2013-01-30

Mina många namn

Det kom in en fråga! Hurra, dagens blogginlägg är räddat.

Alexandra frågar: "Det vore intressant att höra hur du jobbar med namngivning i skrivandet, har du något bra sätt för att få namnen att kännas enhetliga och passande i den uppdiktade kulturen? Exempelvis som i Arra, med namn som Evia, Joala, Kard mfl (nu kom jag bara på kvinnliga namn rakt av) som jag upplevde som exotiska men samtidigt passande i sitt sammanhang.

Tänker du ofta i termer av symbolik vid namngivning?"


Namnen i Arra började alla med detta enda namn: Arra. Det dök upp för mig, fixt och färdigt. Det är dessutom, och detta tror jag inte jag avslöjat för någon förr, en homage till en fantasyhjätinna i en av mina favoritböcker. Pluspoäng om det är nån som vet vilken - själv avslöjar jag det inte!

Arra som namn satte sen tonen för alla andra namn i boken. Jag ville att namnen i den region Arra kom från, bland "allmoge", skulle låta liknande: korta, kraftiga och gärna en- eller tvåstaviga. Namnen på överklassen är sedan istället långa och blommiga, och har fler stavelser. Evendilana av Urundien har ett ganska typiskt klichéfantasynamn men det är avsiktligt: hennes far gav henne ett namn som skulle "klinga fint" och låta pompöst.

I Anaché var det lite likadant: Anaché hette så redan i ett tidigare, övergivet, manuskript där hon var en bifigur. Jag minns inte längre hur det namnet kom till, men jag tror det var på samma sätt som med Arra: Hon bara hette så. Och så skapade jag övriga namn med två saker i åtanke: de skulle låta som om de tillhör samma kultur som namnet Anaché, och de skulle gärna låta lite mongoliska. En del namn är direkt lånade från mongoliskan, andra är inspirerade av mongoliska namn eller ord. Yurok å sin sida heter så för att jag ville ha en skurk vars namn börjar på Y - för det låter elakt, tycker jag.

I övrigt tänker jag mer på hur namn låter än deras symbolik. Vilka associationer får vi? Vad låter hårt, vad låter mjukt? Det får heller inte finnas för många personer med namn som börjar på samma bokstav eller låter för lika i en och samma text, då blir läsaren förvirrad.

Jag ägnar namnen mycket omsorg. De är viktiga. I det "övergivna manuset" som jag snart skall ta upp igen kämpade jag länge med huvudpersonens namn, men hittade det sen till slut. Det måste ju, förutom att det skall låta bra och passa kulturen, också passa personen som bär det.

8 kommentarer:

  1. Svar
    1. Nej! Det hade jag inte ens tänkt på.

      Radera
  2. Tack för intressant svar! Namnen är ju en så viktig del i en berättelse (kanske särskilt i fantasy och sf?), känslan man får av namnen, hur de tilltalar en blir en del av magin i berättelsens väv. Logiken i de korta "bruksnamnen" hos allmogen kontra de mer dekorativa ståndsnamnen skapar gränser i romanen, man kan utläsa lite om var karaktärerna hör hemma.

    Jätteroligt att höra hur arbetet gått till med namnen!

    Kan det vara Arha, eller Tenar, från Le Guins Övärld?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ding ding! Alexandra slog huvudet på spiken!! Om du mejlar mig din adress på maria at mittförnamnplusefternamnet.com så kan du få nån överraskning inom ramen för Month of Letters :-)

      Radera
    2. Tack! Yay, va roligt!! Jippie!!

      Skickar adressen till din mail :)

      Radera
  3. Vad jag kan erinra mig just nu tyckte jag namnen i Anaché var bra med reservation för att det var lite konstigt att bara hennes namn innehöll "é" Men det kan ju för den delen ha att göra med språkliga lagar som inte riktigt framgår för oss. Stavningen är kanske inte så avvikande på akkades eget språk.
    (Det här är ju lite luriga frågor - jag vet inte ens om du vet vilka språk man talar i din värld - men jag antar att det hör till fiktionen i många sådana här sammanhang att boken vi läser är en "översättning".)

    Om du är på jakt efter fler frågor så är jag lite nyfiken på hur stor del av din hittepå-mat som går att laga. Mina erfarenheter den härskna mjölkens land (Island) får mig att tro att Kumis mycket väl skulle kunna vara äckligt men jag tvivlar på att det skulle vara alkoholhaltigt. (Detta är dock bara vad magkänslan säger - jag vet egentligen inte.)
    Fast om det är dags för brevmånad istället kan det vänta till en annan gång. Det finns ju dessutom en gräns för hur många sådana eventuella blottor i sin fiktion man ska visa upp också.

    Ska se om jag kan registrera mig för brevmånaden nu, även om jag tvivlar på att jag kommer att gå i mål.

    U.J.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra, jag skall svara på din fråga i ett eget inlägg!

      Jag är inte alls registrerad för brevmånaden. Jag är bara med ändå. Vill inte ge ut min adress så där till alla.

      Radera
    2. Man kan ju få en badge skickad av MRK som jag tycker verkar vara en väldigt cool person. Fast jag har inte begripit hur man rapporterar så jag får nog ingen.

      Man behöver inte dela sin adress - jag gör det inte eftersom jag troligen inte kan göra något bra jobb ändå. En adress är ju för delen rätt enkel att snoka fram numera men det bär även mig emot att uppmana folk att skriva till den. Det skulle möjligen vara om det fanns en svenskspråkig undergrupp för något särskilt intresse eller liknande.

      U.J.

      Radera