2012-08-19

Söndag i sängen

Jag ligger i sängen och dricker chaite med honung. Läser Mia Skäringer och Eld. Det är grått ute, 18 grader. Sonen är ute med sin far i trädgården, leker med sin "kakkoo" (=traktor). Jag ligger här för att kurera förkylningen. Den åttonde för i år. Den som måste bort innan fredag då jag skall till London. Jag har varit sjuk en gång i månaden sen sonen började hos dagmamma. Min mamma är orolig för att vi har mögel i huset när vi är sjuka så ofta. Kanske vi har det. Men jag tror inte det är orsaken. Alla barnen hos dagmamman var sjuka. E blev sjuk. Jag blev nyst i ansiktet varje dag = jag blev sjuk. Konstigare än så är det inte. Barn är sjuka 30% av tiden, läste jag någonstans. Och jag har tydligen bara noll motståndskraft, trots jogging och hund (man skall ju hållas friskare om man har hund).

Dagarna bara glider ihop när man är sjuk. Man är inte ute, så vädret spelar ingen roll. Man gör det samma varje dag: försöker orka leka lite med barnet, läser, dricker varmt, försöker komma ihåg att gurgla med saltvatten. Jag ligger här och tänker på det: att i morgon kommer att se rätt lika ut. Sonen är några timmar hos dagmamman, det är enda skillnaden. Det finns något tryggt i det. Samtidigt får det mig alltid att känna att livet bara glider förbi i ett hav av näsdukar och tupplurar och halstabletter. Speciellt när man är sjuk borde man få trycka på paus: nu pausar vi dethär livet tills jag är frisk. Sen kan vi fortsätta. Okej?

2 kommentarer:

  1. Krya på dig! Och grattis till det ettåriga författarstipendiet: http://www.taiteenkeskustoimikunta.fi/sv/web/kirjallisuus/nyhet/-/news/141211?p_p_auth=d1yc3Ckx (ibland är det väl trevligt att världen inte pausar ;) ).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jag blev rätt förvånad under en sekund när jag läste om det i Husis - det är ett tag sen jag fick beskedet själv nämligen, och hann undra vad det var för stipendium de riktigt skrev om.

      Radera