2012-05-21

Nu är hon ute i världen

Jag tror att uppträdandet på Kafe Karelia gick riktigt bra. Jag var faktiskt lite nervös: det var ju första gången jag tog Anaché vid handen och ledde ut henne i verkligheten.
När jag läste (jag valde att läsa början av boken) och såg ut över de lyssnande ansiktena kändes det verkligt pirrigt: det var omöjligt att se vad folk tyckte.
När jag var färdig var det någon som sa "Det var så spännande!" och flera huvuden nickade instämmande. Då kunde jag andas ut.

Dessutom sålde Kungsbokhandeln slut på de exemplar av Arra de tagit med, och det var tur att jag tagit med några extra för säkerhets skull, för också de gick åt. Också Underfors sålde bra.

Det jag upptäckte var att jag borde verkligen läsa hela boken högt för mig själv. Jag upptäckte tre fel i den korta text jag läste! Man märker slarvfel och stavfel tusen gånger bättre då man läser högt. Dessutom känner man om rytmen sitter som den skall.
Getter har klövar, inte hovar, till exempel...

Helgen har jag annars ägnat åt stugliv och plantering. Finns det något som går upp mot doften av rik, mörk mylla? Jag vill inte ha trädgårdshandskar på mig då jag planterar och sår, för jag älskar att gräva djupt med bara händerna i den lena, doftande jorden.

4 kommentarer:

  1. Det gick superbra, och jag längtar tills jag får läsa hela boken!

    SvaraRadera
  2. Nån pirrighet märkte man verkligen inte av. Och man hade kunnat höra hur mycket som helst. Mycket av det du berättade har jag ju läst på bloggen, men ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas det kom lite nytt i alla fall!

      Radera