2013-10-31

Det kom ett brev...

Nu känns det officiellt!


No Nano

Ja alltså, häromnatten fick jag dessutom en idé. En bra idé som kunde funka som bas för en nanowrimostory. Men jag står nog fast vid mitt beslut. Ingen nanowrimo i år för mig. Jag har så mycket annat som måste bli klart, och så tror jag att jag är lite för urvriden och slutkörd för att börja med ett stort nytt projekt redan nu.

Men jag tänker utnyttja Nanowrimo ändå. Det får bli min National Novel(s) Editing Month istället. Varje dag i november skall jag redigera på Nummer fem eller Saga. Eller skriva något, vad som helst: en kolumn, en övning, en idé. November får bli en slags kick-start på skrivandet, jag gör det till rutin igen. Jag skall försöka frammana den där andan och stämningen av intensivt arbete som Nano alltid för med sig, för det är ju egentligen den jag tycker om. Så att när Nummer fem är inlämnad  och Saga klar, då, då är jag redo att ta mig an nästa projekt, vad det än vara månde.

2013-10-30

November och längtan

På fredag blir det november.
November betyder Nanowrimo. Nästan varje år sedan jag upptäckte Nano (2006?) har jag deltagit. Men det blir nog inte så i år. Jag har deadline för manusredigeringen ("sent i november", så vackert). Jag vill fixa klart på "Saga"-projektet så jag kan plåga mitt förlag med ytterligare ett manus. Och jag är inte redo att skriva på mitt nya projekt än. Jag måste göra en hel massa research först. Men. Oj oj oj vad jag skulle vilja delta. Och oj oj oj så roligt det är att vara med. Du som kan, ta chansen och hoppa på. It's a crazy ride! 167 000 anmälda hittills i år... När jag var med första gången var det omkring 40 000.

Ansiktsblindhet

Jag har insett att jag lider av ansiktsblindhet. Jag har nog alltid gjort det, men det blir värre med åldern. Eller så är det helt enkelt så, att ju fler människor jag träffar i olika sammanhang, dess tydligare blir problemet.

Jag är inte så illa drabbad som somliga, som inte alltid känner igen sitt eget ansikte i spegeln. Men då folk befinner sig i fel sammanhang slår ansiktsblindheten till, eller då jag under en dag träffar väldigt många nya människor. Som under en konferens. Då kan jag presentera mig för samma person pånytt, utan att känna igen ansiktet och förstå att vi redan träffats. Jag berättar samma saker för samma person. Jag kopplar ihop fel person med fel fakta. Namn skall vi inte ens tala om. Jag har försökt med olika minnesregler, men det funkar sällan - eftersom jag inte minns ansiktena.

Redan i skolåldern hände det att jag träffade en människa på Sverigebåten som jag visste att jag kände, men jag kunde inte placera varifrån det var. Jag var artig men vag men tänkte sedan att jag måste gå fram och fråga vem hon var - en mamma till en kompis? Som tur hann hon gå innan jag frågade, för senare samma kväll kom jag på att det var en lärare från min skola. Sammanhanget var fel, alltså klarade min hjärna inte av att göra rätt koppling. En annan gång, på en sommarteater, träffade jag en äldre kvinna och tänkte att nu skall jag inte bara låtsas att jag vet vem hon är - bäst att fråga, rakt och ärligt, "Varifrån känner vi varandra?".
Ridå - det var en släkting. Avlägsen, men dock. Hon blev väldigt sårad.

Därför går jag nu ut med det här. Det kan vara bra att upplysa folk om att jag inte är disträ, eller ointresserad eller oförskämd. Jag är väldigt bekymrad över att folk skall ta illa upp, bli sårade eller arga. Jag försöker verkligen mitt bästa, men du får väldigt gärna hjälpa mig på traven om vi möts, och smyga in någon liten vink om vem du är och var vi träffats förut. Det behövs nämligen ofta bara en liten puff för att min hjärna skall klicka och kunna göra de rätta kopplingarna. Det är ju inte så att jag glömt dig. Bara ditt ansikte.

2013-10-29

Blubb i bubblan

Kort rapport från bubblan: det känns redan bättre. Jag har gjort just det jag bestämt mig för att göra: Skött allt möjligt administrativt som halkat efter under mina resor. Hasat omkring i fula men bekväma kläder och otvättat hår. Druckit mycket te. Grundstädat köket medan jag lyssnat på podcasts. Gosat väldigt mycket med sonen, som nu inträtt i treårstrotset MED KRAFT. Så han behöver extra mycket närhet och kärlek. Det känns bra att jag nu är hemma igen och kan ge det.
Idag städar jag vidare. Skriver en kongressrapport. Går på långpromenad med hunden. Tvättar lite byk. Och: det rycker redan i skrivnerverna. Jag tror det kan bli dags att plocka fram manuset senast i morgon. Kanske redan idag.
I morgon skall jag också blogga om min ansiktsblindhet.

2013-10-27

Insert pausmusik här

Den mest hektiska perioden under hösten är nu över för min del. Jag är urvriden som en trasa, trött på mina egna ord och på att klä mig snyggt och platta håret och vara offentlig. Nu måste jag krypa in i en liten bubbla och hitta lite balans igen. Bara hasa omkring i fleecetröja och otvättat hår några dagar. Återkommer när jag återhämtat mig.

2013-10-24

Lund

Hej från Lund! Jag sitter på café och väntar på att konferensen skall börja. Det råder milt höstväder, solen skiner och jag har ett ex av Wonderbook framför mig. Måste se upp så jag inte blir så uppslukad att jag glömmer konferensen.
Noterat i Malmö och Lund: väldigt många jackrusslar.
Skriver på mobilen så detta blir kort. Får svara på kommentarer när jag är hemma igen.
Nu skall jag läsa om att skriva fantasy!

2013-10-23

Sweden redux

Tack än en gång för era gratulationer! Det värmer hjärtat att ni är så många som gläds med mig. Med lite tur kan jag snart dela med mig av ytterligare en glad nyhet ;-)

Idag börjar sista etappen av den hektiska oktobermånad jag haft. Efter några dagar hemma flyger jag igen till Sverige - denna gång till Lund för en konferens om läsfrämjande som heter Unga läsare i Norden. Jag är där i egenskap av representant för Finlands svenska författareförening. Det är första gången jag "representerar" och det skall bli väldigt spännande. Dessutom hinner jag träffa min brevvän Nene en gång till, bosatt i Malmö som hon är. :-)

Hem kommer jag på fredag och på söndag har jag mitt enda framträdande under Helsingfors bokmässa - vain suomeksi tällä kertaa! Kl 10.30 intervjuas jag av gymnasielever på Kirja Kallio-scenen. Förra året var deras intervju den mest förberedda och genomtänkta jag någonsin varit med om, så jag ser fram emot årets version.

Och sen. Sen tar en ny period vid, utan tonvis med inbokat program. En period då jag har mer tid för familjen, och att fixa här hemma, och gå ut med hunden, och inte missa alla mina pilates och zumbalektioner.

Men framför allt: en tid då jag skall ta mig an den sista (?) redigeringsvändan med nummer fem. Jag ser SÅ fram emot det.

2013-10-22

Seriously Big News!

Jag har haft några veckor med riktigt lysande nyheter. Jag myser fortfarande över Alma-nomineringen. Men nu kan jag dela med mig av en nyhet som på sitt sätt är ännu större - framför allt har den större praktisk betydelse.

Jag har äntligen fått ett svenskt förlag! Roman nummer fem utkommer nästa höst även på välrenommerade Berghs. En dröm jag närt i flera år har slagit in och jag är himlastormande glad. Nu kommer boken att finnas tillgänglig i svenska bokhandlar! Jag fick träffa förlagschef Lena Andersson på Swecon och hon okejade att jag berättar nyheten. Beskedet fick jag förra veckan per telefon, då jag befann mig ensam på en skogsväg i Österbotten. Jag tror mina glada rop skrämde slag på allt djurliv på några kilometers radie.

2013-10-21

Sweconrapport

Åh vad jag haft roligt! Det som bäst summerar de gågna tre dagarna är ordet glädje. Jag har övernattat hos Sara Bergmark Elfgren ihop med Nene Ormes, Jenny Milewski och Karin Waller och vi har skrattat och druckit bubbel och pratat pratat pratat. Jag har mött massvis med fina läsare och författare och fått många nya vänner. Jag har lyssnat på intressanta och roliga och ibland mycket animerade paneldiskussioner. Jag har sovit lite, skrattat mycket och blivit fullständigt överväldigad av mängden böcker jag skulle vilja och borde läsa. Det känns alltid som en kliché att säga att huvudet snurrar av alla intryck men det är sant. Det kommer att ta flera dagar för mig att sortera dem alla.

Jag är ny när det gäller fandom, detta var min första con utanför Finland, men det som gör mig djupt berörd är hur välkomnande och varmt detta fandom är. Alla är så vansinnigt snälla och generösa och hjälpsamma. Dessa fina möten mellan människor från hela världen - det är mer än jag kunde drömma om då jag ensam satt och skrev på min första bok, inte visste om att fandom fanns och inte kände en enda annan människa som skrev fantasy/scifi. O du sköna nya värld!

Några bilder:


Hedersgästen Jo Walton intervjuas av Johan Anglemark. Jag hade turen att hamna vid samma fikabord som Jo. Jag berättade att jag tack vare hennes blogg för första gången i mitt liv köpt pu erh te.

Min första panel under Fantastika: Urban fantasy tillsammans med Nene Ormes, John Berlyne och Marianna Leikomaa. Fotograf Sara Bergmark Elfgren.

För mig var det här den mysigaste och roligaste panelen: Bronies! Tre underbara KTH:are krossade alla mina fördomar. Sånt är nyttigt.

Finland representerades med den äran av Hannele Mikaela Taivassalo i panelen om plot. Här tillsammans med Michael Cobley, Ylva Spångberg och Jo Walton.

Steampunk! Lavie Tidhar, Nene Ormes of the Blue Hair, Anna Davour och Tommy Persson.

Här diskuteras fantastikfilm i Sverige av Bellis, Gustav Tegby, Sten Rosendahl, Sara Bergmark Elfgren och Levan Akin.
Det finns tyvärr ingen bild från panelen där fyra finlandssvenska författare diskuterade finlandssvensk fantastik, men det var en väldigt lyckad panel som dessutom var välbesökt trots att Jo Waltons GOH-speech pågick samtidigt. Jag har heller ingen bild från YA-panelen jag deltog i där tillsammans med fyra svenska kolleger. Det var en intressant diskussion där jag bland annat kom åt att citera Neil Gaimans text om läsning som jag bloggade om förra veckan.

I know I'm gushing men jag kan bara inte hjälpa det. Det kommer att ta ett bra tag innan jag landat ordentligt och har markkontakt igen efter det här.

I morgon tänker jag avslöja en STOR NYHET som jag redan berättade om på Swecon :-)

2013-10-18

Om problemet av att inte problematisera

Kärlekens många ansikten blev en bra och välbesökt diskussion. Det var mycket intressant att lyssna till de andra panelisternas insikter i hur hbt porträtterats på scen och i litteraturen i det finlandssvenska rummet den senaste tiden. Mitt problem är att jag så lite problematiserar det jag gör, åtminstone medan jag gör det. Det leder till att jag inte har så mycket smart att säga om Konsten, Politiken och tendenser i tiden under diskussioner som denna. Anaché har ett queertema - men det var ju inte så att jag bestämde mig för att berätta en queer historia och sedan började skriva. Jag ville berätta Anachés historia, en historia som tog sin början i syskonkärlek. Sedan råkade berättelsen få queera inslag, men det reflekterade jag på allvar över först när den var färdig. Samtidigt är jag ju i högsta grad en produkt av min tid - en tid där åtminstone jag inte upplever det som särskilt sensationellt att skriva böcker med feminstiska eller queera strömningar. Och det säger något om vår tid, hoppas jag.

Nu: stryka kläder, packa det sista och hoppa på planet till Stockholm där jag skall få lyssna på en massa spännande diskussioner, delta i några själv och ha sleepover med en handfull svenska fantastikförfattare. Vi ses när vi ses!

2013-10-17

Två texter om läsande & barn

Jag skrev förresten en kolumn om det här med barn och läsande i Västra Nyland. Den finns att läsa här.

Men Neil Gaiman har naturligtvis sagt alltsammans bättre och vackrare. Som vanligt. Läs mer här.

Dagarnas program

Lite glest med bloggandet. Igår fyllde sonen tre, och det var bakning och kalas och sockerfylla för hela slanten. Idag har vi varit till Naturhistoriska museet (sonens första museibesök som han klarade med den äran - orkade jätteduktigt, var nyfiken och rörde inte vid något om jag bara sade till) och i morgon flyger jag till Stockholm för Fantastika, årets Swecon. Jag har haft så fullt upp med annat att jag inte alls förberett mig så minutiöst som jag brukar och insåg att jag inte vet adressen till min övernattning, inte vet hur jag skall ta mig ut till Diselverkstaden och inte vet vart jag först skall bege mig när jag anländer - övernattning eller Diselverkstaden eller... Men det löser sig väl! Jag hoppas så många som möjligt kommer till Fantastika - programmet ser verkligen strålande ut. Bronies! Steampunk! Plotting! Jo Walton! So much goodness.

Men ikväll blir det först och främst Kärlekens många ansikten på Richardsgatans bibliotek kl 18. Kom och drick te med sylt, se Madame de Menopaux och lyssna till en diskussion om queerness i finlandssvensk litteratur och scenkonst!

2013-10-15

Turnérapport

Jag blev så till mig av Alma-nomineringen att jag glömde bort att berätta om turnén! Den var hursomhelst väldigt fin. Jag besökte svenskspråkiga skolor från Gamlakarleby ner till Vasa, fem stycken blev det, och mötte några hundra elever och deras lärare. Det absolut roligaste besöket, ur min synpunkt, men jag tror att det var det ur elevernas också, var i Vasa Övningsskola där en klass hade läst hela Underfors innan jag kom, och dessutom bloggat om sin läsning och gjort olika övningar kring texten. När jag kom in i deras klass möttes jag bland annat av det här:

De hade gjort grupparbeten om olika varelser ur folktron! De eleverna ställde dessutom intelligenta, välformulerade frågor kring hur jag skrivit boken, många av dem sådana som jag inte fått förut. "Hur gjorde du när du skapade de olika karaktärernas personligheter?" var t.ex. en sådan. Istället för att jag stod och höll en ensidig monolog blev det en dialog med eleverna. Underbart!

Ganska härlig var också den lågstadieklass där jag fick många olika sorters frågor. En pojke snöade in sig på min man och ville veta allt om honom - vad han heter, vad han jobbar med, hur vi träffades...

Speciellt roligt har det varit under dessa två veckor av skolbesök, först under BUK och sedan i Österbotten, att se vilket intresse Tidspiraten väcker hor både lärare och elever. När jag berättat om den har det i nästan varje klass funnits en elev som ivrigt sagt "Får vi den boken?".

Därför skall jag nu kasta mig över Tidspiraten för att göra det sista jag kan så att den blir så bra som möjligt: jag läser den högt för mig själv (och för sonen, om han finns i faggorna). På det sättet hittar jag alla de ställen där texten inte sitter riktigt bra i munnen då man läser - och den kommer säkert att läsas högt i många klasser. Och så hittar jag de allra sista felen och diskrepanserna.
Nu skall det bli en riktigt superbra hissabok!

2013-10-14

Kärlekens många ansikten

På torsdag tycker jag alla som kan skall pallra sig till Richardsgatans bibliotekkl 18. Då diskuteras temat Kärlekens många ansikten – hbt, drag och queer i den finlandssvenska litteraturen av skådespelaren Riko Eklundh, litteraturvetaren Martina Moliis-Mellberg och undertecknad under ledning av litteraturvetaren och bibliotekarien Kristina Weimer. Dragdottningen Madame de Menopaux bidrar med sång.
Kvällen är ett samarbete mellan Helsingfors stadsbibliotek och Regnbågsankan r.f. och den är en del av Regnbågshelgen i Helsingfors. Kvällen förverkligas med bidrag från Svenska kulturfonden. Teservering, fritt inträde.

Förnyelse

Hemsidan blev förresten uppdaterad nyligen. Nu finns höstens program uppe. Klick.

Tredje upplagan

En annan rolig grej som hände förra veckan var att jag fick en lapp om att jag hade ett paket att hämta på posten. Det var en stor, tung låda. Full med ex av Helsingin alla! Detta måste betyda att Tammi tagit en tredje upplaga. Hurra!



(Jag har hemskt många ex av den finska upplagan nu. Ifall nån vill köpa boken direkt av mig vore det en välgärning...)

2013-10-13

Jag suger på karamellen så länge jag kan

Jag är fortfarande upprymd av Alma-nomineringen. Det är verkligen en karamell att suga på. Länge. För:

Detta är inte en lista att vinna. Se på de övriga nominerade: Terry Pratchett, Ilon Wikland, Ulf Stark, Joyce Carol Oates, Irmelin Sandman Lilius... För att nämna några få. Tidigare pristagare inkluderar Maurice Sandak och Christine Nöstlinger. Nej, detta är en lista att vara nominerad på. Glädjen ligger i att få vara i så illustert sällskap. Så jag tänker passa på och njuta så in i helskotta ända tills vinnaren utannonseras (i mars, tror jag). För sen är jag inte längre Alma-nominerad. Men just nu, precis just nu, är jag nominerad till det mest prestigefyllda priset i min bransch.

Hell yeah!

2013-10-11

Alma


Jag vaknar till nyheten om att jag blivit nominerad till Astrid Lindgren Memorial Award. Tittar på de andra namnen på årets kandidatlista.

Är ganska säker på att jag inte vaknat ännu. Detta är uppenbarligen en dröm.

2013-10-09

Rapport från on the road

Tack för alla era lyckönskningar! De har haft god effekt - halva turnén har just gått och jag har haft det underbart. Trevliga skolbesök, vackra höstfärger i både solsken och regn, flera goda nyheter, bra böcker att läsa (då känns ingen resa lång) och Snåres grismunkar. Idag står Vasa övningsskola i tur, och ikväll skall jag passa på och gå på Wasa teater för första gången. I morgon skall jag försöka klämma in nåt litet museum också.

Enda smolken i bägaren är det onda mammasamvetet. Varje gång jag talar med sonen i telefon är det första han säger "Mamma komma hem nu?" och mitt hjärta värker. Han har det bra med sin pappa, det är inte frågan om det, och visst är det fint att vara så saknad. Men. När jag kommer hem på fredag skall jag släppa allt och bara mysa med honom så mycket han orkar.

Nu måste bara rösten (och hälsan) hålla turnén ut. Idag känns halsen mer än lovligt sträv, och jag vet inte om det är på grund av ansträngda stämband eller för att en förkylning är på väg. Inte bli sjuk nu!!

2013-10-06

Dans och farväl

Igår dansade jag till ett av världens mest litterära band (Mårten&Kjell Westö, Henrika Andersson, Peter Halén, Bengt Thorson och Tapani Jämsen) till sena natten med min man. Idag har jag dansat till skivan Barn på nytt (Georg Riedesl&Astrid Lindgrens musik) med min son. Och i eftermiddag sätter jag mig på tåget norrut till Österbotten för en omfattande skolturné. Jag är på resa i fem dagar och det känns som en lång tid att vara borta från familjen.

Jag tar ingen dator med mig, så det blir nog inte mycket bloggat, om jag inte orkar slänga iväg nån kort rapport från mobilen. Istället skall jag läsa många böcker, lyssna på poddar, skriva i anteckningsboken och besöka fem österbottniska skolor. Önska mig lycka till!

2013-10-05

Mia&Maria

Idag är det då dags! För första gången skall jag få äran att fungera som intervjuare på scen. Objektet är den fabulösa Mia Franck, som skall berätta om sin bok Martrådar i Gamla stadshuset i Ekenäs. Tid: 13.30.

Be there eller så kommer maran och tar er.

Ikväll blir det bokkalasets supé med uppläsning och live musik. Jag har fixat barnvakt och drar med mig maken så att jag äntligen äntligen skall få dansa! Woo! Fram med klänning och dansskor! Jag skall till och med göra min son glad och lacka naglarna. Han är alltid jätteledsen när jag tar bort nagellacket igen. "Varför mamma inga fingrar? När jag stor, jag också måla nagrarna."

2013-10-04

Hän on täällä!

Fredagen har varit finfin! En motiverad grupp åttor i Ekenäs högstadieskola avslutade BUK-veckan för mig. De orkade till och med fortsätta koncentrerat trots att vi blev avbrutna av brandalarm. Vi skrev tydligen så pennorna glödde för brandbilen kom...

Och sen när jag kom hem kom jag äntligen åt att öppna den låda som kom igår. Den innehöll det här:


Anaché i finsk översättning är äntligen här! Med skyddsomslag och foliering både på frampärm och bakpärm! Författarporträtt på "flappen". Jag visade det för E och frågade vem det är. "Mamma får bestämma", sa han, vilket han säger alltid då han inte vet. "Det är ju mamma!" sa jag. "Lite annorlunda mamma", sa E. Tammi har använt sig av mitt äldre författarporträtt, det som är från 2009. Tydlligen har jag ändrats en del sen dess...

2013-10-02

Det finaste brev jag fått

Igår fick jag ett brev där min finska översättare skrev vad hon tycker om nästa bok, den som utkommer om ett år. Jag har nog aldrig läst något så vackert. Det allra finaste med min översättare är, att hon ser precis vad det är jag avsett. Man kan tolka in mycket i texter, både sådant författaren menat och sådant författaren omedvetet skrivit in. Eller så kan man missförstå kapitalt, såklart. Men min översättare och jag måste vara på samma våglängd, för hon ser just precis vad det är jag försökt få sagt med texten.

Tyvärr kan jag inte citera henne här för det vore sånt oförskämt skryt. När jag läste brevet var det svårt att förstå att det var mig hon skrev om. Jag kände igen allt som handlade om berättelsen, men själva omdömet var svårt att ta till sig. Hon borde vara min publicist!

2013-10-01

BUK dag 2

Idag har jag träffat

  • En lärare som var på samma semesterresa som jag då jag var 7 år
  • En lärare som var bland de första jag intervjuade då jag vikarierade på VN
  • En lärare som läser min blogg
Samt en hel massa glada och frågvisa fyror, femmor och sexor. Halsen börjar vara redigt öm vid det här laget, men jag dricker mycket vätska, tiger här hemma så gott det går och hoppas rösten hålller för resten av BUK!