Jag är galen i antecknigsböcker.
Okej, jag har över huvud taget en passion för kontorsmaterial, men anteckningsböckerna är det allra värst med. Just nu har jag fjorton oanvända stående i en prydlig rad i bokhyllan. För att inte tala om dem som är i användning. Jag kan bara inte motstå en vacker anteckningsbok och jag har både klassiska vaxdukshäften och hårdpärmade, glansiga Paperblanks, som den här.

Det finns vissa Regler för mina anteckningsböcker.
1) Helst skall de inte ha rutor eller linjer. Blanka sidor är det som gäller. Men rutor är ändå bättre än linjerat.
2) Jag kan bara använda vissa sorters pennor till vissa anteckningsböcker. Min dagbok till exempel måste vara av ett visst format, med blanka sidor, helst med tygklädda pärmar, och i den kan jag endast skriva med min bläckpenna med svart bläck. Och det skall vara just min Schaeffer bläckpenna med tunt stift, som jag fyller från ett Parker bläckhorn. Andra anteckningsböcker har andra pennor: i en skriver jag bara med svart gelpenna, i en annan endast med blyerts.
3) Olika anteckningsböcker för olika användningsområden! Dagbok, Journal of a Novel, anteckningar om ett pågående skrivprojekt, anteckningar för brödjobb, noveller... Alla har egna anteckningsböcker (och pennor).
Men jag har rationaliserat lite. Ett tag försökte jag skriva idéer kring olika projekt i olika anteckningsböcker, men då hade jag aldrig med mig rätt bok när jag fick en idé.
Så faktum är, att de flesta av mina anteckningsböcker står där i bokhyllan, oanvända. Speciellt de riktigt fina, för dem nänns jag aldrig skriva i. Det är de ju alldeles för fina för. De kräver för mycket av mig: att mina tankar och ord skall vara lika fina som omslaget.
Istället bär jag med mig en enkel svart anteckningsbok. Det är inte ens en trendig Moleskine, utan en billig sak från Borders för 3,99 dollar. Den är så simpel att den inte ställer några krav på mig, och i den skriver jag ner allt. Jag gör skrivövningar. Antecknar idéer som ploppar upp. Skriver fritt vad som helst som kommer för mig medan jag sitter på tåget. Funderar i skrift på någon karaktär eller scen i något pågående skrivprojekt.
Det här hindrar ändå inte mig från att köpa fler anteckningsböcker. Hur skulle jag till exempel kunna motstå det här om jag såg den i en affär...
Jag håller med, det går inte att motstå vackra anteckningsböcker. De du visar i din blogg är ju bara helt fantastiskt vackra, som konstverk! Var är de köpta?
SvaraRaderaDen gröna har jag, den är köpt på Akademibokhandeln i Stockholm. Märket är Paperblanks, de har helt vansinnigt vackra anteckningsböcker. Den nedre har jag inte, men ett år hade jag en kalender med samma pärm.
SvaraRaderaDet går inte att undkomma. Finns det fina anteckningsböcker med blanka sidor. Då hamnar de hemma hos mig. Hur blev det så, undrar jag.
SvaraRaderaVad kul att läsa din blogg.
Ja, det är något med dem! Löftet som de vita sidorna innehåller, kanske? Dessutom tycker jag om att köpa anteckningsböcker på resor, och ha dem som souvenirer och minnen.
SvaraRaderaÅ.
SvaraRaderaDen gröna.
Å.
(Jag är barnsligt förtjust i de här:
http://www.cafepress.com/pulpart/244213 )
Underbara!!! Ännu en must-have. Eller tio.
SvaraRaderaMera Paperblanks på http://www.paperblanks.com/us/en/product/1/full
Anteckningsböcker, ja hur skulle man kunna leva utan dem? aperblanks - eleganta, alltid lika svårt att välja. Just nu har jag en som jag köpte i Berlin för ett tag sedan, som mest handlar om friskhetssaker, EFT-övningar, mindfulness etc. Och en större som ser ut som en gammal dörr - som är min dagbok. En Moleskine för pågående bok, en liten dito för axelväskan - och så alla de andra påbörjade resp oanvända som trängs i hyllan och som jag inte nänns slänga. Helt sjukt. Pennor är också viktigt. Rasande viktigt. Lika knäppt det, ju.
SvaraRaderaSkönt att höra att man inte är ensam om att vara knäpp :-)
SvaraRadera