2014-09-02

Så blev Maresi till: Del 2

Jag skrev på Maresi hela våren 2012. Redan från början gjorde jag en hel del research, främst om myter och symboler som har med kvinnlighet, gudinnedyrkan och liknande att göra.
Mycket tidigt fick jag problem. Jag hade nyss lämnat in manuset till Anaché, min hittills längsta bok, som hade stora, mörka teman och var tung och komplicerad att skriva. Nu ville jag skriva något lätt och trevligt, gärna för yngre läsare. Men berättelsen drog åt ett helt annat håll. Den ville inte alls bli lätt och trevlig. Tvärtom. Den blev mörkare och mörkare. Jag kämpade emot. Och så började en dragkamp, som jag förlorade i maj 2012.
Jag körde helt fast med historien, och visste inte hur jag skulle ta mig ur det hörn jag skrivit in mig i.
En annan orsak till att jag körde fast var nog också att jag inte hölls inne i historien tillräckligt. Det gick t.ex. en hel månad under våren då jag inte alls jobbade med manuset, av olika orsaker. Då föll jag ur det så mycket att jag började titta på det utifrån, och värdera om det var bra, dåligt, dugligt. Det är döden för mitt skrivande. Jag får inte alls tänka på om det är bra eller dåligt eller hur andra kan tänkas se på det. Jag måste skriva på, vara sann mot berättelsen och mig själv och inte några tänkta förväntningar.
Men jag får verkligen inte heller försöka bestämma målgrupp eller ton innan jag skrivit klart en första version. När skall jag lära mig det?!

Min låsning blev total och jag var rädd för att den här historien nog inte skulle gå att rädda. Jag skrev annat. Jag koncentrerade mig på att vara med i virvelvinden som var Anachés utgivning. Jag försökte låta bli att tänka på Maresi, som låg där och väntade på mig. Väntade på att få sin berättelse berättad så som den verkligen var, inte så som jag ville att den skulle vara.

Det tog nio månader innan jag tog fram manuset igen. Det är den längsta paus jag någonsin haft mitt i arbetet med ett manus.

4 kommentarer:

  1. Bra att du tog tag i det igen. Att liksom upp på hästen man ramlat av från.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En häst som står och frustar och stampar och inte lämnar en ifred...

      Radera
  2. Det här förklarar väl rätt så mycket det här med att skriva tycker jag....

    http://www.dorktower.com/files/2014/02/DorkTower1173A.gif

    SvaraRadera