2013-07-13

Austens liv

Nu har jag sett en dokumentär om Austen också. Visste ni att Anna Chancellor, som spelade Caroline Bingley i den ikoniska Pride and Prejudice från 1995, är släkt med Jane Austen? Författarinnan är hennes great-aunt, åtta generationer bakåt.

Ännu mer intressant är att Austens föräldrar hade ett mycket speciellt sätt att uppfostra de åtta barnen. När de var nyfödda ammade mamma Austen dem en tid själv, men sedan skickades de till byn där de uppfostrades av någon familj, mot betalning får antas, tills de var gamla nog att prata, gå och äta själva. Sedan fick de komma hem igen. Utom Janes äldre bror George. Han hade något mentalt handikapp och lärde sig aldrig prata, så han fick aldrig komma hem igen. I alla Jane Austens brev nämns han inte en enda gång. Han begravdes också i en omärkt grav när han dog i sjuttioårsåldern, långt efter Jane själv.

Man undrar ju hur en sådan start på livet präglade Austenbarnen. Janes egna brev, de som återstår, skvallrar om en ganska distanserad kvinna med en ställvis mycket elak humor. Hon skriver i ett brev om en kvinna som fått ett dödfött barn, att hon säkert såg på något som skrämde henne, som hennes egen make. Inte mycket medlidande där inte.

Eftervärlden kommer nog alltid att undra vad det stod i alla de brev syster Cassandra brände efter Janes död. Inte minst jag.

5 kommentarer:

  1. Så hemskt och svårt att förstå i dag. Men jag antar att man kunde motivera det med säkra forskningsreslutat etc på den iden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det anmärkningsvärda är att alla de åtta barnen uppnådde vuxen ålder - Jane var den yngsta att dö vid 41. Det var ju inte direkt vanligt att alla barn i en familj överlevde på den tiden.

      Radera
  2. Tror inte att bortskickade barn är nån stor konstighet, det har gjorts och görs fortfarande. Vi gör för övrigt en massa mystiska grejer som kan ifrågasättas av nån annan generation. Inte för att jag tycker att det är nån grej att uppmuntra, att man ska skicka bort sina barn, men jag tror inte distanserad har med bortskickandet att göra utan i så fall mer med uppfostran i övrigt. Den är ju inte riktigt samma sak idag som då.

    SvaraRadera
  3. Någon av litteraturöversikterna använder med anledning av Austen en formulering som fastnat i minnet: "Efter ett liv som torde höra till litteraturhistoriens mest händelselösa..."
    Kanske dags att omvärdera det. Även om Mia såklart har rätt i att det inte är unikt att barn skickas bort. Det har varit norm, åtminstone i perioder och i vissa av "de bättre" klasserna.

    Om du missade Åbo medeltidsmarknad får man kanske slå ett slag för Söderköpings gästabud? (http://www.gastabud.se/page.asp?id=1 fast sidan är ouppdaterad ser jag.)

    Just nu associerar jag löjligt nog mest Austens brev med Mary Robinette Kowals thesaurus. Så kan det gå.

    U.J.

    SvaraRadera
  4. Trevligt, jag har en kort video om henne.

    SvaraRadera