allt i ett enda dokument, för jag glömmer ju det mesta så fort jag skrivit ner det. Min egen deadline för ett första utkast är slutet av maj. Jag måste bli klar tills dess. Det kan hända att det betyder att jag måste skärpa mig och bli mer disciplinerad med mitt internetanvändande. Vi får se.
Men idag alltså annat jobb. Hela förmiddagen gick till sommarpratet. Igår skrev jag kolumnen. Nu skall jag tackla översättningen.

2015-03-29

Söndagsdilemma

Ikväll sitter jag med den fria kulturarbetarens dilemma. Det är söndag. Men på grund av olika omständigheter har mitt arbete hopat sig på hög. Jag har en kolumn som skall in på onsdag. Jag har ett sommarprat som redan borde ha börjat ta form - det har det inte. Jag har en språkgranskad engelsk översättning av Maresi som jag borde läsa igenom. Och jag har ett romanprojekt där jag halkat allvarligt efter i min tidtabell.

Vad gör man då? Sätter man sig med sin Ben&Jerry's och läser Cloud Atlas eller tar man itu med jobbet som gnager och stör?

2015-03-27

Pris åt Marja!

Jag fick just veta att "min" översättare Marja Kyrö vunnit det prestigefyllda Erkki Reenpää-priset! Om ni undrar hur det kommer sig att mina böcker har en så fantastiskt fin språkdräkt får det sin förklaring i prismotiveringen som det går att läsa här. Jag visste inte ens att hon översatt min barndomsfavorit Den oändliga historien till finska. Inte konstigt att vi liksom talar samma språk!

Jag skickade just en novell åt henne som hon skall översätta till finska. Det är en förmån att ha en översättare med vilket samarbetet fungerar så smidigt som det gör med Marja.

2015-03-26

Kursplanering

Idag skall Åsa och jag planera workshopen för unga skrivare som går av stapeln 1-3.6.! Det finns ännu möjlighet att anmäla sig, även om kursen snart börjar bli full. Det finns möjlighet till boende på internat också - det kan arta sig till en riktig skrivbootcamp!

2015-03-24

Digitalt läromedelsmaterial

Det här var annars vad jag gjorde idag. Jag intervjuades av Kajsa och Ida-Lina och läste högt ur Maresi. Sookie charmade gästerna. Vi åt god lunch som Kajsa hade med sig. Solen sken. En bra dag.

Trådlös kossa

Sonen fick en Mamma Mu-ljudbok från Mariehamn och jag ett par trådlösa hörlurar från båten. (Jaja, och nytt läppstift också.) Nu sitter jag i fotänden av hans säng medan skivan spelar på min dator och han lyssnar med de trådlösa lurarna på "Mamma Mu dyker" innan han somnar. Det är väldigt mysigt. Jag älskar att läsa godnattsaga, men han är så förtjust i hörlurarna så det får bli så här ikväll.

I morgon blir det brunch och podcastinspelning med Grupp Finland! Ser mycket fram emot det. På torsdag skall jag planera kurs med Åsa och på fredag intervjuas. Nåt tag borde jag också hinna med en andra redigeringsomgång enligt kommentarer av en novell jag arbetar med och som snart har deadline...

Gäsp

Fördelen med att ha ett barn som för tillfället alltid vaknar senast kl 06: man har aldrig bråttom på morgonen. Det finns gott om tid för högläsning, långsam frukost och lek och påklädning utan stress. Barnets dagistid börjar nämligen först 8.30.

Men det är nu sen den enda fördelen.

2015-03-23

Mariehamn

Oj oj oj vad det var roligt på Åland! Fem fina dagar ligger bakom mig med massvis med intressanta möten, samtal med vänner, spännande föredrag av bra författare och god mat. Mariehamns litteraturdagar är dessutom en oerhört välorganiserad festival, skött av väldigt fina människor. Jag kan rekommendera den för författare och besökare i lika mått. Jag njöt väldigt mycket av att få höra de andra författarna tala. Nu skall jag hugga tänderna i Adlermanns arvinge - att höra Gabriella Håkansson tala om sin trilogi om dilettanti i 1800-talets London var fascinerande.

Professionellt var mitt program följande: Jag besökte två skolor i Mariehamn och pratade med uppmärksamma elever, jag fick stå på scen med Nene Ormes och diskutera fantasy och jag höll en predikan - det var en av de svåraste texter jag skrivit och jag var ohyggligt nervös före men jag fick mycket positiv feedback efteråt.  Men dessutom fick jag träffa många många vänner (och några släktingar!) och umgås med underbara människor. Jag är på så gott humör efter resan! Men nu kommer jag att trivas jättebra hemma ett slag.

2015-03-17

Åland, Åland, här kommer jag!

I morgon, okristligt tidigt, sätter jag mig på tåget för att åka till Åbo och ta båten till Mariehamn. Först blir det två dagar av skolbesök och sen Mariehamns litteraturdagar! Jag ser fram emot massor av intressant boksnack och återföreningar med många kära vänner. Jag har flera som bor i Mariehamn och ännu fler som är på väg dit för littdagarna. It's gonna be epic!

Bloggar sparsamt men på Insta lägger jag säkert upp bilder.

2015-03-16

Kirjanurkka arvostelee

Anaché saa ihanan arvostelun Kirsin kirjanurkassa! Ilahdun aina kun vanhat kirjat löytävät uusia lukijoita.

"Luin nimittän us-ko-mat-to-man hienon romaanin. Olen ällistynyt kirjailijan käsittämättömästä taidosta luoda samanaikaisesti uskottava ja kiehtova omalakinen maailma, kiinnostavat ja aidot henkilöt, lumoavan upea rakenne tarinaan ja ujuttaa sinne kaiken sekaan vielä puhuttelevat teemat. "

Finska Anaché får en superfin recension i bokbloggen Kirsis kirjanurkka!

2015-03-15

Söndagen den 15.3.

06:15 Väcks av morgonpigg grabb
07:00 Masar mig ur sängen och steker blueberry pancakes åt familjen
8:00 Går ut och tvättar alla husets fönster på utsidan (och en del på insidan)
9:00 Fortsätter utevistelsen med massvis med trädgårdsarbete i strålande solsken
11:20 Går in och äter risgrynsgröt som maken kokat (sonens favoritmat nr1)
12:30 Vilar ett slag
13:15 Fortsätter trädgårdsarbetet
14:20 Kaffestund på verandan i solen
14:45 Ut på låång cykelutfärd och picknick med hunden och  sonen (som fick ny trampcykel igår), dessutom en sväng via lekparken
17:30 Hem och äta hamburgare som maken svängt ihop medan vi var ute (samtidigt som han dammsög huset, städade sonens rum och diverse annat)

Nu känner jag att måste syssla med lite dekadent absintdrickande eller liknande så att jag inte storknar på min egen präktighet.

2015-03-14

Vår!

Hälsan återvänder, solen skiner, världen torkar upp, fåglarna sjunger, kaffet smakar i finkoppen ute på verandan fastän möblerna ännu är i vinterförvar, barnet har fått ny cykel och det är VÅR!


2015-03-13

2015-03-12

Klassikerturné

Kolla! Jag får vara med på "klassikerturné" i Helsingfors bibliotek! Dessutom får jag äran att avsluta turnén i november. Många spännande författare är med - det lönar sig verkligen att göra ett eller två besök medan turnén pågår!

Ibland får jag frågan hur Finlandia Junior-priset påverkat min vardag. Svaret är: så här. Förr fick jag i princip aldrig förfrågningar om uppträdanden på finska. Priset har verkligen öppnat den finskspråkiga litterära scenen för mig.

2015-03-11

Dedikationer

Koko bloggar om dedikationer i böcker och postar sin favorit, från Fattiga riddare i eget kök. Det inspirerade mig att lägga upp två av mina favoriter. Den första är från Jennifer Lawsons bok Let's Pretend This Never Happened:

Den andra är från Shannon Hales Austenland. Boken handlar om en ung kvinna besatt av Pride&Prejudice och Mr Darcy.


Hale har annars en bra blogg där hon skriver en hel del om representation i barnlitteratur och animerade filmer. Nu senast har hon skapat mycket debatt efter ett inlägg om hur det kan vara att besöka skolor som "kvinnlig författare". I vissa skolor tas pojkarna ur klassen när hon kommer och bara flickorna får höra på... Absolut värt att läsa.

Arra recenseras!

Ibland kan det kännas lite sorgligt det här att då en ny bok utkommer "dör" de gamla ganska effektivt. Över lag är det ju också så att böcker har så väldigt mycket kortare livslängd idag än vad de hade förr. Därför är det extra roligt att ramla över bloggrecensioner av mina äldre böcker. Som denna fina recension av Arra. "En vacker saga som utmanar alla kvinnor att våga vara starka."

2015-03-10

Surprise!

Jag upptäckte just av en slump (ahem) att jag har en rysk wikipediasida?!

Undrar just vad där står.

Sjuksängen lämpar sig för poddar

Hälsotillståndet är oförändrat. Barnet är på dagis idag så jag skall ägna dagen åt att sova. Ibland lyssnar jag på nån podcast (för då behöver jag inte ha ögonen öppna). Mest blir det Writing Excuses. Jag passar också på att lyssna ikapp de avsnitt av Fantastisk podd som jag missat. Om jag känner mig skärpt skall jag lyssna lite på Peppes podd. Tänkte välja nåt avsnitt av The Guardian Books Podcast också. Kanske det om Caitlin Moran.
Och så skall jag snyta mig en miljon gånger och tycka synd om mig själv.

2015-03-09

Däckad

Första arbetsveckan med obruten skrivtid (förutom ett virtuellt författarbesök på onsdag). Då ligger jag naturligtvis förkyld. Jag har hållits frisk hela vintern - det har funnits många gånger då jag trott att jag hållit på att bli sjuk, men alltid klarat mig undan. Men inte denna gång. Jag sov klockan runt och ögon och näsa rinner. Sonen har också varit förkyld sen fredagen och stannar hemma från dagis idag för att undvika att det blir infektion i lungorna, som det alltid brukar bli när han är sjuk. Så det är ju inte som när man var förkyld innan man fick barn och kunde bädda ner sig och gömma sig för omvärlden i ett par dar. För han är pigg och glad och vill att mamma GÖR saker med honom.

Som tur fortsätter den intensiva lyssna-på-ljudbok-fasen han kommit in i. Han kan lyssna på valfri Findus och Pettson i timmar medan han färglägger Ikea-instruktioner (han har nog färgläggningsböcker men av nån anledning är instruktionerna mycket roligare). Den fick extra fart av att vi på lördagen, innan jag däckade, var till Unga Teatern och såg på Findus flyttar ut (jag kan inte nog rekommendera den! Mucklorna var den största hiten, men överlag var det en väldigt fin barnföreställning och nu har sonen fått blodad tand för teater, just som jag hade hoppats). Så jag får nog vila också, Det krävs bara att jag då och då byter ljudbok och beundrar bilderna. Och det är mycket roligare att ligga till sängs i det nya fina sovrummet än det var i det mörka gamla. Det känns, trots den stora hyllan, också så mycket större än förr!

2015-03-07

Sovrummet! Före och efter!

Nå äntligen har vi kommit så långt med sovrummet att jag kan visa hur där ser ut! Jag ville egentligen ha precis allt klart, alla lampor uppskruvade och hela hyllan "inredd", men nu kan jag inte ge mig till tåls längre. Först de obligatoriska före-bilderna. Här får ni se husets mörkaste, kallaste och tristaste rum där vi inte ville vara alls utom då vi sov.




Det slutade med att vi gjorde om allt. Det är ny takpanel, nyslipat och -lackat golv, nya tapeter, nya skåpdörrar, nya möbler, ny taklampa. Det enda vi egentligen behåller är läslamporna, men dem har vi inte satt upp än (skräcken för att borra fel i den vackra tapeten är stor!). Ta-daa! Här är det nya, fräscha sovrummet som nu känns som husets ljusaste och vackraste rum:







Jag är ännu inte helt på det klara med vilka böcker som skall få flytta in i den här enorma hyllan och vilka prylar som skall få vara där. Den runda "äggliknande" saken är en lampa, som vi måste lyckas installera. Vi skaffade en så här stor ny hylla för att alla husets övriga bokhyllor svämmar över, men nu ställs vi då inför problemet: bokhyllorna måste omorganiseras! Och det är inte världens lättaste uppgift. Men jag slutar stressa och låter det ta sin tid. Ikeas små prylbyråer där nere till höger skall jag antingen måla om eller så får de bli sonens. Hans legon kanske kunde få sorteras där.

Jag är  nöjd. Med ens är det som om huset fått ett tilläggsrum för plötsligt vill vi ju vara här inne.

2015-03-06

Tsäärlek

Jag är sen lyckligt lottad.

Jag skickar in en text till min redaktör. Tänker att den här texten är ju rätt färdig. Inte mycket att säga om den.

Och så får jag kommentarerna. Som bara säger "klick". Nä men just så där måste jag ju tänka. Så där måste jag skriva om för att den dramatiska kurvan skall bli ännu bättre.

Jag vet att det inte alltid synkar så här bra mellan författare och redaktör. Jag har hört om fall där författarna olyckligt känner det som att redaktören vill att författaren skriver en helt annan bok än hen själv vill.

Visst har vi varit av olika åsikt nån gång. Och en gång ganska kapitalt om en text (ännu opublicerad). Men för det mesta kan jag genast se att varje förslag min redaktör kommer med gör texten oerhört mycket bättre.

2015-03-05

Högläsning ur Tidspiraten

Idag i bilen frågade fyraåringen plötsligt: Mamma, hur gör du för att hitta på roliga historier för barn?

Där hade jag nåt att bita i. Jag försökte förklara, och sa också att jag inte skrivit så mycket för just barn, egentligen bara en roman och ett läromedel. När jag berättade att läromedlet heter Tidspiraten så tyckte han att det lät jättespännande. Så under kvällen har jag läst fem kapitel ur Tidspiraten högt för honom (hans koncentrationsförmåga är fenomenal). Jag måste säga, att det var en mycket fin känsla att kunna läsa högt ur något jag själv skrivit. Det är första gången. Och fyraåringen tyckte det var väldigt spännande. Speciellt allt som handlade om piraten och alla bilder av honom, de var bäst.

Men jag borde nog ha läst hela boken högt för en fyraåring i redigeringsfasen. Jag var så väldigt koncentrerad på att få med all fakta att min fokus på språket blev lidande. Det är onödigt krångligt på sina ställen.

Hit och dit

Igår blev jag intervjuad på Arbis och fick lysande frågor av Katarina von Numers och det var jätteroligt! På tågresan filade jag dessutom på den där texten jag bloggade om igår. Den blir not riktigt okej! Idag kommer jag att undervisa (föreläsa? vadheterdet?) på Aaltouniversitetet hela eftermiddagen. På engelska. Mycket intressant och helt nytt för mig! Jag är inbjuden av min mednominerade för Finlandia Junior, Saku Heinänen, som är professor i grafisk design och visuell kommunikation (hoppas jag översatte rätt från finskan där). Han är också författare till Zaida ja lumienkeli. På kursen vill de ta in saker som storytelling vilket jag tycker är mycket spännande. Hoppas jag kan ge några nya perspektiv! "Searching for your story" är deras tema denna vecka, och det är ju nåt jag verkligen ägnar mig åt. Dagligen...

2015-03-04

Envishetens triumf

Vilket skulle bevisas. Vad jag skrev i förra inlägget om att jag nog kan, bara jag inte ger upp, alltså. Jag har kämpat med en text (inte romanrelaterad) i flera månader, deadlinen närmar sig med stormsteg och frustrationen har varit enorm. Jag har skrivit otaliga snuttar och utkast men inte träffat rätt med en enda. Men så igår, efter att ha skrivit det där inlägget, så tänkte jag att jag skall tammetusan inte ge upp, och så skrev jag igen, en helt ny vinkel - och by jove, jag tror att jag har ingången där nu. Den är inte lysande, bättre har jag skrivit, men jag tror att jag kan jobba vidare från den.

Envishetens triumf.

Plus oförmågan att missa en deadline.

2015-03-03

Arbis

I morgon har jag äran att bli intervjuad av vår läsambassadör Katarina von Numers, i ett författarsamtal på Arbis i Helsingfors. Tidpunkt: 12.30. Alla välkomna!

Mina viktigaste lärdomar

Malin och Kugge undrar i kommentarer till inlägget under lite om hur jag utvecklats som författare under de - ja, det blir visst åtta år sedan jag debuterade skönlitterärt. Bland annat vad jag trodde att jag kunde efter de första böckerna och vilka lärdomar som blivit de viktigaste, om jag jobbar på ett annat sätt nu och vilka de största aha-upplevelserna varit. Ja, och om känslan av att bara vara i början någonsin försvinner!

Det undrar jag också om den gör. Eller kanske efter 20 år? Men åtminstone jag upplever att jag verkligen bara är i början och att det finns så mycket att lära sig. Man skulle ju tycka att jag lärt mig något om hur en bok blir till, men det känns knappt så. För varje bok har tillkommit på så väldigt olika sätt. Olika metoder för att skriva, olika rytm i hur mycket jag bara måste pusha på och hur mycket jag måste låta processen vila, olika i hur länge det tar. Varje berättelse måste berättas på sina egna villkor. Om jag lärt mig något är det alltså att vara öppen och nyfiken på att lära, och att inse och acceptera att jag i princip måste uppfinna hjulet på nytt var gång. Efter bok ett trodde jag däremot att jag kunde det här med att skriva böcker :-)

Bland de viktigaste lärdomar som jag ändå kan dra nytta av nu efter åtta år är att jag borde skriva (skönlitterärt) varje dag, för då hålls jag i topptrim. Som en idrottare. Eller proffsmusiker. Men det gör jag tyvärr mycket sällan.

Jag har också insett att inspiration spelar en mycket liten roll i mitt skrivande arbete, utan att det är just arbetet som är avgörande - men att de där 10% som inspirationen utgör är avgörande. Det är motigt och jobbigt precis varje gång, men det får inte hindra mig. Bara jag inte ger upp hittar jag till sist lösningar.

I den färdiga texten kan man aldrig - och jag menar aldrig - skönja vilka delar som tillkommit lekande lätt, under flow, och vilka som producerats med blod, svett och tårar. Inte ens jag själv kan, efter redigeringar, längre se skillnaden.

Jag har hittat min nisch, mitt litterära hem, men jag hoppas samtidigt att den nischen aldrig kommer att vara trång - det vill säga att jag skall kunna utveckla den till att vara just det jag vill och behöver.

Jag har insett att det är omöjligt för mig att skriva något som är värt något om jag gör det utifrån yttre förväntningar. Jag måste våga tro på mig själv och hålla mig till det som intresserar mig, som får mitt hjärta att glöda. Alltsom oftast väcker det gensvar hos läsarna.

Jag har lärt mig att måste se till att tanka mina kreativa batterier med jämna mellanrum. Att det är mycket viktigt för mitt skrivande att se filmer, utställningar, höra musik, läsa faktaböcker osv. Det hör till jobbet, faktiskt.

En oerhört viktig lärdom är också att jag kan, bara jag verkligen anstränger mig. Min största fiende är min egen lättja.

Jag har nästan lyckats lära mig att less is more. Men bara nästan :-)

2015-03-02

Tre månader senare

I fredags, under Kirjasäbinät, fick alla vi panelister frågan om de priser vi fått och hur de påverkat vårt skrivande. Äntligen kände jag att jag kunde svara! Jag fick nämligen ofta frågan om hur jag trodde att Finlandiapriset skulle påverka min yrkesverksamhet som författare precis när jag vunnit det - och ännu inte riktigt hade någon aning. Nu när jag har lite perspektiv (dryga tre månader) på saken tänkte jag svara på frågan på nytt.

1) Det har först och främst lett till att boken fått synlighet, och sålt, på finska. Från det att Maresi kom ut i september till årets slut sålde den på finska ungefär lika mycket som de första tre översatta gjort tillsammans hittills (jag säger ungefär, för jag har inte räknat ut exakt hur mycket de sålt, det kan nog hända att de sålt lite mer sammantaget). Det gick tv-reklamer och allt möjligt före jul, och jag har blivit igenkänd på Suomalainen kirjakauppa och av random människor på spåran (har verkligen inte hänt förr).

2) Detta har i sin tur lett till att jag för första gången fått förfrågningar om att komma och uppträda på finska. Det är väldigt roligt! Såvitt jag minns är de enda gånger jag uppträtt på finska förr de få uppträdanden jag fått göra under Helsingfors bokmässa och förra årets Kirjakekkerit i Karis. Apropå det, snart är det Kirjakekkerit här i år igen! 14.3., missa inte!

3) Maresi har sålts utomlands på ett helt annat sätt än de föregående (fyra länder förutom Sverige och Finland).

4) Jag har gjort mina första sales av böcker jag ännu inte skrivit. Detta är fortfarande helt ofattbart konstigt för mig. Och det leder ju dels till roliga nya samarbeten (efter att ha mejlat med min engelska förläggare Adam Freudenheim på Pushkin Press drar jag slutsatsen att han är världens trevligaste), dels till ökad skrivpress. Jag har aldrig haft en riktig deadline för ett första utkast förr utan bara de ramar jag själv satt upp för mig. Men nu har jag en DEADLINE. Och förväntningar av en helt annan magnitud. Det kan hända att det bidrar till svårigheterna jag nu har med manuset. Eller så är det bara de där vanliga svårigheterna som alltid dyker upp, och jag som letar efter en lämplig syndabock.

I övrigt kan jag inte komma på att själva författararbetet skulle ha förändrats nämnvärt. Om jag är riktigt riktigt ärlig så händer det ibland att jag liksom plötsligt kommer ihåg att jag ju vunnit Finlandia Junior. Och då blir jag alldeles pirrigt glad inombords. Men det är ju inte så att det plötsligt skulle vara lättare att skriva för det. Här harvar jag på med mitt manus och sliter mitt hår, precis som vanligt.