2014-10-07

Sagotanten får smäll på fingrarna

Om morgnarna när sonen kryper ner hos mig i sängen vill han alltid att jag berättar en saga. I morse berättade jag om en flicka som gick ut för att söka sin lycka och på vägen räddade en prins från en drake. Nästan-fyraåringen: "Mamma, kanske det borde vara en prinsessa?"
HUU.
Jag ser det nu som min uppgift att berätta icke-könsstereotypa sagor varje morgon i en månad.

(Fast man kan ju se hans önskan som lite queer, jag menar, flickan räddar prinsessan. Och det vore ju bra. Men tyvärr tror jag inte det var det som låg bakom.)

(Flickan hittade sedan lyckan hos en pojke med en liten stuga och gäss. Detta var sonen mycket besviken på. "Varför var lyckan där?!" He got me there. Jag får bättra mig.)

4 kommentarer:

  1. Fin recension i dagens Bbl!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Iiik! Finns ju inte online, hur skall jag nu hitta ett ex? Bibban, kanske?

      Radera
  2. Det borde kanske ha varit en abdikerad prinsessa med en liten stuga och gäss?

    SvaraRadera
  3. Kanske. Eller en egen karriär som drakdödare, tänkte jag snarast.

    SvaraRadera