2012-09-01

Hur Anaché blev till, del 7

Alexandra ställde också en annan fråga, hon undrar: "Hur ser du på ditt författande nu när Anaché ges ut jämfört med hur du såg på det när DÄIV gavs ut? Mål och drömmar ändrade/infriade?"

Det är lite lustigt att du frågar just detta, Alexandra, för när jag gick igenom mina anteckningsböcker för att hitta alla mina anteckningar kring Anaché inför den här bloggserien hittade jag en anteckning från den 8.10.2007, samma år som DÄIV kom ut.

Där har jag gjort Julia Camerons övning och beskrivit hur min ideala tillvaro ser ut om fem år, vilket ju är nu!

Och det som är alldeles alldeles otroligt är att mitt liv nu ser nästan exakt ut som jag beskrev det då. In i detalj.

Jag är författare på heltid. Jag har utkommit med tre böcker till efter DÄIV precis som jag tillät mig drömma om (Anaché blir den tredje), och jag har utkommit på finska "och andra språk" (Arra skall utkomma på danska i höst). Jag blir inbjuden till mässor (jag nämner Göteborg, som jag skall till i år, och Frankfurt, som jag ännu inte varit på) och jag får stipendier.

Dessutom, och detta är lite bredvid ämnet, beskriver jag en idealdag och ganska så som jag beskriver det ser mitt liv ut just nu (utom biten där jag "skriver utan motstånd på nåt spännande nytt projekt", haha, UTAN MOTSTÅND??). Det finns en bit som är så som jag beskriver den i anteckningsboken, fast den inte alls är som jag då tänkte mig det, om ni låter mig vara lite kryptisk (det blir för privat). Det blev inte som jag tänkt mig, men det blev ändå bra.
Ja, och så önskedrömmer jag att jag "talar i telefon med min anglosaxiska agent", och det har ju inte hänt än. Men det är bara bra att ha lite drömmar kvar också :-)

Så för att summera, Alexandra, så när jag just kommit ut med DÄIV såg jag mig ännu inte som författare men jag vågade drömma om en tillvaro där jag var författare. Och nu är jag där.

Så Malin, du som frågade om jag känner mig som en "riktig författare nu": Ja. Det gör jag. Jag skriver på heltid och jag lever (anspråkslöst) på mitt skrivande. Och jag är så glad och tacksam för det.

4 kommentarer:

  1. Underbart att höra att drömmar faktiskt blir verklighet om man lägger manken till och arbetar hårt. Det är inspirerande! Jag har ju följt din blogg sedan, ja, länge åtminstone 2009, mer eller mindre intensivt i perioder och det har varit så kul att få ta del av din skrivande vardag. Att författa åtminstone deltid har jag själv drömt om sedan länge, men det är lååååång väg dit om det nu öht är möjligt.

    Då är det tur att man kan titta in här och få lite inspiration!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad roligt att du känner dig inspirerad då du läser här! Det gör mig glad och motiverar mig att fortsätta blogga.

      Radera
  2. Härligt! En bra idé också att skriva ner sina drömmar och mål, för man glömmer fort hur det var då och tänker att man självklart kommer att minnas det som är nu. Det gör man inte. Om man inte skriver upp det, då. Tack för en intressant följetong (tack hittills alltså, kanske det kommer fler inlägg ännu?)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag skrev nu ner den ideala vardagen för 2017 :-) Det är viktigt att komma ihåg att det här inte är mål utan drömmar. Man måste låta sig drömma också.

      Jag ska skriva ett inlägg till om jag bara kommer på nåt.

      Radera