2010-02-28

Energi-injektion

Vilken skillnad det gör att träffa folk.

Jag började räkna efter och insåg att jag sen den 17.2. tills igår inte träffat någon annan än min man, förutom tandläkaren och flickan i kassan i mataffären och så där. Det blir nio dagar utan att träffa en enda vän eller släkting. Nu är det så att jag inte är speciellt social av mig. Jag tycker om mina vänner, jag umgås gärna med dem, men jag klarar mig också långa tider utan att göra det.
Vi har också flyttat till en ort där ingendera av oss kände en själ när vi flyttade för snart fyra år sedan. Fortfarande bor alla mina vänner i Helsingfors med omnejd. Och det gör ju att det blir svårt att ta en spontan kaffe med dem eller träffas så där apropå, som jag nog annars skulle göra om jag bodde närmare dem.

Vad jag vill ha sagt är att jag inte hör till dem som måste vara ute bland folk dagligen.
Bra är det, annars skulle jag ju inte klara av att ha ett jobb som i princip helt och hållet sköts hemifrån, med vissa exkursioner ut i verkligheten då och då. Sannolikt skulle jag aldrig ha skaffat mig ett sådant jobb. Visst kan jag sakna att ha kolleger ibland, men sen min man började jobba hemifrån han också känns det knappt ensamt alls. Nu har jag ju lunchsällskap.

Men ibland går det tydligen för lång tid utan sociala kontakter utan att jag ens märker det. Jag tror att en del av min stora energibrist i veckan berott på att jag helt enkelt saknat social stimulans. Igår fick jag nämligen besök (mamma!) och då piggnade jag till alldeles märkbart. Vi åt gott, och spelade Carcassonne, och firade min födelsedag för andra gången*, och bakade kaka, och gick ut med hunden och såg på TV tillsammans. Och mitt i allt kände jag mig inte ens hälften så trött och hängig.

Nu borde jag bara komma ihåg det här till nästa gång. Nio dagar är helt klart för lång tid utan att träffa lite trevliga människor och umgås...

*Superba födelsedagspresenter! Bland annat Kaj Korkea-ahos Se till mig som liten är som jag köar till på biblioteket. Nu har jag fått börja på den! Verkar mycket lovande, tycker jag.

2010-02-26

Insnöad

Hjälp! Jag har blivit begraven i ett berg av snö, energibrist och jobb! Manuset ligger utbrett runt datorn men jag har inte haft tid med det på ett tag. Istället har jag lärt mig allt om Egypten under Ramses II för ett brödjobb, och filar på den sista versionen av texterna till ett annat brödjobb. Ja, och filar på en essä till en essäsamling också. Och ute vräker snön ner så att man inte vill ta bilen någonstans, och tågen, de går ju inte. Hunden har varit konvalescent och vi har fått ta det försiktigt med promenaderna, så jag börjar så smått bli det som på finska så ypperligt kallas mökkihöperö. Alltså stugtokig.

Men hunden börjar piggna till, hennes ärr läker fint, och i morgon får jag kärt besök och då skall vi äta gott och spela brädspel och baka semlor ( = bullar, för mina svenska läsare). Så månne inte jag kan skaka av mig stugtokigheten. Snart är det mars månad och ljuset återvänder och jag hoppas att mina energinivåer också gör det snart. Jag är som en urvriden trasa. Kryper i säng efter nio...

Apropå det: gäsp och god natt!

2010-02-23

Snö

Jag tycker om när det är ordentlig vinter. Jag föredrar snö framom grå asfalt och regn. Men nu kan jag inte hjälpa att jag tittar ut över trädgården och undrar hur länge det riktigt kommer att ta för all denna snö att smälta så att jag får börja påta i trädgården igen... Kanske vi har snöfritt i juni? Och som synes på bilderna vräker mera snö ner idag.




Här nedan vyn från vårt vardagsrumsfönster. Jag tog med fönstrets nedre kant så att man förstår hur hög snövallen utanför fönstret är.

2010-02-22

Framåt framåt

Det gick! Jag kom till slutet av del 1. Nu är jag halvvägs. Och egentligen har jag deadline i slutet av månaden vilket betyder om en vecka, så bra är det!

Hunden är fortfarande Mycket Eländig och vill bara ligga på soffan, invirad i en filt och sova. Men i och för sig är det bra, för jag vet inte hur man underhåller en hund med tratt på huvudet.

Idag har jag, trots den ganska tidiga timmen, sänt iväg en kolumn, betalat räkningar och besvarat lite mail. Nu skall jag tackla brödjobbet, för att sedan kanske ha lite tid för manuset i eftermiddag. Jag tror det blir lunch ute på stan för att slippa fundera på matlagning och disk mitt i arbetsdagen.

2010-02-21

Tandagnisslan

Varför är det så här, att ibland är det underbart att tända en brasa, koka en kopp te, sätta sig med datorn framför brasan och arbeta med ett manuskript? Och ibland är det PEST? Idag hade jag verkligen ingen lust alls. Allt kändes bara blä, framför allt att sätta sig ner och arbeta. Jag skulle hellre ha - skurat toaletten, eller rensat avlopp.

Men jag satte mig ner i alla fall. Framför brasan, men temugg. Och jobbade. Och nu har jag kommit trettio sidor vidare, tog bara en liten bloggpaus, och tammegodmorgon om jag inte skall plåga mig igenom 30 till. Det är bara att bita ihop.

2010-02-20

Before you read this

Jag har fått Världens Bästa Födelsedagspresent. Något jag verkligen, verkligen önskade mig. Och som jag inte vet om någon annan tycker att är lika coolt som jag gör. Ett numrerat tryck av en dikt av Neil Gaiman, signerat av författaren. Dikten representerar för mig läsandets och skrivandets mystik och magi. Jag skall rama in den och hänga den i mitt arbetsrum där den skall ge mig inspiration. Det är inte bara orden i sig som inspirerar, utan också kombinationen av ordkost och visuell konst. Det är något jag vill sträva efter, att sammanföra olika konstgrenar på fruktbara sätt. Jag tycker att det är så fint att Todd Klein, som gett trycket sin utformning, var den som kontaktade Gaiman och bad honom om en dikt att göra ett tryck av. Klein har också illustrerat andra författares texter.
Men innan jag sätter dyrgripen inom glas och ram skall jag vara lite fangirl och pussa Gaimans autograf :-)
Måste ju säga att jag har världens bästa äkta hälft som vet exakt vad jag helst av allt vill ha. Och som inte känner sig hotad av min Gaiman-mania. Dessutom fick jag frukost på sängen med TVÅ sorters bakelser!

2010-02-19

Konvalescenter

Jag kom undan med en rotfyllning! Hurra! Det är knappast ofta man hurrar för rotfyllningar, men jag trodde det skulle bli visdomstandsoperation, så den här gången gjorde jag faktiskt det. Nu är det purésoppor och yogurt som gäller ett tag framöver bara, tanden är så öm.

Vi har en annan konvalescent hemma också. Hunden blev steriliserad igår och tassar nu omkring med en tratt på huvudet och ser liiidande ut. Det finns ingenting som kan se mer liiidande ut än en liten hund med tratt. Hon har lindat mig och sin husse runt sin lilla tass och varje gång hon gnäller kommer vi springande. Inatt blev det att föra ut henne kl 5 för hon väckte mig med sitt gnyende. Jag har vänt alla stolar mot väggen och svängt upp soffdynorna så att hon inte hoppar upp där, för hon får nog inte hoppa på ett tag. Igår smakade varken vatten eller mat, men i morse åt hon gudskelov. Nu ligger hon på golvet på fårskinnet som vanligtvis ligger i "hennes" stol här i mitt arbetsrum. Då och då suckar hon djupt och inlevelsefullt. Nej vänta, nu gick hon, jag måste se vad hon gör... Aj hon gick bara och lade sig på dynan i köket. Skönt.

Jag måste ta itu med ett brödjobb som strulat till sig ordentligt. Jag skall skriva en skönlitterär text som är faktabaserad och har enorma problem med att få ihop fakta. Nu inser jag att jag bara måste sätta igång i alla fall, och granska fakta senare istället. Annars kommer jag ingenvart. Men jag är den som vill ha allt rätt från början, så det är mycket svårt för mig. Dessutom har jag en bunt mail som väntar på svar, räkningar som skall betalas och sändas iväg, en kolumn som borde skrivas och... oj oj. Det blir en lång dag.

En bild för att bevisa liiidandet:

2010-02-18

Aj aj

Skrivande och brödjobbande avbryts härmed för tandkris. Få se vad tandläkaren säger / gör idag. Håll tummarna för mig och min käft!

2010-02-15

Underbart är kort(are)

I allmänhet brukar mina manus bli längre när jag jobbar med dem. Månne det inte var så med det här projektet också, att första genomgången lade till ett hundratal eller tusental ord.
Men nu. Vid n:te genomgången blir det faktiskt kortare. Jag stryker ord och meningar här och där, flera på varje sida, och så småningom krymper sidantalet. Det känns bra. Det blir tajtare. Tydligare. Inte så pratigt.
Snart är jag halvvägs genom Del 1. Det känns också bra.

Uppe med tuppen - nästan

Jag fick en del gjort igår - kanske inte mycket, men tillräckligt för att vara nöjd. Och idag steg jag tidigt upp för att hinna redigera vidare lite innan jag måste ta itu med brödjobbet! Duktigt, va?

2010-02-14

Maraton

Idag skall jag försöka komma riktigt långt med Gamla Projektet. Jag har läst igenom manuset än en gång och gjort ytterligare kommentarer. Idag skall jag börja ändra i texten, göra de sista faktagranskningarna och införa kommentarer och korrigeringar jag fått av en utomstående läsare också. Jag har ingenting annat på agendan idag än en hundpromenad, så det skall bli arbetsmaraton! För att komma bort från brödjobben har jag flyttat laptopen ut från arbetsrummet in i vardagsrummet där jag kan se solen lysa på den snöiga trädgården. Jag har kokat en kopp kaffe. Jag har en bukett gula tulpaner att vila ögonen på. Ute är det -17 grader, inne varmt och härligt. Hunden ligger på soffans ryggstöd med tassen över nosen och sover.
Bara jag kan hålla mig borta från nätet borde jag kunna få mycket gjort.

2010-02-13

Tidsfördriv

Jag tyckte väldigt mycket om Slumpens bok. Den berörde dessutom många av livets djupa frågor men på ett fint sätt, sådär lite vid sidan om, utan att skriva någon något på näsan.

Idag har jag börjat dagen med cheddarscones. Jag skall sitta och köa för att få svinsprutan idag och eftersom de har massvaccineringar på gång får man nog sitta och VÄNTA. Så jag tänkte att det var bäst att börja dagen på ett bra sätt! Jag skall ta med en bok och min iPod, så klarar jag mig nog. Har många bra podcasts att lyssna på. Bland annat Jonathan Ross på BBC och P1:s Biblioteket.

2010-02-11

Glada överraskningar och trubbel

VEM är denna Åsa Lind* och HUR har jag inte läst något av henne förut?! Jag älskar Slumpens bok (har läst ungefär halva nu). Vilken njutning att läsa något så välskrivet! Och att få läsa fantasy med psykologisk skärpa är inte något jag är bortskämd med. Jag är så glad! Att hitta en riktigt bra bok känns alltid som att upptäcka en skatt. Nu skall jag se till att läsa Sandvargen också.

Annars är jag i trubbel. Den där idén jag hade häromdagen - den vill inte lämna mig ifred. Jag kommer på mer och mer detaljer kring den. Jag ligger vaken på natten och tänker på den. Men jag har ju inte tid med den NU! Jag har ju Nya Projektet som väntar på att jag skall ta itu med det så fort jag har tid för allt brödjobb och redigering av Gamla Projektet! Den här nya idén var ju bara ett tankeexperiment. Nu håller det på att jaga bort allt annat ur mitt huvud. Ack och ve.

2010-02-10

Rå fisk

Jag skulle byta ut alla den här stans pizzerior mot ett enda sushiställe. Eller till och med ens en kinakrog. Men nej, här finns inte en enda etnisk restaurang men nog fyra eller fem pizzerior.

Jag tröstar mig med andlig spis istället. Var nyss till biblioteket och släpade hem en kass med:
Slumpens bok av Åsa Lind
Tsarens galejor av Yvonne Hoffman
De vackra kusinerna av Mikaela Sundström
A long way down av Nick Hornby
The Story of Edgar Sawtelle av David Wroblewski
Burning Bright av Tracy Chevalier

Någon av dem borde hoppa upp och dra iväg med min uppmärksamhet, kunde man tycka. Och Kaj Korkea-ahos Se till mig som liten är satte jag mig i kö på.

2010-02-09

Q&A

Snott från bokhora:

Som läsare är jag: Glupsk.

Som bloggare är jag:
Personlig men inte privat.

Senast lästa bok: The Magicians av Lev Grossman.

Senast köpta bok/böcker: Det var någon gång före jul jag köpte Austenland av Shannon Hale och Privilege of the Sword och Swordspoint av Ellen Kushner. Alla via nätbokhandel.

Favoritdeckarförfattare: Jag läser inte mycket deckare längre. När jag gjorde det var det Elizabeth George tills hon blev för svart och hemsk.

Jag läser allt av:
Neil Gaiman (utom Sandman), Marian Keyes, John Green, J.R.R. Tolkien. Jag vill påpeka att jag inte läser allt av Keyes för att hon skulle vara en favoritförfattare, utan det har bara råkat sig så. Jag läser all fantasy av Ursula Le Guin men jag är ingen fan av scifi så den delen av hennes författarskap är jag inte bekant med. Och så läser jag allt min man skriver :-)

Jag läser helst inte (genre/författare): deckare, science fiction, thrillers.

Vid hyllan för fackböcker letar jag: Biografier och böcker om olika historiska perioder.

Förutom svenska läser jag gärna: Engelska.

Högst upp i min att-läsa-hög just nu ligger:
Igelkottens elegans, som jag håller på med, och Oscar Waos korta förunderliga liv.

Högst upp på min bok-önskelista just nu står:
Kaj Korkea-ahos Se till mig som liten är.

När jag går på antikvariat letar jag alltid:
Gunnar Widegren och gamla flickböcker!

Och något nytt föds

Igår på tåget på väg till mitt möte plockade jag fram min anteckningsbok. Den svarta, enkla, som alltid reser med mig i min handväska eller ryggsäck. Min ipod hade ingen laddning, och jag hade ingen bra bok med mig, så jag tänkte att jag kan skriva lite. Först gjorde jag vad som närmast kunde kallas för skrivandets motsvarighet till att klottra. Vad som helst som råkade falla mig in, meningar utan inbördes sammanhang. Så gör jag ofta, det är som en uppvärmningsövning. Försöker jag köra rakt på går jag i lås.

Och sen kom jag att tänka på en novell jag skrivit, och hur mycket jag tycker om huvudpersonen i den. Jag har någon gång haft en flyktig tanke om att man kunde utveckla den till en roman. Där på tåget började jag fundera hur man skulle kunna göra. Vad skulle behöva hända i berättelsen? Vad kunde hända? Vad vet jag om den här världen och miljön? Vad vet jag om huvudpersonen? Jag skissade på och när tåget var framme hade jag en idé. Den är grov och den har inte många detaljer ännu, men det är en idé. Som kan bli en roman, någon gång, om jag vill.

Det finns ingen kick i världen som är bättre än den jag får när jag sitter och skriver! Ingen.

2010-02-08

Vardagen börjar

Så är det då vardag efter pris igen :-)

Jag är fortfarande krasslig och försöker spara mina krafter till ett möte ikväll. Det är jobbigt att vara så där mittemellan - jag är för pigg för att sova hela tiden, så där som jag gjorde under veckoslutet, men för trött och grötig i huvudet för att koncentrera mig på något vettigt heller. Inte ens böcker orkar jag fokusera på. Så jag läser Matt Groenings Life in Hell och halvsover. Och försöker hålla mig från att läsa beskrivningar av Festen Som Icke Blev...

Jag skall skriva vad jag tyckte om The Magicians, bara jag får ihopsamlat mina tankar som jag verkar ha snutit ut.

Aj jo, Västra Nyland hade en trevlig artikel om mig & priset.

2010-02-06

Horace & jag

Igår fick jag emotta ett stort litterärt pris av Svenska litteratursällskapet på deras 125-års jubileumsgala. Jag är oerhört stolt och glad. Aldrig i mina vildaste fantasier hade jag kunnat drömma om att Arra skulle röna sådana framgångar som boken under det gångna året gjort. Min ambition sträckte sig till att få boken antagen, och kanske kanske vågade jag hoppas på en översättning till finska (som ju kommer i höst). Men att det i vår lär bli en tredje upplaga, och nomineringen till Finlandia Junior, nomineringen till Västra Nylands bragdpris och nu litteratursällskapets pris ur Paul Werner Lybecks testamentsfond ... Nej, det är mer än jag ens begripit att drömma om.

Festen på Operan var nog den finaste tillställning jag varit på. I det finaste sällskapet. Presidenten och Svenska Akademien! Och en massa illustra pristagare.

Tyvärr var jag väldigt förkyld. Jag klarade just och just av festen på Operan, och jag försökte orka med banketten efteråt på Kabelfabriken. Men när vi satt i bussen och väntade på vår tur att stiga av och gå in till festlokalen och klockan redan var sent och det bara blixtrade av bihålesmärta bakom mitt vänstra öga samtidigt som näsan rann måste jag ta skeden i vacker hand. Det blev att kliva av bussen och ta taxi hem och dra alla hårnålarna ur festfrisyren och krypa i säng. Visst kändes det oerhört tråkigt. Det var nog en once in a lifetime möjlighet för mig att få dansa med Horace Engdahl. Och som jag hade sett fram emot maten!

Jag tröstar mig med att jag fått motta pris framför Svenska Akademien. Som delar ut Nobelpriset i litteratur. Det är ju nästan snudd på...!



P.S. Motiveringen till priset går att läsa här.

2010-02-03

Min Morgon

På fredag sänds äntligen inslaget som TV-programmet Min Morgon gjorde i vårt kök någon gång före jul! Det blir soppa på en spik. Missa inte :-)

(Fast det kanske jag inte borde säga innan jag själv sett hur det blev...)

För de inte så morgonpigga lär det ligga ute på Arenan en vecka efter att det sänts.

2010-02-02

Snö, snö och mera snö

Snön vräker ner. Inkörsfarten måste skottas sådär fyra gånger om dagen. Så här såg vårt trädgårdsskjul ut i morse. Ljuset i lyktan tände vi på lördag!



I övrigt får jag hålla mig kort. Har massvis med jobb för tillfället. Visst skulle jag ha någon minut att blogga på, men ingenting att blogga OM, förutom jobb! Efter den här veckan blir det lite bättre. Kanske. Hoppas jag.