2013-06-17

Trångt i skallen

Jag har tidigare här på bloggen skrivit om hur jag när jag var yngre hade en stark önskan om att skriva, och att jag visste att jag nog kunde hantverket men att jag kände att jag inte hade några idéer. Och hur jag sedermera lärt mig odla och kultivera idéerna så att jag nuförtiden har hur många idéer som helst.

Jag är tacksam för det. En av de saker som inte oroar mig i mitt författarskap är att idéerna skall ta slut. En massa annat bekymrar mig nog, men inte just det.

Men det är nästan en plåga ibland. Idéerna är så många att de trängs där inne i mitt huvud och alla insisterar på att få komma ut, få plats på papperet och bli berättade. Jag undrar om det inte är en av orsakerna till att jag haft så bråttom. Det känns som om huvudet skulle sprängas om jag inte släpper ut idéerna nugenastpåstubinen. De knuffas och tävlar om vem som kan ropa högst. Jag har svårt att hålla reda på dem alla, jag står med en visselpipa i munnen och försöker sortera dem och räkna dem men de vimsar självsvådligt omkring och struntar blankt i mig och mina organisationsförsök.

Det gör också det väldigt svårt att hålla paus i skrivandet. För det som händer då är att de verkar tycka att min skrivpaus är ett ypperligt tillfälle att föröka sig. Det dyker upp nya idéer. Det bara bubblar i skallen på mig. Eftersom jag vandrat i en idéöken vet jag vilket lyxproblem detta är, men det är ändå lite jobbigt.

Få se hur länge jag lyckas med att hålla denna paus...

6 kommentarer:

  1. Har du provat att bara skriva ner dem så där snabbt? Det brukar jag göra. Så plockar jag fram dem sen. T.ex. inför NaNoWriMo.

    SvaraRadera
    Svar
    1. minna lindeb17 juni 2013 11:08

      lägg in dem som pengar på banken och sluta törsä. Du måste skaffa dej en limit på hur mycket du får lyfta per vecka eller månad.
      Kanske är du en ordaholic?

      Radera
    2. Jag skriver alltid ner dem, men de håller ändå inte käft.
      Ordaholic, that's me... Var finns Betty Ford-kliniken för såna som jag?

      Radera
    3. minna lindeb17 juni 2013 12:03

      Betty (F)ordkliniken finns inte. Vi missbrukare får ty oss till öppenvården.

      Radera
    4. Öppenkliniken är typ bloggen.

      Radera
    5. Minna, poeten, du har så rätt.
      Bloggen. Eller... nätet i alla fall. Hm. Det gav mig en idé...

      Radera