2012-10-31

It's that time of year!

Jag har repat mig och slutat älta min skruttiga gårdag. Istället har jag ägnat hela arbetsdagen idag åt admingrejor: kvitton och skattekort har sänts hit och dit. Sånt tar förvånansvärt mycket tid.

I morgon är det förresten en viktig dag! Den första november, och därmed NaNoWriMos första dag! Jag hade tänkt nanoa i år. Menmen. Jag har ännu flera jobbuppdrag innan jag har skrivtid igen, och nu har då ett nytt, roligt men potentiellt mycket tidskrävande projekt dykt upp (mer om det snart).

Å andra sidan: De flesta människor nanoar vid sidan om sina vanliga jobb och studier. Och jag har ju ett projekt i åtanke... What the hey! Det skadar ju inte att försöka. Om inte annat för att communityn där är så fin.

Who's with me?!

Den andra sidan av sanningen

Det är lätt att hemfalla åt nätets kardinalsynd: att bara berätta om det som är fint och bra. Goda middagar och brasor och äppelskörd och skrivflyt och väluppfostrade barn. Mässuppträdanden och bra recensioner och släppfester.

Men det är ju bara halva sanningen. Om ens det.

Så nu skall jag be att få rapportera, att igår gjorde jag riktigt dåligt ifrån mig på ett framträdande då jag skulle presentera mina böcker för utländska journalister. Jag uppträdde efter några kolleger som är mycket framgångsrika. De kunde presentera omfattande produktioner, priser, översättningar och filmatiseringar. När de var färdiga ville jag sjunka genom jorden. Jag ville verkligen bara gå därifrån. Jag kände mig ohyggligt liten när jag ställde mig upp med mina fyra romaner, så liten att jag förminskade mig själv när jag pratade. Jag brukar vara ganska rutinerad men plötsligt visste jag inte vad jag skulle säga, jag stammade och letade efter ord och hummade och var allmänt osäker och otydlig och kände av det precis hela tiden. Efteråt sa min redaktör att jag nog borde berätta mer om vad böckerna handlar om för journalister. Så jag missade tydligen målet helt.

Sen var jag på Pilates för första gången på en månad och kunde inte göra en enda rörelse ordentligt för att alla mina muskler har förtvinat och jag föraktade mig själv så att jag skulle ha kunnat gråta. Och sen såg jag kommentaren på mitt förra inlägg och insåg att jag skrivit en text som tydligen kan tolkas som arrogant, när allt jag ville få sagt var att jag blivit en sån kritisk läsare att jag förstör läsnöjet för mig själv, och att jag därför var så glad åt Amatka som jag sögs in i och läste utan att analysera sönder.

Att en sån dag igår.

2012-10-29

Amatka

En sak som grämer mig djupt är att sedan jag börjat skriva på allvar, och framför allt fundera på vad det är som funkar och inte funkar i skriven text, har jag blivit en så kritisk läsare att jag har svårt att på allvar njuta av böcker. Och det som har varit ett av mitt livs största nöjen! Trots mitt stora litteraturintresse började jag aldrig studera litteratur, kanske just delvis för att jag var rädd för att förstöra läsningen som nöje och hobby för mig själv. Nu har jag gått och gjort det ändå.

Därför känns det som en enorm skatt då jag hittar en bok som jag inte kan hitta några fel på. Där jag inte tycker att språket är slappt eller dialogerna klumpiga eller den dramatiska kurvan åt skogen. Som inte är antingen illa redigerad, har svaga karaktärsskildringar eller drivs av deus ex machina. Som inte känns förutsägbar, nedtyngd av för mycket info dumping eller där huvudpersonens utseende beskrivs genom att personen ser sig själv i spegeln och begrundar sitt eget utseende. (När jag skriver ner det så här ser jag hur kritisk jag låter, som att jag tycker all litteratur är skit. Så är det ju inte. Men ofta är det något som skaver eller stör min läsupplevelse.)

Jag har precis läst ut Karin Tidbecks Amatka. Tidbeck är alltså den författare som verkligen lyckats kittla mitt kollegiala avund genom att komma ut direkt på engelska och bli blurbad av De Stora inom fantasygenren, som Ursula LeGuin (min idol) och China Mieville. Jag har inte fått tag på just den boken, Jagannath, än, men köpte Amatka, hennes romandebut på svenska, på bokmässan i Göteborg. Man kan ju milt sagt hävda att mina förväntningar var skyhöga.

Och det märkliga är att de inte kom på skam. Amatka är en dystopi, och såna gillar jag inte ens. Men den här går det inte att värja sig mot. Amatka är en tät, utsökt gestaltad berättelse skriven på ett avskalat, exakt språk och som också handlar om språkets vikt och labilitet. Premissen känns för mig alldeles ny och fräsch. Jag kunde över huvud taget inte gissa mig till vart berättelsen var på väg. Det annorlunda, det märkliga, kom krypande i texten i små smulor till en början och fick mig att haja till - va? Vad stod det riktigt just? Inga onödiga förklaringar. Inga. Hur ovanligt är inte det med en författare som vågar lita till sina läsares intelligens?

Tidbeck kommer tamigf-n att gå långt. Hur långt som helst.

Alla måste läsa Amatka.


2012-10-28

Bokmässan i bilder

Idag är Bokmässans sista dag, för mig känns den redan fjärran... Fredagen var verkligen en fantastisk dag på alla sätt. Många fina människor och samtal, många bra möten.

Under fredagen hade jag en egen paparazzi med mig (mamma) så jag har fin bilddokumentation av dagen. Först ut var en paneldiskussion om kreativitet med Ted Forsström, modererad av Katarina Gäddnäs.


Sedan uppträdde jag för första gången i mitt liv på finska. Det gick nog bra även om jag ibland fick leta ord och kanske inte kunde uttrycka saker så nyansrikt som jag skulle ha velat. Men mina intervjuare! De var helt osannolikt fantastiska. Två ungdomar från Kallion lukio som inte bara klätt sig som troll utan var oerhört väl förberedda. Jag har vid det här laget blivit intervjuad ganska många gånger - de ställde frågor jag aldrig fått förut. Jag var helt trygg i deras händer, och eftersom det var skakigt för mig att tala finska kändes det jätteviktigt.



Jag hann med en snabb lunch innan det var dags för nästa intervju, också den på finska. Jag fick stifta bekantskap med den finska författaren Salla Simukka vars böcker jag blev mycket nyfiken på. Vi intervjuades av Peter Nyman, som konstaterade att han bor i Kronohagen, där jag vuxit upp, att jag bor i Karis där han bott och att han nästa dag skulle till Espresso Edge, caféet i Kronohagen där Alva och Joel har en dejt.


Efteråt signerade Salla och jag lite böcker.


Sedan blev det två mycket välbesökta paneldiskussioner. Först handlade det om hur man kan ta in litteraturen i modersmålsundervisningen. En skolklass i Vasa läste i fjol Underfors på läsplattor och bloggade samtidigt om läsupplevelsen, och jag läste och kommenterade deras bloggar. Sedan kom skolklassen och lyssnade då jag uppträdde under Vasa LittFest. Nu pratade vi om hur det projektet utföll. Läraren hette Sandra Bernas och eleverna som deltog var Michael Nguyen och Cecilia Kalpamaa. Moderator var Kia Svaetichin. 


Sedan samtalade Ebba Witt-Brattsröm, Tua Forsström och jag om det stora nordiska samprojektet om nordisk kvinnolitteraturhistoria som nu finns på webben. Moderator var Wivan Nygård-Fagerudd. Jag kände kanske att jag inte kunde komma med så väldigt mycket smart att säga om ämnet, jag är ju inte litteraturvetare och känner de facto väldigt dåligt till nordisk litteratur över huvud taget. Men Ebba Witt-Brattström lyckades med konststycket att få det lilla jag sa att verka vettigt och viktigt. Dessutom funkade samtalet som en ögonöppnare för mig. Jag tillhör en generation som verkligen kan skörda frukterna av det arbete som generationen kvinnor före mig gjort. Det känns fint.


Efter denna mastiga mässdag gick jag och vilade nån timme innan det var dags för traditionsenligt vimmel på svenska ambassaden. Jag träffade en gammal klasskamrat, folk jag intervjuat under min tid som journalist, gamla familjebekanta, släktingar, kolleger och förlagsfolk. Mycket finlandssvenskt :-)

Kvällen fortsatte i Berghälls nattliv med fina kolleger och Nordens just nu mest omtalade författare (gissa vem!). Natten kröntes av att jag, när jag kom ut från baren, gjorde något jag aldrig gjort förut - jag nappade en taxi i flykten. Sen kände jag mig så kosmopolitisk så.

Alla foton är tagna av Christine Saarukka.

Recensioner

Lite söndagsläsning: två fina bloggrecensioner av Anaché finns här och här.

2012-10-27

I heligt sällskap

Jag är så post-bokmässa-ambassadvimmel under kristallkronor-barhäng med Knausgård i Berghällsnatten att jag inte kan sortera min intryck alls ännu. Istället sätter jag upp en länk till Barnens Bokklubb där Anaché är månadens huvudbok för tonåringar och säljs i mycket gott sällskap. Jag kan inte exakt uttrycka hur det känns att se sin egen bok tillsammans med husguden. Tydligen kan jag inte sätta ord på något alls idag. Kan bero på att det blev lite sent igår.
Äh, mycket sent.

Återkommer i morgon med fräschare skalle.

2012-10-25

Bokmässa i Helsingfors

Bokmässan har kickat igång! Och torsdagen är nog trots allt en skön dag eftersom det är lite mindre folk och man kan andas på mässan. Jag hade en panel i fint sällskap - Jenny Wiik och Irmelin Sandman Lilius - och fick luncha med Jenny (planerade lite möjliga gemensamma projekt, hihi!) och handla lite böcker och höra på en paneldiskussion om barnböcker. Samt bli intervjuad för Familjeliv och i Läscentrums monter.

Och så fick jag se pocket-Arra för första gången!


Snygg. Och svinbillig på mässan: 5e! Passa på och slå till, gott folk.

I morgon är det sen vansinnesvimmeldagen för mig och jag är ganska rädd att jag skall missa nåt uppträdande. Och så är det nervöst att uppträda på finska hela två gånger. Men det skall väl gå vägen!

Det var skönt att få komma hem och varva ner och kratta löv och plocka äppel (måste rädda de sista innan snön som lär komma i morgon) och leka med E och inte alls tänka på mässa och uppträdanden. Annars blir jag lätt och ältar det jag sagt/inte sagt/gjort.

E har ett smeknamn på sig själv nu. "Eddi" (eller Eddie?). Passar ganska bra, tycker vi.

2012-10-24

Sju är ett magiskt tal

Jag var just inne på Sanastos sidor och uppdaterade mina uppgifter för att kunna få utlåningsersättningarna. Och nu har jag sju verk registrerade. Sju. Det är helt sjukt, ju. (Översättningarna räknas också, nämligen.)

Ibland vill jag kunna gå tillbaka i tiden och tala om det här för mitt yngre jag. Att jag fått allt det jag drömde om men trodde var helt omöjligt - och så lite till.

2012-10-23

Lite motionssnack

Jag har inte sprungit på flera veckor på grund av diverse förkylningar och mässresor osv. I morse hade jag tänkt springa men det var fem grader och regn så jag valde motionscykeln inomhus istället.

När jag var som aktivast hade jag svårt att få motionscykeln att alls fungera för mig. Hur jag än cyklade fick jag inte upp pulsen ordentligt. Nu hade jag den inte ens på högt motstånd och pulsen for i taket och hölls där hela tiden... Sorgligt värre hur fort det går att förlora all den kondis man jobbat så hårt på att bygga upp.

2012-10-22

Program för Bokmässan i Helsingfors

Jag hoppar från projekt till projekt och uppdrag till uppdrag. Det tar en hel del energi, därför är det ganska tyst på bloggen just nu. I väntan på bättre tider lägger jag upp mitt mässprogram! För på torsdag river Helsingfors bokmässa igång. Mina mässdagar är torsdag och fredag.


TORSDAG

10.30 FINLANDSSVENSK FANTASY
Irmelin Sandman Lilius författarskap sträcker sig över 60 år, Maria Turtschaninoff är stor i fantasygenren medan Jenny Wiik debuterar i höst. De diskuterar med skolelever vårt behov av att bygga nya världar - varför räcker det inte med den som finns? På Edith Södergran-scenen.

FREDAG

10.30 OUTGRUNDLIGA ÄRO KREATIVITETENS VÄGAR
Maria Turtschaninoff konstruerar en ny värld för varje bok. Ted Forsström roar med att skapa nya ord som Palindromedar eller Dingdångest. Maria och Ted talar med skolelever om att jobba med språket och om vad som triggar den kreativa processen. På Edith Södergran-scenen.

11.30-11.55 Ungdomar från Kallion ilmaisutaidon lukio intervjuar mig om Helsingin alla på Louhi-scenen.

13.00-13.30  UPPDATERAT: Nuorten fantasiaromaanit tillsammans med Salla Simukka. Intervjuare: Peter Nyman. På Tammis/Bonniers scen.

14.00-14.30 Hur tas litteraturen in i undervisningen?
Utbildningen i ämnet modersmål och litteratur syftar till att väcka elevernas intresse för språk,
litteratur och interaktion. Vilken är litteraturens roll i skolan och hur kan man jobba med litteratur i
undervisningen? En klass vid Vasa övningsskola läste Maria Turtschaninoffs roman Underfors som e-
bok på pekplatta och skrev om sin läsning på bloggen Umbra 8b. Författaren, läraren och några elever berättar om sina erfarenheter.
Moderator: Kia Svaetichin, redaktör på x3m och modersmålslärare
I panelen:
Maria Turtschaninoff, författare till romanen Underfors
Sandra Bernas, lärare samt två elever (Michael Nguyen och Cecilia Kalpamaa) i Bernas klass.
På Edith Södergran-scenen.

14.30-15.30 NORDISK KVINNOLITTERATURHISTORIA 
Ebba Witt-Brattström, Tua Forsström och Maria Turtschaninoff om det stora nordiska samprojektet som nu är färdigt och tillgängligt på webben på flera språk. Och samtidigt lyfter de fram några viktiga föregångare. Wivan Nygård-Fagerudd intervjuar. SLS  Edith Södergran-scenen 

2012-10-19

Novemberdrömmar

Dunderhuvudvärk och bakning till tvåårskalas. Inte en så lyckad kombination. Men nu är det mesta bakat och barnet är i säng och det är jag med. Med datorn på magen. Drömmer om skrivtid. November november, kommer du snart?

Nästa vecka: bokmässa. På torsdagen ett uppträdande, på fredagen inte mindre än sex stycken. Vet inte när/om jag hinner äta något däremellan... Jag skall uppträda på finska för första gången, två gånger också. Oj oj.

Och sen skall jag på ambassadfest. Tjolahopp!

2012-10-17

Onsdag

Det är onsdag och det ösregnar och jag hinner inte skriva och det gör mig gnällig och jag ser på Colbert Report och äter borstjsoppa med smetana och försöker hinna ikapp med saker och planerar tvåårskalas och när skall jag hinna baka och så nyser jag. Lätt förkylning. Blaj.

2012-10-16

Guildtime

Jag tycker inte att den nya säsongen av The Guild riktigt håller måttet. Inte lika rolig och kvick som de tidigare. Framför allt förra säsongen var superb.
Men jag kommer nog att fortsätta titta.
(Och nu är jag en sån där näthatare Felicia driver med i serien ;-) )

All work and no writing

Men jag hinner ju inte alls med det nya projektet och att leka med Scrivener. Just nu går jag igenom den danska översättningen av Arra. En Tidspiraten-text väntar på att bli omkskriven. Och så borde jag redigera antologitexten (även om kommentarerna på den var mycket få och lättåtgärdade).

Så Scrivener förblir oöppnat och jag förkovrar mig på danska.



Till min gyllenlockiga son

Min E, för två år sedan var du fortfarande kvar i min mage, och jag låg och plågades på Kvinnokliniken. 28 timmar eller nåt åt det hållet tog förlossningen, innan du kom ut med knivens hjälp. Jag fick bara se dig på håll som hastigast, och medan jag låg på uppvaket och skakade våldsamt låg du i din Daddy's famn och gjorde stora ögon.

Nu är du redan två år. Två! Du pratar massor, även om ungefär hälften inte går att förstå. Varenda dag kommer det flera nya ord. Idag sa du SLUT när Vem bestämmer? av Stina Wirsén (födelsedagspresent) tog slut. Du gör också egna kopplingar, det tycker jag är spännande. När jag läste boken högt för dig pekade jag på nallarna och sa lilla nalle och stora nalle, precis som det står i boken. Men när du satt med boken och åt din födelsedagsfrukostbulle pekade du med emfas på nallarna på pärmen och sa "Mamma, bebi".

Du är just så tvåårig som en tvååring kan bli. Full av bus och egen stark vilja. Här skall saker göras på ditt sätt eller inte alls! Men å andra sidan blir du allt mer självständig. Kan leka mer och längre på egen hand än för bara någon månad sedan. Vill samtidigt vara med överallt där det händer något spännande. Bullarna var du med och bakade. Jag älskar att få göra riktiga, vettiga saker med dig!

Ingenting känns lika vackert som en spontan puss av dig. Symmetriskt ska det va, tycker du. Pussar du på ena kinden säger du uppfodrande "anna" och vill pussa också den andra. Och näsan. Och öronen. Och pannan. Och håret.

Jag pussar tillbaka. Älskade ungen min. Grattis på födelsedagen!

2012-10-15

Back again

Nu är vi tillbaka!
Det var en högexotisk destination som var målet för vår resa: Stockholm. Men vi tog oss dit in style: i lyxhytt på Viking med egen balkong, och temat för kryssningen var dessutom ABBA, och jag hade bokat ett gourmetpaket med två middagar och två frukostar inkluderade. Kan inte bli bättre än så. Vi åt tills våra kroppar skrek åt oss "Varför? VARFÖR? Vad har jag gjort för att förtjäna detta?".

I Stockholm valde vi att flanera omkring på Söder och titta in i olika vintagebutiker, och så åt vi på Urban Deli vid Nytorget (tack för tipset i din artikel i Hbl Peppe! Vi står för evigt i tacksamhetsskuld till dig). Maken tog en jordgubbsmilkshake som säkert var världens godaste (krämig!!) och vi tog båda pulled pork sandwiches och heliga moder så goda de var. Dessutom serverades de mest perfekta franskisar till.

På Urban Deli köpte jag också lakritspulver, matbloggarnas nya innegrej. Ska se vad jag kan hitta på med det.
Lite mer vintage, stopp på café för den vackraste cappuccino jag nånsin druckit, och så tillbaka till båten.

När vi kommit till hytten började det ösregna. Score 1-0 till oss! Mot vem då...? Vädret, kanske.
Sen blåste det lite på hemvägen, vädret tog sin hämnd, men vi lyckades ändå äta än mer och beskåda ABBA-showen.

Hemma hade sonen stortrivts med mormor och var nog glad att se oss (jag fick en kram och ett pekfinger uppkört i näsan som hälsning), men nån större affär gjorde han inte över att ha oss hemma igen. Bra! Det betyder att vi kan göra om det här. För det var bra för oss också. Vår senaste gemensamma semesterresa tog vi för tre år sedan.

2012-10-13

Adieu mes amies

Idag packar jag för att svepa iväg med maken på en hemlig romantisk minisemester. Det är min bröllopsdagspresent åt honom, och vår första gemensamma getaway sedan sonen föddes för nästan exakt två år sedan.
Han vet inte vart vi är på väg eller vad som väntar ;-) Vi ses på andra sidan!

2012-10-12

Linn är klok

Idag tog jag en kreativ paus på café och läste septembernumret av tidningen Vi. Det fanns en intressant intervju med Linn Ullman. Bland annat detta citat fastnade jag för:

Man skriver inte om sådant man i förväg vet att man kommer att få till, det blir tråkigt. Man försöker göra sådant man inte säkert klarar av. Att skriva är som att gå in i en relation med fiaskot.

Ja. Just så.

2012-10-11

Dagbok

Jag har skrivit dagbok sedan jag var sju år gammal.

Mina gamla dagböcker skänker mig mycket glädje och nöje. Jag har en kompis som brände alla sina, för att de var "så pinsamma". Men det är ju allas tonårsdagböcker! Självupptagna, inåtvända, barnsliga... Det hör liksom till dagboksskrivandets natur. Jag är glad att jag har mina kvar, inte minst för att jag har ett så uselt minne att jag ingenting minns utan skrivna källor.

De senaste åren har jag skrivit mycket sporadiskt. Dels beror det på lifvet i största allmänhet, dels på bloggen. Den fyller inte alls samma funktion som en dagbok, men nog samma behov. Så när jag skrivit här har jag skrivit av mig.

Men nu under mina två "lediga" veckor har jag bestämt att jag skall försöka skriva dagbok ofta. Om inte varje dag, så nästan. Det blir kanske lite mindre bloggat. Men jag tror ni överlever det :-)

2012-10-10

Skrivtid är livtid

Jag tog just en titt i kalendern och:

Inga uppdrag på två hela veckor. Två veckor!! Jag skall göra trevliga saker, som att fara på hemlig överraskningssemester med min man, fira två-årsfödelsedag, ordna kalas, gå på två-årskoll, umgås med bästis osv. Och så är det höstlov två dagar då sonen får hänga hemma, plus att Tidspiraten kräver lite puts&hyfs. Men i övrigt: två veckor då jag får SKRIVA! Inte fnatta runt och prata om skrivande.

Jag vet precis vad jag skall göra. Leka med Scrivener, och under leken liksom "av misstag" planera vidare på manuset, utan att jag egentligen ens märker det. O ja.

Jag fick annars en så gullig fråga under ett av dagens uppträdanden på Karisbibban. Den löd ungefär så här: "När du lämnat in ett manus, lever du då normalt liv ett tag eller börjar du skriva genast på något nytt?"

Skrivliv ÄR mitt normala liv. Det är resten som är onormalt :-)

Organiserad

Nu har jag pillat in alla mina idéer och textbitar i Scrivener och det känns väldigt skönt att ha det organiserat på ett och samma ställe. Nu måste jag göra resten av jobbet själv - alltså hitta på allt som skall ske, och sen skriva det :-)

Övrigt jobb idag: två uppträdanden på Karis bibba för två skolklasser. Hoppas halsen och rösten håller bara.

2012-10-09

Scrivener 2

Jag laddade ner Scrivener tack vare alla era poistiva erfarenheter och oh yeah baby! Vilket utmärkt sätt att hålla reda på allt. Where have you been all my life?!

Men: Är det så att det inte finns nån svensk version? Jag tänker på stavningen och det. Hur gör ni som använt programmet en tid för spellcheck och sånt?

Scrivener, anyone?

Jag har idag försökt vara lite duktig och fortsatt planeringen av det nya projektet som jag funderat på under hösten. Jag börjar mer och mer luta åt att jag använder den tid jag har i oktober till planering och sen skriver under NaNoWriMo. Men jag börjar också se att jag kanske försöker med ytterligare en ny teknik med detta projekt (förutom att planera noga innan jag börjar skriva): Jag kanske inte skriver texten helt kronologiskt, vilket jag gjort med alla fyra romanerna hittills.

Och då började jag fundera på om inte Scrivener skulle vara ett väldigt bra verktyg. Jag såg just på deras tutorial, och det verkar användbart just om man vill skriva i små bitar, flytta om ordning osv.

Någon som har lite erfarenhet av Scrivener? Är det lätt att lära sig, och är det lika användbart som det verkar?

2012-10-08

A B D

Vi gör ett uppehåll i våra normala sändningar för följande viktiga mammaskryt:

Sonen, snart två år, sitter vid matbordet och äter korvsoppa med god aptit. "Gott!" säger han nöjt. Sen höjer han ena handens fingrar och "räknar" (helt slumpmässigt) på dem: A, B, D.

Alfabetet!! Okej, tre bokstäver och en fattades, men ändå. Hans dyra föräldrar svimmar av stolthet och gör så stort nummer av det hela att det arma barnet nog kommer att vänta med att alfabeta sig igen.

Slut på specialrapporten.

As you were.

Måndag morgon blues

Idag är det då förkylt på riktigt. Får ägna mig åt sängläge samt Tidspiraten-texteditering. Tjo.

2012-10-07

Åbo next

Idag tar ni väl er till bokmässan i Åbo, eller hur? Klockan 14 uppträder jag i Finlands svenska författareförenings programpunkt:


Höstens böcker! Författarna Monika Fagerholm: Lola uppochnedvänd (Schildts & Söderströms),Peter Mickwitz: Passport Somaliland (Ellips) och Som du gör dina cirklar runt detta utanför (Schildts & Söderströms), Peter Sandström: till dig som saknas (Schildts & Söderströms) och Maria Turtschaninoff: Anache- myter från akkade (Schildts & Söderströms): Konferencier författaren Mikaela Strömberg

Det blir främst uppläsning men också samtal. Ser fram emot att ses där :-)

2012-10-06

Intuitivt vs. planerat skrivande

Jag känner mig lite krasslig. Och jag FÅR INTE bli sjuk just nu - massvis med program söndag, måndag, tisdag, onsdag... Och så nästa helg skall jag svepa med mig min man på ett Hemligt Äventyr - min bröllopsdagspresent åt honom :-)
Men alltså: måste hållas frisk. Så den snälle maken tog just barnet med till Fiskars fina lekpark, och jag har fått stränga order om att krypa i säng och kurera mig. Så det gör jag lydigt, och växlar mellan att läsa Den oändliga historien och Gräset är alltid mörkare på andra sidan. Bara detta lilla blogginlägg först.

Annars så försöker jag planera det nya projektet alltid då jag hinner mellan alla höstens programpunkter. Det är inte den text jag jobbade med i våras och körde fast med i maj: den är jag för feg för att ens titta på. Det är den text jag börjat leka med nu i höst. Och jag har tänkt använda mig av en helt ny strategi. Vanligtvis är jag en ganska intuitiv skrivare som inte planerar så mycket exakt vad som skall hända i berättelsen. Jag skapar tydliga karaktärer och en miljö och så ser jag vad som händer. Men i våras slog alltså den metoden slint. Så nu tänkte jag använda det nya projektet till att testa hur det går om jag planerar och funderar riktigt noga. Skriver nån form av outline, till och med. Och om det funkar så kan jag sedan se om det går att applicera på det avbrutna projektet. (Jag har haft tags för alla projekt för bloggen men nu kan jag inte riktigt hålla reda på vilket som är nummer fem och sex och sju i ordningen...)

Ifall jag lyckas använda den lilla skrivtid jag har i oktober till att göra denna outline, så leker jag med tanken att försöka skriva historien under NaNoWriMo. Kanske. Eventuellt. Vi får se. Men det skulle vara så roligt att vara med i år igen!

2012-10-05

En svamp i skogen är mer än... jag orkar med.

Idag gjorde jag något oerhört.
Jag var på skogspromenad med hunden (det var inte det oerhörda) och såg massvis med trattkantareller. Massvis.
Och jag plockade inte en enda.

För jag har insett: Jag tycker inte ens så mycket om dem. Jag har förra årets kvar i frysen. Och jag avskyr att rensa och steka.
Så varför ge sig själv onödiga bekymmer?

Men det var svårt. Jag är så hårt programmerad på att svamp, det tar man tillvara. Och bär. Jag har haft flera år av mitt liv med mycket lite pengar. Då var all mat man fick gratis ur skogen mycket värdefull. Jag har syltat och saftat, saltat och torkat, fryst in och lagt in. Och jag vill vara en sån som gör sånt. Som har välfyllda (och välstädade...) skafferier och förråd.

Jag bara inte orkar. Jag orkar inte ens ta tillvara alla äppel från våra två träd. Borde föra till musteri. Borde koka mos. Borde, borde, borde.

Det är svårt att bryta mönster. Men jag försöker. Även om det tar emot.

Fast om det är nån som suktar efter trattkantareller så fungerar jag gärna som guide. För det gnager på mig inuti, vetskapen om att de står där och ruttnar bort...

Min favoritbok nummer ett

Ofta får man som författare frågan vilken som är ens favoritbok.

Och ofta säger man nää, inte kan man välja en, det är ju omöjligt...

Men egentligen har jag nog en.

Den oändliga historien av Michael Ende.

Jag läser nästan aldrig om böcker. Den boken har jag ändå läst massvis med gånger. Och just nu läser jag om den igen, som en del i researchen och inspirationen inför ett pågående (?) skrivprojekt. Idag är det ösregn och eländigt väder ute och jag valde att stanna hemma och ha läsdag - framför brasan (får passa på då sonen är hos dagmamman för när han är hemma vågar vi inte elda).

Den boken har verkligen allt. Spänning, hjärta, fantasi. Det är nästan så att jag känner mig lite hämmad av att läsa den. I kategorin "så här bra kan jag ändå inte skriva". Inte ens det faktum att språket ibland är lite klumpigt (jag tror det är översättningen) med ordupprepningar i meningar kan förta effekten.

Endes fantasi är helt otrolig! En av de vackraste scener jag någonsin läst i en bok är den då Bastian frammanar Perelin, Nattskogen. Till och med namnet är vackert, men framför allt beskrivningen av de färgsprakande, självlysande växterna i sammetsmörkret... Det är som ett fyrverkeri inför mina ögon.

Har ni inte läst den: gör det. Har ni sett filmen: Glöm för guds skull detta missfoster och läs boken istället.

Detta är det ex jag har och nästan läst sönder.


2012-10-04

Positivitetsmaffian

Jag hittade den här lappen under dagens skolbesök och kunde bara inte låta bli att tänka på Positiva Engelsfors. Detta för er som läst del två i Engelsfors-trilogin, Eld. (Ursäkta mobilfotots suddighet.)


Skolan i fråga var riktigt fin med trevliga elever och allt, men just sånt här gör mig gaaalen. Det var som anteckningsboken med "Positiva tankar" på pärmen.
"Livet är härligt", just vad man inte behöver höra vissa dagar.

Bokkalaset idag!

Idag blir det Bokkalaset i Ekenäs. Först ur är ett uppträdande i Ekenäs högstadieskola tillsammans med Henrika Andersson som jag tycker är übercool. Det skall bli ett äventyr att få stå på scen med henne!
Sedan några solouppträdanden i klass, och så ikväll kl 18 talar jag och Sture Lindholm om läromedel i historia. Sture har ju skrivit en hel bunt sådana, och mitt förstlingsverk Tidspiraten utkommer hösten 2013. Välkommen att lyssna! Stadshusets Röda rum är platsen.

2012-10-03

G33k and G4m3r

Är det väldigt, väldigt fel av mig att jag gillar den här?
Med alla cameos!
And we all know Han shot first!!



(Titta gärna på videon på youtube och inte här eftersom min blogg på många skärmar skär av videon.)

Speaking of which, The Guild har säsongens första avsnitt uppe nu! Jag har inte sett det än, sparar det så jag kan få se det med min geek boy tonight.

2012-10-02

Skolbesök

Idag sitter jag och förbereder mig inför skolbesök jag skall göra i samband med Bokkalaset i Ekenäs. Jag önskar att jag var en lite mer organiserad person. Jag har ju gjort många skolbesök och dragit flera olika skrivworkshopar förut, men jag har inte allt material samlat på ett ställe utan får söka efter korn här och där. Med andra ord göra samma arbete på nytt som jag redan gjort flera gånger tidigare.
Suck.

2012-10-01

Böckerna då?

Sist men inte minst: det blev ju en hel del böcker som kom med mig hem från bokmässan. De första två dagarna blev det bara barnböcker. Es födelsedagspresenter och julklappar är med andra ord avklarade!


På söndag skärpte jag mig och köpte lite böcker åt mig själv också.

Nu skall jag äntligen få stifta bekantskap med Karin Tidbäck, hon som blivit blurbad av Ursula LeGuin och China Mieville, m.fl. Fast just den boken fick jag inte tag på, utan hennes novellsamling från 2010 och Amatka från i år. Tyvärr missade jag henne på mässan och fick inte böckerna signerade. Jag har däremot fått hänga med två av Tidbecks skrivarkompisar, Nene Ormes och Jenny Milewski, så det var nästan som att få träffa henne :-)

Boken uppe till höger har jag faktiskt inte köpt utan medverkat i! Jag svarade på en mejlintervju om skolbesök. Nu skall jag läsa vad jag egentligen sagt, och vad man i övrigt avhandlar i boken. Mycket intressant! På torsdag blir det nämligen skolbesök i Ekenäs högstadium, klass åtta. Kanske jag kan plocka upp några bra tips.

Mässdagar 2&3

På lördag uppträdde jag själv tre gånger, men hann ändå med att lyssna på ett seminarium med Michelle Paver, författare till bland annat den omåttligt populära serien om Vargbröderna. Moderator var Richard Olsson. 


Michelle talade om sin väldigt ingående research, och alla farliga och spännande saker hon gjort i researchens namn: simmat med späckhuggare, mött isbjörnar, bestigit askspottande vulkaner...
Jag blev nyfiken både på hennes nya serie som börjar med Bronsdolken, och på hennes enda vuxenbok, Dark Matter (tack vare Jenny Milewski, som också lyssnade på samma seminarium).

Sen hann jag också träffa Amanda Hellberg, trots allt: hon uppträdde efter mig på Unga Scenen och jag hann både byta några ord och lyssna på henne prata om sin nya ungdomsbok Jag väntar under mossan.



Sedan träffade jag min gamla studiekompis Irina som jag hållit kontakten med alla dessa år, men henne tog jag inget foto på! Argh.


Söndagen var min lugnaste mässdag, det enda jag gjorde var signerade i SF-bokhandelns monter. Så på morgonen hann jag ta en kaffe med en annan studiekompis, Lena. Här poserar vi framför den göteborgskaste av miljöer: Poseidon.

Sen blev det alltså signering, och bloggläsaren Alexandra kom fram och sade hej! Det gjorde mig superglad. Dessutom fick jag signera långt fler böcker än jag vågat hoppas på, och inte bara Anaché utan de tre andra romanerna också!

  Jag blev fick ännu ett möte med Nene Ormes (fick hennes nya roman, Särskild, signerad! Yay!).


Och efter det tog jag mässans tredje torra smörgås som lunch i VIP-loungen och hann både krama om Joc Koljonen och sitta och prata lite mer med Mats, Jenny, Sara och Karin!



Vilka oerhört generösa människor jag haft förmånen att möta. Alla är så peppande, stöttande och positiva. Ingen missundsamhet så långt ögat kan nå. Jag är fortfarande alldeles hög!
Och Sara föreslog att jag skall mejla henne när jag kör fast med manuset. När jag berättade det för redaktörs-Sara sa hon att jaha, då vet hon att hon kan vänta sig en bestseller härnäst :-)

Mässkavalkad

Åh!

En sån mässa det varit. Jag är utpumpad och alldeles väldigt lycklig. Fina samtal, fina möten och fina böcker. Vad mer kan man begära av en bokmässa?

Nu tar jag med er på en liten fotokavalkad genom mina tre mässdagar. En del av de här bilderna har förekommit på FB också, men inte alla.

Jag anlände till mässan fredag morgon, efter en ganska sömnlös natt. I flygbussen satt jag och drabbades av nostalgi och pekade ut för Friman alla ställen jag bott på som ens kunde skymtas från bussfönstret. Kallebäck! Olofshöjd!


Ego ego. Alla mina romaner! Sällan ser jag dem samlade så där.


Mitt första upträdanden var på den finlandssvenska Arenan. Efter det hann jag besöka ett seminarium med Lennart Hellsing, 93 år och skarp och rolig som bara den. Vi hisnade över hans perspektiv. "När jag var barn på tiotalet..." Tänk att ha en sån livserfarenhet!

Och så var det dags för mitt stora seminarium i sällskap av tre stora författare: Mats Strandberg, Sara Bergmark Elfgren och Lene Kaaberbøl. Moderator var undgomsboksförfattaren Johanna Lindbäck. På den här bilden ser det lite missvisande ut som om vi har två skilda samtal på gång :-) Det blev en mycket intressant diskussion om trovärdig fantasy. Och seminariet drog mycket folk!



Jag är så glad att jag fick chansen att träffa Sara, Mats och Lene! Tre författare jag respekterar och som dessutom var så sjukt trevliga.

Det blev en mycket sen lunch uppe i Gothia Tower med kollegan Nene Ormes. Henne träffade jag första gången i Lund, och det är alltid lika roligt att få "talk shop" med Nene.





Sen lomade jag tyvärr hem till hotellrummet med dunderhuvudvärk och missade en träff med Amanda Hellberg. Bittert, men mässhuvudvärk lär höra till saken. Jag orkade ut på Börsen på kvällen i alla fall, men har bara mycket mörka och suddiga bilder därifrån. Såg massor av kändisar, åt massor av fisk och lärde känna Jenny Milewski, författare till den mycket omtalade Skalpelldansen.

Jag gör ett skilt inlägg för lördagen & söndagen lite senare idag! Nu måste jag hinna ikapp med jobbmejl.