2014-04-10

Kittlar i magen

Arbetet med den här berättelsen är som en berg-och-dalbana. Upp och ner. Nu är det åter upp. Jag skrev i mitt planeringsdokument idag:

Detta är ett projekt som kommer att sluka mig. Det är så stort och omfattande. Spännande, svårgreppbart. Vet du vad? Det känns underbart. Farligt och skrämmande och underbart.

Jag är ungefär en sjättedel in i storyn nu. Kanske mindre. Den blir lång. Och stor. Det är redan så många trådar att hålla reda på att jag inte vet hur det skall gå. Det här är en berättelse som jag egentligen inte skulle få "falla ut ur" alls utan borde få jobba med kontinuerligt. Men så är livet nu en gång för alla inte upplagt. Jag får göra mitt bästa ändå. Som min kollega Peter Ekberg skrev åt mig på FB igår: "Ett ord i taget." Jag tar det ett ord i taget.

Nu borde jag snart äta lunch. Rita kartor. Gå ut med hunden. Men jag vill bara fortsätta skriva. 1203 ord so far idag.

P.S. Jag vet att det är urtrist att lyssna på någon tjata om sin senaste förälskelse. Det är intressant endast för de involverade. Jag ber om ursäkt, det kommer att vara mycket sånt snack på bloggen den närmaste tiden.

2 kommentarer:

  1. Tjata på! Jag tycker att det låter väldigt spännande! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad bra! För det blir garanterat fler portioner tjat :-)

      Radera