2013-01-17

Torsdagen i korthet

Jag sitter på tåget och en blå skymning lägger sig över snön därute. Jag har varit av och an till Hfrs och lunchat med Kaj Korkea-aho och blivit intervjuad av eleverna på Soc&Kom om skapande. Jag är ytterst upplyft av lunchen: det är så roligt att få prata om skrivandets alla olika aspekter med en kollega som jag beundrar så mycket som Kaj.Vi hann beta av agenter, pensionssparande, stipendier och kommande projekt.

På tågstation fastnade jag i Pocketshopen (som vanligt) och köpte en bok jag länge varit nyfiken på: en biografi över Jerusalem av Simon Sebag Montefiore. En typisk inspirationsbok för mig.

Tågresorna har jag ägnat åt att skriva klart novellen jag påbörjade i tisdags. 1200 ord på resan in och 400 ord nu under hemresan - dels är jag trött och har huvudvärk, dels blev novellen färdig. Men som alla mina noveller blev den kort, bara 2307 ord .Får noveller egentligen vara så korta?

10 kommentarer:

  1. Noveller kan ha väldigt olika längd. Vissa kan se ut som romaner. Andra är ännu kortare än 2307 ord. Man kan ju inte skriva dem längre (eller kortare) än de är.

    SvaraRadera
  2. Det finns kortnoveller som bara är några få meningar och noveller som är runt femtio sidor långa, så visst kan noveller vara korta!

    Och visst är tågresor bra för skrivande?! Inte så många distraktioner. Jag pendlar och åker tåg varje dag, utmärkt tid för att läsa och skriva. :-)

    SvaraRadera
  3. Tågresor är ypperliga för skrivande! Bland det bästa "kontor" som finns.
    Och jag får väl acceptera mina korta noveller, då. Men någon gång borde jag försöka bygga något lite längre, tycker jag.

    SvaraRadera
  4. Jag undrar istället hur långa noveller får vara.
    Om jag någon gång - och det händer inte så ofta som det nog borde- lånar hem en novellsamling läser jag ofta de kortaste först. Noveller ska vara korta. Det är liksom grejen med dem. 1000 ord är bra. 2000 kan nog gå an. Sedan börjar formatet kännas svårhanterligt. Det är något med balansen mellan energin som krävs för att ta sig över tröskeln (hitta in i en ny text och dess förutsättningar) i förhållande till hur mycket givande lästid man hinner få innan det tar slut.

    Och så är jag nog lite skadad av att jag en gång räknade ord i veckotidningsnoveller och kom fram till att de brukade vara lite över 2000 ord (antagligen för att det gav bättre betalt) när 1000 definitivt hade räckt för storyn. Men det exemplet är ju knappast rättvist.

    Jag inser att jag borde vara lite liberalare på området och har läst en hel del bra noveller som varit ganska långa men min poäng är väl ungefär att kort inte behöver vara dåligt.

    U.J.

    SvaraRadera
  5. Noveller skall gärna vara korta, tycker JAG, och håller med Urban. Det blir ju annars små romaner av dem. Ok också det, men kortnoveller är roligare.

    SvaraRadera
  6. Jo men det finns kanske ett mellanting mellan kortroman och mina tresidorstexter. Men hursomhelst, jag skall sluta stressa över texternas längd!

    SvaraRadera
  7. Hej Maria. Jag har lurkat här på din blogg en tid och har nu äntligen tagit modet till mig att skriva en kommentar... om något så trist som pensionssparande. Jag undrar, hur gör du? Hur gör man i Finland? Jag jobbar som frilansjournalist och (snart förhoppningsvis) författare i London och har undrat över det här en tid nu. Skulle vara intressant att höra hur andra inom branschen tänker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Lotta och roligt att du lurkar :-) Jag tror frågan tarvar ett eget inlägg.

      Radera
  8. Man ska inte skriva längre än att berättelsen är berättad, tror jag. Ibland behöver berättelsen många sidor för att berättas och ibland bara några ord. Har du t.ex. läst Av blygsel blev Adele fet av Susanne Ringell? Där finns mycket, mycket korta berättelser/ betraktelser som ändå inte känns rumphuggna. Ofta skulle jag vilja veta mera om personerna, som den om de två männen på väg på skidresa, men det betyder inte att just den ögonblicksbilden skulle behöva vara ett enda ord till.

    SvaraRadera