2012-05-07

Dagens början

Det bruna huset står och väntar på mig, tyst och lugnt som vanligt. Jag låser upp dörren, klär av mig ytterkläderna, drar på migg mina tofflor och går in i köket. Fyller vattenkokaren och knäpper bort en sockermyra som hotas av drunkningsdöden. Medan vattnet kokar bläddrar jag i dagens tidning som jag tagit med.

När vattnet kokat fyller jag en mugg, slänger väskan över axeln och går upp för de knarrande trapporna. Andra dörren till höger är min. Jag låser upp och kliver in. Morgonsol silar in genom de två fönstren. På bordet väntar allt färdigt på mig: referenslitteraturen, anteckningsblock, kartor, utprintad text. Och orkidén som blommat sedan början på januari. Det doftar lite sött av rosenljuset på bordet och honungsljuset som väntar i skrivbordslådan. Utanför ligger en vitsippsbacke och björkarna har nu tydliga mössöron, skirt gröna i motljuset.

Jag packar upp minilaptopen, knäpper på den och petar ner en tepåse  i muggen. Bläddrar i tidningen medan datorn startar. Njuter av att här är allt redo för att ta emot mig ännu en arbetsdag: friden, arbetet och fågelsången.

6 kommentarer:

  1. Åh, vad skönt det låter. Man börjar verkligen längta efter ett sånt där rum som man tar sej till via knarrande trappor. Fast sen förstås, misstänker att jag skulle behöva skriva nåt om trapporna och aldrig mer våga gå tillbaka. Njut av dagen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det är en lyx som jag verkligen förstår att uppskatta.

      Radera
  2. Jo det låter verkligen skönt. Redan det att du får vara ensam låter som heaven ur min synvinkel. I höst skulle jag verkligen vara i behov av ett liknande ställe för mitt skrivande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo det där med att få sitta en stund helt ensam så man kan höra sina egna tankar är verkligen inte fy skam.

      Radera