2012-11-26

Jag är färdig!

Och mitt i allt satte jag punkt.

Nanowrimo-manuset blev lite kortare än jag tänkt mig. Vid drygt 31 000 ord kom jag plötsligt till slutet. Jag satsade ju så där löst på 37 000, men ingenting säger ju att historien måste vara just så lång. Dessutom vet jag att den här texten kommer att svälla en hel del under redigeringen: det dök upp så mycket under resans lopp som måste underbyggas i början. Och så vet jag att slutet kommer för snabbt. Det är den kommentar jag fått på alla manus utom Anaché av min redaktör: håsa inte med slutet. Dessutom slarvade jag mig igenom många scener så att de mest är någon form av markörer: här skall det och det hända och det och det sägas, men beskrivningarna och gestaltningen är torftig. Så det sannolika är att texten efter några genomgångar kommer att landa på 35-40 000 ord i alla fall.

Och jag är superdupernöjd. Jag skrev en berättelse för yngre läsare med början, mitt och slut på 26 dagar! Nano tvingade mig ut ur min inbyggda lättja och placerade mig vid tangenterna också de dagar då jag verkligen inte kände för det. Och jag tror inte att den text jag skrev under de motiga dagarna alls är sämre än den jag skrev under de dagar det rullade på. Däremot är texten nog avsevärt mycket sämre än en text jag skrivit under långsammare takt (jag vet inte med säkrhet eftersom jag ännu inte vågat läsa ett enda ord av vad jag skrivit, men jag har en stark aning). Vanligtvis skulle jag t.ex. ha gått tillbaka i texten och fixat sådant som jag längre fram insett behövde fyllas ut eller ändras för att passa ihop med nya vändningar i historien. Nu har jag bara gjort en notering och skyndat vidare genom orden. Personer byter glatt namn här och där och jag har ganska friskt struntat i sånt som kontinuitet, snyggt språk och gestaltning... MEN hade jag skrivit den här berättelsen på vanligt sätt hade den dubbla tiden, 52 dagar, inte ens räckt till. Jag hade fastnat och börjat fundera på om det här nu duger och är det tillräckligt originellt och vad skall hända nu? Men med nano-takt har man inte tid för tvivel och grubbel. Det är bara tuta och kör.

Det skall i och för sig bli intressant att se hur länge det tar för mig att redigera berättelsen... Men den dagen den sorgen! Nu skall texten få vila en smula så att jag ser på den med fräscha ögon när jag tar mig an den igen.

13 kommentarer:

  1. Grattis till att du blev klar i alla fall!
    Själv var det första gången jag prövade på NaNoWriMo, men jag hoppade av precis efter 10k eftersom jag insåg att jag aldrig skulle ha klarat av allt skolarbete och att få boken klar. Tyvärr. Men jag har en fin idé, och jag ska försöka skriva klart boken före jullovet tar slut. :)

    SvaraRadera
  2. Starkt jobbat och stort grattis! Har själv en bra bit kvar innan jag är i mål med årets nano-projekt (17000 ord klara, vill iallafall nå 25000 för att känna mig nöjd). Vi får se, vi får se... får leta lite peppning på forumen tror jag :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Forumen har bra peppning! Och du har flera dagar kvar att få ihop lite me ord. Lycka till!

      Radera
  3. Jej! Vad kul att du klarade ditt mål. Det har jag också gjort. Nanoerat klart. Så kul!

    SvaraRadera
  4. Grattis! Fast det är ju faktiskt några dagar kvar i november - du hinner skriva en epilog på 1900 ord... (Eller en uppföljare kanske. Att skriva en serie på en månad vore onekligen lite överlägset.)

    Det verkar ha varit väldigt roligt (för alla tror jag). Har redan nästan bestämt vad jag ska skriva nästa år, då jag hoppas att här inte står så många flyttkartonger.

    Du inser väl förresten att dina regelbundna läsare kommer att veta när boken kommer ut att det är en namowrimo, eftersom den avviker i målgrupp och längd från dina senaste böcker?
    Hursomhelst, grattis igen

    U.J.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du skriver det som om det var en dålig sak! Om jag lyckas få ett nano-projekt i sånt skick att det är publicerbart är jag nog bara stolt. Men just nu vet jag nog inte alls om det går - det får vi se efter första - eller andra - redigeringsrundan... Huvudsaken för tillfället är att jag övervann min lättja och mitt skrivmotstånd över huvud taget.

      Radera
    2. Det var inte min mening att vara negativ (även om jag som bekant är emot att vara positiv i onödan). Jag tänkte bara på att du tidigare berättat att namowrimo bidragit till dina böcker men inte viljat peka ut vilka och att jag då tänkt att det kan vara lite riskabelt för kommer man till en lite blekare passage är det lätt att läsaren tänker "jaha, det här måste varit på en femtusenordsdag".
      Men det är väl mest en lustig detalj i sammanhanget och inget att klaga på om man får ihop en bok på en månad.

      U.J.

      Radera
    3. Jo, jag vet ju nog exakt vad du menar. Därför har jag ju inte direkt velat avslöja vilken bok som (delvis) varit nano-projekt. Men det är på nåt vis annorlunda med den här berättelsen: den är en lättsam bagatell, något jag mest gjort för att det var roligt. Om den alls blir en bok är jag väldans glad.

      Radera
    4. Jag hoppas också att det blir en bok. Och en lättsam bagatell av Maria Turtschaninoff för mellanåldershyllan skulle sitta som en smäck på det närbibliotek där jag tjänstgör.

      U.J.

      Radera
  5. Jag är så impad av dig, Jenny och Mia som har skrivit så flitigt! Hoppas jag orkar hänga med nästa år. Medan ni har skrivit har jag gjort det motsatta (alltså läst? jo, faktiskt, det också, men mest låtit bli att skriva, till mitt stora förtret), jag hoppas få ändan ur vagnen snart. Grattis till bedriften!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Joo, nästa år är du med!! Då peppar vi alla varandra.

      Radera