2014-10-09

NEJ - jag övar på det

Ett av de drag hos mig jag tycker minst om är att jag är så behagsjuk. Jag vill så gärna att alla skall tycka om mig. Och jag tror naivt att alla är snälla och trevliga. Sen när nån visar sig vara en skitstövel blir jag så förbluffad att jag inte kommer mig för att bli arg, utan blir bara artigt besvärad och obekväm. Arg blir jag först senare, när jag inser vad personen sagt/gjort. Jag önskar att jag lärde mig säga ifrån! När folk är fräcka, inkräktar på min integritet, övertalar mig att göra sånt jag inte vill.

NEJ det är inte okej att du talar till mig så där!
NEJ det är inte okej att du gör så där!
NEJ jag vill inte le på bild!


Jag hoppas det växer bort när jag blir äldre. Jag ser fram emot att vara gammal och skita i vad folk tycker.

8 kommentarer:

  1. Åh jag känner igen mig så mycket... De senaste åren har jag blivit lite bättre på det, men mycket oftare ger jag bara arga blickar och hoppas på det bästa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har tyvärr inte blivit bättre med åren, och då är jag ju inte purung heller. Så det ser lite dåligt ut med det där att skita i vad folk tycker när jag blir gammal :-/

      Radera
    2. Nog har du väl ändå fler år kvar att jobba på det! :) Jag försöker fokusera på de gånger det faktiskt går bra - med betoning på 'försöker'. Ett steg i taget helt enkelt.

      Radera
  2. Omge dig med folk som säger till när inte du kan det. Jag menar, du ska ju för fasen få vara som du är och folk ska inte inkräkta på din integritet på sätt eller annat. Och alla gånger kan man inte, vet inte, förstår inte - då får man hoppas på att det i närheten finns nån annan som kan. Men urkigt är det när nån trampar på en och man inte hittar rätt i att säga ifrån. Det händer nog fler än dig, som mig till exempel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gör nog det, tycker jag. Omger mig med bra typer. Min man är bra på det där med att stöda mig i att säga ifrån t.ex. Men de där typerna är ju inte alltid med! Men jag har blivit riktigt medveten om det här först på sistone, så jag hoppas att medvetenheten gör att jag kan öva mer. Jag skulle behöva mer pondus också.

      Radera
    2. Man kanske på något vis, med sin livliga fantasi, får låtsas att de är med, de bra typerna som säger ifrån. Och att man liksom är dom. Jag vet inte. Det kan ju kanske fungera.

      Radera
  3. Fan! Grrrr! Fan ! Och Annamma!

    SvaraRadera