2009-12-28

Post-jul-mat & arbete

Idag var första dagen utan julmat. Fast, lunchen blev risgrynsgröt (måste få slut på mjöken som började bli gammal) så riktigt räknas det kanske inte... Men middagen blev hamburgare och, vågar jag erkänna det, chips... Idag var också första dagen då jag plockade upp redigeringsarbetet igen. Är nu på sid 50 i Del I, ifall det intresserar! Ingen hisnande fart direkt, men det går stadigt framåt. Nu implementerar jag alltså alla de förändringar redaktören/lektören/jag själv föreslagit. Ibland byter jag ut ord, stryker en halv mening eller ändrar ordföljd, ibland skriver jag om ett stycke eller flera. Ibland lägger jag till. För mig handlar omarbetande av en text faktiskt oftast om det: att lägga till. Jag har för det mesta så bråttom då jag skriver, eftersom jag är nyfiken på att veta vad som kommer härnäst, att jag rusar fram genom texten. När jag redigerar blir det därför mer att lägga till än det handlar om att "kill your darlings".
Om några dagar skall jag åka tåg i flera timmar, och då hoppas jag få mycket gjort. Också i övrigt måste jag skynda på: jag har inte deadline på det här förrän i februari, men så fort jullovet är slut rasar flera brödjobb över mig på en gång, och sen kommer jag knappt att hinna skriva alls. Så jag måste passa på nu!

Två böcker fick jag i julklapp: Marian Keyes "The Brightest Star in the Sky" och chimpansen Cheetahs "självbiografi" (Booker Prize-nominerad, faktiskt). Men den bästa bokjulklappen var ändå att min man precis just avslutade Arra och sade "an amazing book" :-) Det har tagit honom ett tag eftersom han inte är svenskspråkig. Jag är dels stolt över att han lärt sig såpass mycket svenska, och dels glad över att han tycker om den!

2009-12-23

A blast from the past

Min mamma har kommit till oss för att fira jul, och med sig hade hon en riktig skatt - en mapp full med berättelser jag skrivit som barn! Jag kom ihåg en enda av dem, så det har varit fantastiskt roligt att läsa igenom dem alla. Och det allra roligaste har varit att kunna se att jag redan som under tio år gammal hade hittat min berättarröst! Jag skriver fortfarande likadana repliker och meningsstrukturer nu som jag gjorde då.

Eller så betyder det helt enkelt att jag aldrig mognat...

Man kan också väldigt tydligt se vissa litterära influenser. Antingen är en berättelse helt skriven i samma stil som någon författare (berättelsen om Tomssan, till exempel, är en fullständig kopia av Tove Jansson) eller så blandar jag en eller två genrer. Det vansinnigaste är att den allra största influensen kommer från min mormors flickböcker... Det vill säga, texter jag skrev som elvaåring låter som om de var skrivna av någon på 1930-talet. Det är "mor" och "far" och namn som "Sven" och "Ulla-Maj". Jag har också skrivit början på en pjäs där jag tagit stora intryck av Topelius "Läsning för barn". Där är lilla Lotta näsvis på ett sätt som under min barndom verkligen inte hade uppfattats som näsvist. Så här låter den beskäftiga dialogen:

Mor: Lotta lilla, nu måste du skynda dej anors hinner du inte till skolan.
Lotta: Ja, ja jag skyndar mig.
Far: Tala inte så där till din mor.
Lotta: Mor, förlåt mig, jag var i mina egna tankar.

Jag klarar däremot inte av att hålla stilen, för när Lotta är i skolan och klockan ringer till rast, ropar alla barnen "Jeeeee!"...

I övrigt är de tidigaste berättelserna, dem jag skrivit då jag inte kunnat stava och inte haft en känsla för när ord börjar och slutar, klassiska sagor med prinsar, häxor och talande djur. När jag väl började skriva på riktigt, som vuxen, återgick jag med andra ord till min första litterära kärlek... Däremellan, i de tidiga tonåren, har jag skrivit några ganska beskäftiga och tråkiga hästberättelser och en lång historia som heter "Annas jul" som jag inte ens orkat läsa. Men de första korta berätelserna är absolut bäst. De är roliga (fast delvis ofrivilligt) och fantasifulla. Lite stolt är jag också över att jag som kanske åttaåring (tyvärr är de flesta berättelserna odaterade) har häxor som säger "Vart skall du hän?" och använder ord som "emellertid" (där dyker de där gamla flickböckerna och Topelius upp igen!).

Berättelserna är skrivna på min mammas olika skrivmaskiner, bara några är handskrivna. Det gör att det är ännu svårare att åldersbestämma dem, och jag får försöka göra det utgående från stavfelen. Min favorit är "den modiga prinsen och spökEt" (skrivet just så), som jag skulle gissa att jag var en sju år gammal då jag skrev. Den handlar om en prins som bodde i ett slott tillsammans med kungen och drottningen. Drottningen är ett spöke, vilket alla utom prinsen vet om. Det bästa är slutdialogen mellan mamma drottningspöket och prinsen, när allt löst sig. Där hör man nämligen TYDLIGT att jag tagit replikerna ur levande livet... Notera att jag använder versaler när det skriks!

"kåmsågårvinu JA ANU GÅRVIoch legärdej. NEJ isintropa. JO JAG ROPAR SÅMYKYJAGVIL. NEJ.DET JÖRDU SIDUINTE"

Jag tolkar dialogen här, ifall den är svår att förstå:

Prinsen: Kom så går vi.
Drottningen: Ja nu går vi och lägger dej.
P: Nej!
D: Ids inte ropa.
P: Jo, jag ropar så mycket jag vill!
D: Nej, det gör du sidu inte!

Med detta önskar jag GOD JUL åt er allihop och jag återkommer sen när julgodiset och skinkan inte längre ligger som en klump i magen på mig!

2009-12-20

Julgodis

Dagen har ägnats åt att laga julgodis och ta in och klä granen. Ja, och så gjorde jag lime-koriandersill också. I godisväg blev det ischoklad, och tryffel enligt Anna Bergenström. Båda blev okej. Ischokladen har hört till julen för mig i många år, jag tror bara jag fick i lite för lite pepparmyntsolja den här gången. Tryffeln har jag aldrig gjort förut, av misstag hade jag i dubbelt så mycket créme fraiche mot vad det borde ha varit så tryffeln är lite syrlig, men riktigt god. Jag upptäckte Valhronas nya chokladaffär i Helsingfors senast jag var där och fick med mig en platta hökvalitetschoklad, den hamnade nu i tryffeln och nog är det helt annat än att laga godis av Fazers hushållschoklad. Sen fanns det inte riktigt tillräckligt mycket choklad kvar för att doppa alla tryfflarna i smält choklad, därför är några rullade i kakao. När jag låtit lagret av smält choklad kallna och skulle dra ut tandpetarna jag haft som handtag (helt enligt Annas instruktioner) sprach chokladen ganska fult. Undrar hur man borde göra för att få ett snyggt resultat?
Innan julafton skall jag nog ännu göra mintknappar och koka fudge.

Men nu blommar hyacinterna, granen står och tindrar och doftar och ute har det fallit sådär trettio centimeter snö! Det bäddar för en riktigt fin jul i år.




2009-12-18

Författarcrush



Jag avslutade just Austenland av Shannon Hale (samtidigt som jag vred i mig skamliga mängder hemkokt fudge, schh!). En chick-lit just så som jag vill ha dem: rolig, mysig, fluffig och med en sympatisk hjältinna. Egentligen är det här typisk sommarläsning, men den gjorde sig riktigt bra som vinter under-yllefilt-läsning också.

Shannon Hale skriver annars utmärkt ungdomsfantasy. För att säga som det är så har jag något av en författar-crush på henne för tillfället. Författar-crushar har jag på författare som

a) skriver bra böcker
b) är (eller verkar vara) trevliga/sexiga/charmerande/sympatiska/intelligenta

Just nu tror jag att jag crushar på tre stycken författare: Shannon Hale, John Green och Neil Gaiman (på Gaiman stämmer naturligtvis alla exemplen under b) in). Det här är alltså inte författare som jag nödvändigtvis rankar allra högst i sin genre (fast de här tre, framför allt Gaiman, är nog mycket högt uppe). De är helt enkelt författare som känns tillgängliga för mig som läsare.
Tolkien och LeGuin är ju mer som halvgudar. Inga man direkt skulle våga sitta och prata strunt med över en portion hemkokt fudge.

Gapande svart hål

Igår kom jag igenom manuset.
Och igår upptäckte jag ett ENORMT hål i intrigen. Ett gapande, svart hål som suger till sig allt ljus. Ett hål varken jag, min betaläsare, redaktören eller lektören upptäckt hittills. Ett hål som måste lappas och tätas till så att det aldrig syns att det existerat. Ett hål som får mig att slita mina kläder och gnida in ansiktet med aska...

Idag börjar då projekt Fixa Alla Problem jag upptäckt under genomläsningen... Wish me luck!

Och kan någon påminna mig om varför jag skrivit ett så långt manus?? Här är en bild jag tog när jag satte mig ner och började läsa igenom det. Syns det hur tjock den där sidbunten är? Häftet som är uppslaget till höger är det där jag skriver ner alla tankar kring vad som borde förändras och förbättras.

2009-12-17

Vinterpromenad med hunden







Det var en fin promenad, och inatt har det kommit ännu mer snö så nu är alla grenar draperade i mjuka snöslöjor. När jag ser ut genom fönstret märker jag förresten att det fortsätter snöa.
Men vem skulle tro att de här bilderna var tagna ungefär klockan halv tre på eftermiddagen... Solen håller ju på att gå ner.

2009-12-16

Arra utmärker sig igen!

Arra har av Svenska Dagbladet blivit utsedd till en av årets bästa ungdomsböcker!

Wow. Jag kan inte säga mycket annat.

2009-12-14

Kakdags

Jaja. Så fort jag skryter om hur duktigt jag redigerar så går det i putten... Inte blev det något redigerat i går heller. Och inte vet jag riktigt vad jag gjorde istället. Jo, en sak! Jag bakade den traditionella engelska fruktkakan. Den måste få stå och mogna minst en vecka innan den äts. Den blev hög och fin och doftar härligt av konjak... Receptet finns i min kokbok :-)



Idag är det minus tio grader ute och snön faller ner. De har lovat kallt för resten av veckan, men man vet aldrig hur det blir nästa vecka. Julafton borde med andra ord vara nu på torsdag och inte först om en vecka! Idag fick jag den allra sista julkappen införskaffad, så nu börjar jag vara Redo. En enda hemlagad julklapp måste jag ännu avsluta och det måste jag göra idag, för den skall ges bort i morgon. Sen är det sillen som skall läggas in, fudgen som måste kokas, laxen som måste gravas, bondosten som skall göras, brödet som skall bakas... Och SEN börjar jag vara Riktigt Redo.

Men jag skall skriva också. Jag börjar NU.

2009-12-12

Hemma igen och annat sånt

Hemma igen efter en del uppträdanden, julfester i glittertop och annat skoj. Jag har fortsatt att arbeta på manuset alla dagar utom IDAG, men i morgon blir det andra bullar!

Och pjäsen Kärleksbrev på Lilla Teatern är ljuuvlig... Gå och se den om du kan! Vem skulle ha trott att två skådespelare som sitter vid ett bord hela pjäsen igenom, och dessutom läser från papper, kunde vara så engagerande, rörande och BRA.

En vän till mig ville bli av med gamla böcker, så nu har jag bland annat Daphne du Maurier's Kusin Rachel att läsa. Jag började med den på tåget hem. Jag har bara läst Rebecca av henne förut, den här verkar ohyggligt spännande... Förr skulle jag aldrig aldrig någonsin tillåtit mig att bläddra framåt i en bok. Nu gör jag det ganska ofta, om boken är spännande eller hemsk eller det där obestämbara som jag definierar som "orättvis". Men slutet, det tittar jag inte på! Skulle jag göra det så skulle jag nog inte fortsätta läsa. Så det har väl förresten kanske hänt någon gång, men då alltid med en bok som jag vet att den här fortsätter jag inte med.

2009-12-10

Arbetet framskrider

Nu har jag jobbat med manuset i sju dagar på raken och kommit till slutet av Del I! Och eftersom Del I är längre än Del II så är jag mer än halvvägs. Än så länge bara läser jag och gör egna anteckningar, därför går det så fort, sen när jag börjar skriva om kommer det att gå mycket långsammare. Men det känns så bra att arbeta! Och det tar mig bara omkring en timme om dagen, om jag arbetar koncentrerat går det ännu snabbare än så. Med andra ord finns det ingen orsak till att inte arbeta!
Med den här takten har jag kommit igenom manuset någon gång nästa vecka. Sedan kan jag ta en julpaus eller genast börja med omskrivningarna. Eftersom jag nu kommer att vara inne i texten lutar det åt det senare... Men vi får se.

2009-12-09

Sömnad!

Ikväll sydde jag en glittrig topp utan mönster! Sådär pang bara. Förr sydde jag massor (hellre än bra) men nu har det inte blivit något på länge, länge. Toppen är långt ifrån perfekt men nu har jag något att ha på mig i morgon på julfesten!

Jag har varit på firmajulfest EN gång tidigare. Som frilans blir det inte mycket av den varan. Men nu skall jag få julfesta med skrivande kolleger, det ser jag fram emot!

Julkalendrar

Varje advent gör min man en egen julkalender åt mig. Japp, gör. Varje år hittar han på något nytt. Ett år var det en pop-up kalender!
I år ser den ut så här:



Verkar vara en helt vanlig, lite fatasilös kalender, kanske? Men icke! När man öppnar luckorna hittar man detta:



Om det nu inte är helt självklart för betraktaren så skall jag förklara: Det är en fantasy-kliché-kalender! På bilden syns Fem maktringar, Den Vise Ledsagaren (säsongen till ära naturligtvis iklädd tomteluva) och Det Levande Trädet som kan vandra och tala. I LOVE IT! Och framför allt visar kalendern hur väl min man känner mig :-)

Jag som inte är så konstnärlig har gjort en presentkalender åt honom. Ett litet paket för varje dag. Oftast är det något ätbart, men igår fick han en pepparkaksform i form av en dinosaurie.

2009-12-08

Författarmatiné

På lördag den 12 december deltar jag i en författarmatiné på Arbis i Helsingfors. Det hela pågår mellan 14 och 16 i festsalen och programmet ser ut så här:

Birgitta Boucht
Henrika Ringbom
Maj-Britt Palmgren
Marianne Peltomaa
Martin Enckell

Nalle Valtiala
Johanna Holmström
Tom Paxall
Maria Turtschaninoff
Monika Fagerholm

Vi kommer att läsa ur våra nyutkomna böcker. På Arbis hemsida står det "Möjlighet att till specialpris köpa de presenterade böckerna med författarnas signatur". Det är gratis inträde - kom och lyssna!
Arrangörer är Nylands litteraturförening och Arbis.

2009-12-07

Putsa och feja

Jag sitter och läser igenom manuset en liten stund varje dag nu. Insåg att det här med att bara jobba på lite allämnt helt enkelt inte fungerar för mig, så nu har jag ett sidantal som mål varje dag, och då går det bättre. Vill hinna läsa igenom hela monstret innan jag tar julledigt. Och det är totalt omkring 220 A4-sidor... Medan jag läser så gör jag tre saker.
1) Jag har redaktörens och lektörens allmänna kommentarer i minnet och granskar texten utgående från dem (de som rör saker som ton, språk och stil).
2) Jag noterar de kommentarer som också finns i marginalen, och funderar på hur jag skall ställa mig till dem/ändra enligt dem. De är inte så många, kanske en-två per tio sidor.
3) Jag krafsar ner egna marginalkommentarer som gäller språket, stilen och annat, och så gör jag anteckningar i ett häfte angående större saker, som en viss karaktär som jag tror att jag måste göra en personlighetsöverhalning på, och så vidare.

Och jag kan säga, att de kommentarer jag fått inte är NÅGONTING jämfört med mina egna!! Jag är absolut min egen mest kritiska läsare. Manuset blir tättklottrat med "Maria!! Vad tänkte du på här!" och "Usch så slarvigt!" när jag upprepat ordet "känna" i olika böjningsformer åtta gånger i två stycken... Hemskt!!
Det jag allra oftast skriver är "fundera". Det betyder att någonting inte fungerar, men att jag är osäker på vad och hur det skall rättas till. Det kan vara en mening som är klumpig, en person som uttrycker sig på ett o-typiskt sätt eller berättarrösten som plötsigt är inkonsekvent.

Jag som tyckte att jag sände in ett ganska välputsat manus... Så fel man kan ha. Nå, nu har jag möjligheten att göra det riktigt bra!!

2009-12-04

Aj aj nässlorna bränner

Som jag skrev för några dagar sedan: enda orsaken till att man inte skriver är att man inte skriver. Så nu har jag bestämt mig för att trots att jag har annat arbete så är det ingen ursäkt, jag kan alltid klämma in en timme här och ett veckoslut där. Så idag satte jag mig ner en stund på morgonen med det manus som skall komma ut nästa höst och som jag fått kommentarer av förlaget på.

Jag har ett par gånger alldeles nyligen fått frågan om hur förlagets kommentarer på ett manus kan se ut. I mitt fall är det frågan om redaktörens och lektörens kommentarer. Jag vet inte hur andras manuskommentarer är, men jag kan berätta lite om mina egna.

De skräder inte orden.

Jag får hela tiden påminna mig om att när jag träffade min redaktör på förlaget så sade hon att hon verkligen tycker om manuset. För när jag går igenom kommentarerna, som dessutom i skrift alltid ser hårdare ut än annars, så känns det nog lite som att bli piskad med nässlor.

Det värsta är när de träffar rätt. Om det är någonting jag inte riktigt är överens om så kan jag alltid strunta i det. Jag är inte tvungen att ändra på något. Problemet är när de pekar ur svagheter jag vet att finns där. Eller när de visar på något som jag inte själv kände till, men genast ser att stämmer. DÅ svider det ordentligt. Och värst är det när jag kan se problemet, men inte vet hur jag skall fixa det.

Kommentarerna kan gälla att språket på något ställe känns slarvigt eller inkonsekvent, eller att vissa saker löser sig för prydligt, eller att en bit dialog får två karaktärer att inte låta som sig själva utan som Dr Phil (ajaj, den sved speciellt). En del kommentarer rör specifika rader, men oftast är de av mer generell sort.

Det är svårt att komma ihåg att kommentarerna ju i allmänhet bara pekar ut svagheterna. De är till för att jag skall kunna förbättre texten. De nämner inte det som är bra, och då får man försöka påminna sig själv om att förlaget ju tyckt att manuset ÄR bra eftersom de vill ge ut det.

Jag är glad att jag kunnat låta det hela vila lite sen jag fick tillbaka manuset med kommentarer i marginalerna plus några tätskrivna sidor allmänna kommentarer. För när jag läste igenom dem första gången kände jag mig ganska usel. Trots att jag alltså då just talat med redaktörs-Sara som sagt många fina saker om manuset. För så där är man nog som författare - man lägger bara på minnet det negativa och glömmer selektivt bort det goda och positiva. Varför gör man förresten så?
Nu när jag läser igenom det pånytt har jag fått distans. Jag kan se att förslagen och feedbacken stämmer. Jag kan också börja se hur jag skall gå tillväga för att göra texten ännu bättre. Och jag kan bli ARG och tänka tamejtusan, jag skall nog visa er, jag skall skriva om det här tills ni HÄPNAR! :-) Ilska kan vara en mycket bra drivkraft.

Visst känns det lite naket att hänga ut sig så här. Det skulle ju vara roligt om alla trodde att jag lämnar in perfekta manus där ingenting behöver ändras för att de bara är så geniala från början! Men jag tror ändå att det är viktigt att visa, att så är det inte. Man måste arbeta med en text om och om igen för att få den riktigt bra. Först flera gånger innan man ens sänder den till förlaget, och sedan ett par gånger till. Vissa manus kräver mer bearbetning och andra mindre, men alla måste putsas. Det här manuset är det längsta jag någonsin skrivit, så det är klart att mängden kommentarer också är mycket större.

Det märkliga är ändå, att när jag satte mig ner och började gå igenom och sammanställa kommentarerna, med manuset, mitt arbetshäfte och min Journal of a Novel (den kan jag skriva mer om en annan gång) framför mig, så kändes det så rätt. Det gör ingenting att det finns mycket att göra. Det gör ingenting att en del kommentarer svider. Bara att sätta mig ner med min text känns så rätt. Så bra. Jag älskar att skriva, och varje gång jag varit borta från det en stund kan jag för liv och pina inte förstå varför när jag väl börjar arbeta igen.
Det här är det bästa som finns. Så är det bara.

2009-12-02

Läst

I förrgår läste jag Sofia Nordins Natthimmel.
Det är en fin bok. Ibland är det just rätt ord för att beskriva en bok. Fin. Jag tyckte om berättarrösten, och jag tyckte om den dramatiska kurvan som inte var den jag väntade mig (det kom aldrig det bakslag jag väntade på). Det är en realistisk ungdomsroman, vilket inte alltid är min tekopp, men just den här fångade mig ändå. Och den slutade bra. Som jag vill att böcker gör. Jag hade svårt att sova och gick upp klockan 23 och läste ut de sista sidorna jag egentligen sparat till nästa dag. Natthimmel var Augustnominerad, och det förvånar mig verkligen inte.

Natthimmel är annars ett exempel på en bok jag aldrig skulle ha hittat om det inte var för bloggosfären. Jag minns inte ens var jag läste om den först, kanske på bokhora, men sen har den ploppat upp både här och där. Hurra för bokbloggar!
(Bokhora har också intervjuat Sofia Nordin, här.)

2009-12-01

Att inte skriva

En av de svåraste sakerna med att skriva är - att göra det. När jag dragit skrivarkurser och workshopar har jag ibland citerat någon, kanske är det Julia Cameron, som säger ungefär så här:
När man inte skriver beror det inte på att man har ont i ryggen, inte har tid, inte har ett rum att skriva i, inte har inspiration - när man inte skriver beror det på att man inte skriver.

Usch vad jag avskyr när mina egna ord hoppar upp och biter mig i rumpan...

Jag har inte skrivit på länge nu. Min ursäkt har varit att annat arbete helt enkelt gått före, eftersom det är betalt och har en deadline och det har inte mitt eget skrivande. Men inte är det ju en orsak. Jag har inte skrivit för att jag inte skrivit.

Det måste bli en ändring på det.

2009-11-30

Pepparkakshus

Det har varit första advent och lillajul, och här är vad vi hållit på med i helgen:

Den coola drakborgen gjord min man, det traditionella lilla huset gjorde jag. Båda ritade och planerade vi våra hus från början. Vem av oss som är den mindre konventionella går lätt att se...
Det tar LÄNGE att göra pepparkakshus! Jag är glad över att jag inte kom ihåg hur länge, annars hade vi nog aldrig gjort några. Först ska delarna skäras ut, sedan skall de bakas och det blir många omgångar i ugnen, sedan skall delarna svalna, dekoreras och monteras... Jag skulle säga att det tog minst fyra timmar alltsammans. Men nu doftar huset gott av pepparkaka hela tiden!

2009-11-26

Muppar är aldrig fel

Mera videon! Fast nuförtiden är de så breda att de inte ryms i min blogglayout. Hmph.

I alla fall: här är mupparna & Queens Bohemian Rhapsody! Awesomesauce.

2009-11-25

Konst av en bok

Wow. Vansinnigt snygg boktrailer. Så snygg, att man inte alls fokuserar på vad berättarrösten säger (och ljudeffekterna gör den svår att uppfatta), så på sätt och vis går budskapet lite förlorat. Jag är en sån bok-nörd att jag njuter oerhört av konst gjord av böcker, som här...
Men är det inte annars härligt att det nuförtiden görs boktrailers, precis som filmtrailers? Leve boken!

2009-11-24

Pris och radio

Finlandia Junior vanns av boken Minä ja Muro! GRATTIS! Det mest sorgliga med det är att nu måste jag säga att Arra var nominerad till Finlandia Junior, inte att den är nominerad. Suck!

I morse blev jag intervjuad i Radio Extrem om mina tankar inför prisutdelningen, klippet finns att lyssna på på webben. Jag lyckas svara helt vettigt på Petskis och Magnus frågor. Konstigt. Hur klarade jag det?

Augustvinnare

Vad glad jag blir! Trevliga Sara Lundberg som jag träffade på ambassadörsfesten i samband med bokmässan kammade hem Augustpriset för bästa Barn och Ungdomsbok med boken ”Skriv om och om igen”, där Sara stått för illustrationerna. Hurra! Författarna till boken heter Katarina Kuick och Ylva Karlsson. En bra julklapp åt skrivglada ungdomar, skulle jag tro!

Och bloggen min har haft över 1000 hits nu! Jippii!

2009-11-23

Arbete och intriger

Nu har jag satt vinnar-Karolins exemplar av Arra på posten! Hoppas den kommer bra fram.

Håh håh. Jag sitter och funderar om jag har tid att ta en ledig dag eller inte. Jag har jobbat hela helgen (drog en workshop i kreativt skrivande, tack alla ni som var med, det var väldigt roligt och givande också för mig!) och vaknade i morse med lite ont i halsen. Efter en arbetande helg skulle det nog vara trevligt med åtminstone en ledig dag, men jag har deadline på ett arbetsuppdrag den sista denna månad, och jag har ännu mycket kvar att göra, så jag har nog egentligen inte tid. Men jag tror jag tar och arbetar bara halvdag idag. Lite måste jag vila upp mig, för blir jag sjuk på allvar rasar jag ordentligt efter med arbetet.

Just nu håller jag på och läser Ellen Kushners Swordspoint. Hon skall ju delta i nästa års Finncon, och jag tyckte mycket om hennes Thomas the Rhymer och vill gärna bekanta mig lite mer med hennes böcker innan Finncon. Swordspoint är en intressant sorts fantasy. Jag har hört den kallas a fantasy of manners, vilket är en helt ny beteckning för mig. Det är mycket dialog, intriger och ränker som smids. Få se om det är så hela vägen eller om man får lite action också. Jag njuter av att den är välskriven och språket är mycket vackert och exakt, men den suger inte riktigt tag i mig så där som jag skulle vilja bli förtrollad av en bok.

2009-11-20

Vinnare!!

Idag var det dags att dra en vinnare i tävlingen! Sookie, min hund, fick leka fru Fortuna.



Jag skrev namnet på alla deltagare på baksidan av gula post-it-lappar. Sookie håller på att lära sig ett trick som går ut på att hon stänger dörrar. För att få henne att göra det har jag en post-it-lapp på dörren jag vill att hon skall stänga.



Nu är hon lite förvånad - så många lappar! Vilken skall jag peta på?



Men sen blev hon jätte ivrig och inte bara petade på en utan krafsade på den med tassen och rev lite loss den från dörren!



Och på lappen stod det Karolin! GRATTIS! Du vinner ett ex av Arra!

2009-11-19

Drakdelicious

I morgon skall jag (eller kanske snarast min hund!) dra vinnaren i tävlingen! I väntan på det tänkte jag visa vad jag passade på att köpa under Kulturkarnevalen (okej, jag hade beställt den på förhand men hantverkaren råkade bo i Pargas):



Ta-daa! Är det inte en underbar drake? Perfekt för en fantasyfantast! :-)
Bilden är lite sned, tyvärr. Det är alltså ett intarsiaarbete med olika träslag. Man kan inte känna en endaste skarv när man för fingrarna över ytan! Helt otroligt. Jag är så nöjd!

Midnatt

Jag inser att jag måste förtydliga tävlingsreglerna: i inlägget står det att sista inlämningstidpunkt är idag kl 12. Jag menar förstås kl 00 i natt!

2009-11-18

Sista påminnelse om tävlingen!

Du kan ännu fram till i morgon kväll delta i tävlingen och vinna Arra! Passa på. Det har redan kommit glädjande många svar!

2009-11-16

Världens bästa KK-labbgrupp!




Här är den, fantasylabbgruppen från KK 2009! Tusen tack till Chride, Emma, Malin, Claudia, Jonas, Henrika, Sandra, Jonna, Linn, Christoffer, Christa, Johanna, Jasmine, Beckis och Bree (sorry om jag inte kommer ihåg allas smeknamn eller om något namn blivit fel, ni minns vad jag sa ;-) ), och också till Adrienne som inte finns med på bilden. Ni är BÄST, kreativast, roligast och ... och ... BÄST! Jag kan verkligen inte komma tillbaka till KK igen om jag inte får garantier på att få en lika underbar grupp som ni var!

(Bilden publicerad med labbmedlemmarnas tillstånd)

P.S. Jag tar gärna emot den där bilden där jag är med också, mejla den till maria (at) mariaturtschaninoff punkt com om du vill!

2009-11-15

Maräng!

Nu är jag tillbaka från Kulturkarnevalen. Jag är fortfarande helt uppe i varv. Det har varit omtumlande och spännande och roligt och jag har varit helt slut varje kväll, men det var det absolut värt! Jag är helt tagen av hur otroligt duktiga, modiga och kreativa alla ungdomarna på KK var.

Men naturligtvis, marängänget rules :-) Kram på er!

Jag skriver mer när jag orkar. Och då blir det bilder också!

2009-11-14

Karnevalfantastiskt!

En kort rapport från Kulturkarnevalen: Jag har världens smartaste, kreativaste och roligaste labbgrupp! Härligt folk att jobba med! Och de har kreativitet i kvadrat.

Att sånt. Nu tillbaka till karnevalen!

2009-11-12

I morgon karneval!

I morgon börjar Kulturkarnevalen! Ikväll sätter jag mig på tåget mot Åbo och byter sedan till Pargasbussen. Jag har långa listor på allt jag skall packa med mig, men jag är säker på att jag kommer att glömma något viktigt. Jag får lov att ta med mig en kappsäck på hjul eftersom jag kommer att släpa med mig så många böcker! Ändå kan jag inte ta med mig så många som jag skulle vilja.

Mest är jag rädd för att bli förkyld och går hela tiden och känner efter om jag har ont i halsen eller inte.

Just nu sitter jag och väntar på att ge min första intervju på finska per telefon! Det är med anledning av nomineringen. Sen skall jag jobba, och sen blir det dags att packa. Om jag kan kanske jag bloggar från karnevalen! Uppför er medan jag är borta ;-)

P.S. Det har kommit ännu fler bidrag till tävlingen! Det är en vecka kvar att delta!

2009-11-09

KK och fantasy

Jag funderar väldigt mycket på fantasy just nu. Mer än vanligt, alltså.

Kulturkarnevalen närmar sig och jag skall dra ett fantasyskrivarlabb där, 13.-15.11. Under veckoslutet har jag planerat labbet och jag tror nu att jag har ett ganska bra material. Eftersom jag har mycket lite erfarnhet av att undervisa så drog jag mina planer för en god vän som är lärare (tack Hanna!) och hon sade att det duger, så nu är jag inte längre så nervös. :-) Nu ser jag bara fram emot det isället! Det finns en viss risk att vi kommer att ha vansinnigt roligt. Och jag kan knappt vänta på att få träffa mina labbdeltagare. Plus att jag nyligen fick veta att jag kommer att få en egen Labbledar t-skjorta. Hurra!

Men fantasy ja. Just nu håller jag på och blir väldigt upp i varv över att Ellen Kushner är en av gästerna under nästa års Finncon. Jag måste erkänna att före det blev känt att hon var inbjuden hade jag aldrig hört talas om henne. I somras läste jag sen hennes Thomas the Rhymer och blev ur-förtjust. Funderar nu så smått på att köpa Swordspoint och The Privilige of the Sword åt mig själv i för-julklapp. Att ha att läsa över julen.

Och nu börjar jag drömma om att delta i Worldcon, inte nästa år men kanske 2011 då den går av stapeln i Kalifornien. EN gång i mitt liv skall jag i alla fall delta...

Jag är jättglad över att det kommit bidrag till tävlingen här nedan! Ännu finns det gott om tid att delta och möjligen vinna Arra!

2009-11-05

Vinn Arra!

Jag noterade just att bloggen nu har haft 500 besök sedan jag installerade en räknare för, ja, när det nu var, några veckor sedan? Det är naturligtvis inte detsamma som 500 besökare, men det innebär ändå att det finns någon som gluttar in här då och då. Vilket inte riktigt syns i kommentarfunktionen :-) Så med anledning av Arras Finlandia Junior-nominering tänkte jag försöka sätta lite sprutt på kommentarerna och ordna en tävling.

Det hela är mycket enkelt. Vi tar reglerna först! Allt du behöver göra är ha en finsk eller svensk adress jag kan sända vinsten till. Var du själv befinner dig i världen spelar ingen roll, men tyvärr kan jag inte skicka priset till Kuala Lumpur. Ja, och om du inte har ell blogger-konto eller vill kommentera anonymt så inkludera en e-postadress så att jag kan nå dig om du vunnit. Skriv gärna ut den med till exempel (at) istället för @ så att inte spambotarna hittar dig.

Och det andra du behöver göra är skriva en kommentar till det här inlägget och motivera varför just du skall vinna ett exemplar av Arra - Legender från Lavora! Jag lottar ut ett ex bland de inkomna svaren. ALLA DELTAGARE VÄLKOMNA!
Ja, och kommentarerna skall finnas här senast om två veckor, det vill säga den 19.11. Deadline klockan 12!

2009-11-03

Finlandia Junior


Arra har blivit nominerad till Finlandia Junior 2009! Jag fick veta om det redan på fredag men jag fick inte berätta det för någon förrän det blev offentligt idag. Det är tur att jag älskar hemligheter.
Men inte kunde jag tro att det var sant. Inte riktigt på riktigt. Inte förrän jag såg min bok framme på podiet tillsammans med de andra fem.

Så här vackert heter det i motiveringen till nomineringen:
"Maria Turtschaninoffs berättelse handlar om flickan Arra, som föds och lever oönskad, föraktad och försmådd av sin familj. Eftersom ingen lägger märke till Arra eller talar med henne lär hon sig inte att tala som andra barn. Talet saknar mening för henne. I stället växer och lever hon med och i naturen. "Allt eftersom tiden gick uppfattade Arra allt fler sånger. Träden hade sin, och vinden sin, och regnet sin egen. Varje dag upptäckte hon en ny strof eller ett nytt kväde. Tiden blev aldrig lång och hon kände sig aldrig ensam."
Arra lär sig att behärska naturen och naturkrafterna med sin sång och väver dem till sitt jag på samma sätt som hon väver bildvävar av garn.

Krafterna är farliga och mäktiga. De kan också missbrukas med fruktansvärda följder, vilket Arra får lära sig. Lyckligtvis finner hon någon som kommer henne nära. Tillsammans med denna person lär hon sig att använda sina krafter i det godas tjänst.
Arra är ett poetiskt vacker och fantastiskt helhetskonstverk, som väver in läsaren i en fascinerande väv. Berättelsen är medryckande, här lever berättartraditionen starkt. Att läsa Arra är egentligen att lyssna till dess gungande rytm, dess mystik och lugnande musik som läsaren kan se och höra, känna smaken och doften av."

Jag är oerhört glad, hedrad och stolt.

2009-10-30

I miss you nanowrimo...


På söndag är det den första november.
Det betyder att NaNoWriMo börjar. En internationell rörelse av allmän galenskap: skriv en roman på 50 000 ord på exakt 30 dagar, varken mer eller mindre! Det hela började med ett tjugotal entusiaster i San Francisco som ville imponera på det motsatta könet genom att skriva en roman, och har nu spritt sig över hela världen och lockar med sig tusentals skribenter. Förra året deltog nästan 120 000 personer!!
Det hela är så knäppt att det är svårt att förklara, men du kan läsa mer om idén här.
Jag har själv deltagit tre gånger, och "vunnit" två. Första gången år 2005, andra gången 2008. Att vinna innebär helt enkelt att man uppnår 50 000 ord innan den 30.11. är slut. Inget mer än så. Och allt man vinner är ära och berömmelse :-)

I år kommer jag inte att delta. Tyvärr är det lite så att ju mer skrivandet verkligen blir mitt jobb och mitt levebröd, desto mindre kan jag unna mig tokiga äventyr som NaNo. För resultatet av vad man pressar ur sig på trettio dagar är ju inte det mest högkvalitativa... Men jag saknar det! Den stora behållningen av att delta är sammanhållningen tävlandena emellan, och alla roliga möten på NaNos forum. Så om du har möjlighet, hoppa på en vansinnig färd! Jag tror inte att du ångrar det.

2009-10-27

Det blir en bok!

Idag var jag till förlaget för att diskutera mitt manus, det som här på bloggen gått under benämningen Gamla Projektet - och det blir en bok! Titeln är ännu inte fastslagen men planen är att boken utkommer hösten 2010. Det blir en bok, inte två, men det blir allt en tjock en!

Jag fick många tänkvärda kommentarer av redaktörs-Sara och ett manus med många anteckningar i marginalerna, så jag har en del att ta tag i innan vi kommer så långt som en färdig bok. Det som var skönt var att alla kommentarerna jag nu fick muntligt "klickade". Jag förstod genast varför jag borde göra si eller så. Ja, textens "skurk" är nog lite mångordig där. Ja, den där relationen måste skärpas. Ja, det får finnas lite mer svärta och sorg på slutet. Jag ser riktigt fram emot att få sätta tänderna i det hela, putsa och fila tills det blir så bra det bara kan bli. Det är alltid en fröjd att få genomtänkt feedback, tycker jag, att känna att ens text verkligen blivit sedd och begrundad. Jag får bara ge mig till tåls lite innan jag börjar redigera, först måste Arra korrläsas och sen har jag en del andra jobb som står före i kö.

Men med andra ord: hurra! Idag firar jag med Fanipala mintchoklad. Jag skall försöka att inte äta hela påsen på en gång. Försöka alltså...

2009-10-26

Ny upplaga!

Pust. För en eremit som mig var det roligt med bokmässa, ambassadfest, efterfest, förlagsfest... men också fullständigt utmattande. Nu är jag mycket nöjd med att krypa tillbaka in i min grotta och inte sticka ut näsan på ett tag. Jag måste odla mera mossa i håret, den gamla skrapades nog bort av allt det sociala.

Gårdagen ägnade jag åt att vila upp mig och korrekturläsa Arra. Förlaget tar nämligen en ny upplaga av boken! Det är en väldigt rolig nyhet. Och det ger mig möjlighet att putsa bort de sista korrkturfelen ur texten, tyvärr finns det nämligen en del sådana. Det är väldigt, väldigt svårt att hitta fel i sin egen text för man vet ju vad där skall stå, så jag försöker mig nu på att läsa boken baklänges, sida för sida. Det fungerar faktiskt ganska bra.
Om du hittat några korrekturfel i Arra så tipsa mig gärna om dem i kommentarfunktionen!

2009-10-24

Bokmässa finit

Bokmässan i Helsingfors fortsätter men för mig är den över. Två spännande uppträdanden har jag bakom mig och jag måste säga att nog är det skönt att sitta på scen då man har duktiga intervjuare som får en att verka både genomtänkt och smart! De gör jobbet åt en.

Hannele Mikaela Taivassalo och jag är omskrivna i Västra Nyland och Hbls Bokit. I Västra Nyland får vi uttala varandras repliker lite grann, men eftersom vi är av samma åsikt så gör det ingenting! I övrigt konstaterade HMT och jag att vi är varandras motsatser. Hon skriver om verkligheten så att den blir drömlik och overklig genom att utradera ställens och personers namn, och jag gör det som inte finns verkligt genom att namnge det! En spännande insikt. Jag tror att det är därför vi kommer så bra överens!

Hela bokmässeevenemangets höjdpunkt var nog för mig att få träffa och tala med Ulf Stark. Jag har ju vuxit upp med hans böcker. En annan verkligt rolig ny bekantskap var Sara Lundberg vars bok Skriv om och om igen nominerats till Augustpriset i år. Jag som i höst och nästa vår skall dra en hel del olika skrivarkurser och workshopar måste skaffa mig den!

2009-10-23

En oförglömlig replik

Höjdpunkten för mig på bokmässans första uppträdande var när vi var färdiga på scenen och skulle signera en halv timme i Söderströms monter. En dam kom fram och ville få Arra signerad. Nu är det mycket vanskligt att estimera folks ålder, och framför allt äldre damers, men jag tror jag är på säkra sidan om jag säger att hon var ett kliv in i pensionsåldern. Arra, vill jag först påpeka, är alltså en fantasyroman som kanske främst ses som en ungdomsroman, för sisådär 13 år och uppåt. Damen ville få boken signerad till sitt barnbarn. "Men", sa hon, "jag tyckte det var vanskligt att avgöra för vilken ålder den passar. Jag tyckte ju att den var för mig."

Det kommer jag nog aldrig att glömma! Jag undrar om jag någonsin fått bättre beröm.

Ett uppträdande har jag kvar, också denna gång tillsammans med eminenta Hannele Mikaela Taivassalo! Ikväll kommer vi dessutom att vara uppklädda i full feststass båda två, missa inte det. Jag undrar om jag får hårprydnaden att sitta på plats...?

Edith Södergran Fre 23.10.2009 kl 18:30

STARKA UNGA RÖSTER

Hannele Mikaela Taivassalo och Maria Turtschaninoff skriver båda om unga människor som hittar sin egen röst, sin egen väg och vågar slita sig loss från omgivningens förväntningar och bojor. Janina Orlov intervjuar. Söderströms

2009-10-20

Virkat

På begäran av Johanna - här är mitt sängöverkast av mormorsrutor! Jag virkade det som ett specialarbete i högstadiet, faktiskt. Men jag borde ha gjort det lite större, och så har jag fortfarande inte orkat fodra det. Det pryder sin plats på gästsängen ändå! Bilderna är lite dåliga för jag hittar inte min kamera, så de är tagna med telefonen.


2009-10-19

Dags för bokmässa!

På årets bokmässa har jag nöjet att hela två gånger uppträda tillsammans med superba Hannele Mikaela Taivassalo - trots att Hbls Bokextra på sid 6 påstår något annat!

Edith Södergran To 22.10.2009 kl 13:00

Skrividéer och inspiration

När Maria Turtschaninoff och Hannele Mikaela Taivassalo skriver föds berättelser om stumhet, knivar, mörker och karnevalistiska sagovärldar. Här berättar de om sitt skrivande. Katarina Gäddnäs intervjuar. Söderströms


Och så signerar jag efteråt i Söderströms monter!

Edith Södergran

Fre 23.10.2009 kl 18:30

STARKA UNGA RÖSTER

Hannele Mikaela Taivassalo och Maria Turtschaninoff skriver båda om unga människor som hittar sin egen röst, sin egen väg och vågar slita sig loss från omgivningens förväntningar och bojor. Janina Orlov intervjuar. Söderströms

Göteborg

Jag har varit på en så inspirerande och givande kurs den här helgen! Jag har fått träffa intressanta människor och lära mig mycket nytt. Dessutom hann jag gå omkring lite i min gamla studiestad Göteborg.


Det är nästan tio år sedan jag slutade studera, och nio år sen jag sist var där. Jag satt på bussen i snöslasket på fredag och kände hur jag inte kunde sluta le. Det är vått och kallt! Precis som det ska vara i Göteborg. Ännu mera log jag när de bekanta namnen började ropas ut i bussens högtalare. Kallebäcksmotet. Korsvägen. Avenyn. Sen fick jag svälja några gånger, för jag måste erkänna att jag blev fuktig i ögonen av nostalgi.

Så här skrev jag i den anteckningsbok jag alltid bär med mig, när jag satt på Café Husaren och åt kärleksmums (bara i Göteborg kan kokosrutor heta så!) och såg på den blanka kullerstensgatan utanför.
Det är en oerhört bisarr upplevelse att gå igenom den här stan. Det är som att gå i en dröm. Jag känner igen saker jag inte minns. Idel bekanta ansikten - så där såg mina kurskamrater ut för tio år sedan. Jag går förbi bekanta gatunamn. Bekanta spårvagnar rasslar förbi. Allt är bekant och främmande på samma gång. Jag har drömt om Göteborg många gånger under åren, och staden har antagit en drömlik kvalitet för mig, så att allt flyter, inget är fixerat och kanske inte hela staden ens är sann. Men nu är jag inne i drömmen och det är surrealistiskt.

Här är några bilder från min alltför korta visit. Jag drömmer om att åka tillbaka nu. Kanske stanna en vecka. Promenera omkring och se på ställen där jag bott. Äta på alla de restauranger där jag inte hade råd att sätta min fot då jag var fattig studerande. Kanske se en pjäs. Ta färjan ut till skärgården och sitta på Brännö och skriva. Över huvud taget ha en skrivsemester. Nästa gång måste jag verkligen ha mer tid på mig.


På Husaren


Haga


Vy från Nya Allén


Nya Allén

2009-10-15

Kurs

Det här veckoslutet skall jag på kurs! Jag styr kosan mot min gamla studiestad och lär mig mer om hur man undervisar i skrivande på distans. Jag ser mycket fram emot det! Dels för att jag inte besökt min studiestad på nästan nio år. Jag kommer nog inte att ha mycket tid att se mig om, men lite skoj är det ändå. Och så vet jag att jag får träffa väldigt spännande och mångsidiga människor. Vi kommer att ägna två dagar åt att diskutera distanslärande och att undervisa i skrivande. Jag ser fram emot att lära mig mycket!

Kom ihåg att man fortfarande kan anmäla sig till kurserna som hålls i Författarskolan Falkens regi, läs mer om dem här.

2009-10-12

Skriva på räls

Jag jobbar jättebra på tåg. Både eget skrivande och beställningsjobb går undan ungefär dubbelt så fort som hemma. Det beror naturligtvis på att man får jobba ostörd (i alla fall om det inte sitter någon intill en som vill tala VÄLDIGT HÖGT i mobilen), det finns inget internet som stör. Men det beror nog också på att det är en begränsad tid man har på sig: nu har jag en timme eller så att få det här gjort på. Tågresan svischar förbi och orden rasslar iväg i takt med rälsdunket.

Tyvärr blir det i längden ett lite dyrt arbetsrum att hålla sig med. Men idag har jag i alla fall renskrivit en intervju och en artikel, skrivit ett första utkast till en kolumn och skissat lite på fortsättningen på Nya Projektet - allt på två en timme långa tågresor. Det känns bra.

Apropå Nya Projektet: det ligger ju på is nu, mest för att jag har så mycket annat arbete, dels för att jag väntar på klart besked angående Gamla Projektet från förlaget. Det låter som om de vill ha lite omskrivningar, men jag har ännu inte fått besked om hur stora, vilka delar av manuset och så vidare. Det lägger lite sordin på ivern att arbeta med Nya Projektet: jag vet att GP snart kommer att ploppa upp och ta min uppmärksamhet och då måste jag kliva ut ur NPs värld och in i GPs, och det är frågan om två helt olika världar.
Men jag saknar att arbeta med det. Så jag smyger in lite planeringsjobb i alla fall. Bara för att hålla idéerna varma.

2009-10-09

Tänkvärt om kreativitet

Här finns mycket att tänka på när det gäller kreativitet och skrivande. Elizabeth Gilbert är författare och talar här om kreativitet, genialitet och dess ursprungliga betydelse och vad man gör när man skrivit det som anses vara höjdpunkten på ens karriär. Jag känner igen mig i mycket Elizabeth säger. Speciellt slutet är viktigt, tycker jag.

2009-10-02

Good Omens

Good Omens av Neil Gaiman och Terry Pratchett var en bra bok att ha med på resan, och en bra bok att krypa ihop med i sängen när man är förkyld också. Rolig på lite samma sätt som Liftarens guide till galaxen, men ändå helt annorlunda. Och jag tror att jag äntligen kan sätta fingret på vad det är jag tycker så mycket om hos Gaiman. Visst älskar jag hans kreativitet, hans humor och hans förmåga att ständigt förnya sig, att aldrig fastna i en genre. Men mest av allt är det ändå att vad han än skriver, hur svart texten än kan vara, så finns det ett varmt pulserande hjärta längst in.

2009-10-01

Mer on Nanny & Uma

Jag måste ännu göra en jämförelse.
Här är Nanny och Eloise på picnic.


Här är Uma Thurman.


Likheten är ju inte direkt slående.

2009-09-30

Eloise

På Shakespeare & Co köpte jag bilderboken Eloise in Paris från 1957 (alltså en nyutgåva). Den är uuunderbar! När jag letade efter en länk till boken för att kunna lägga in den här hittade jag info om att boken gjorts till en film som skall komma ut nästa år. Med Uma Thurman som Nanny.
Hm.
Uma som den gråhåriga, rätt voluminösa Nanny med håret i knut? Hm igen.

Vad som är så härligt med boken är att trots att den är femtio år gammal så är Paris sig precis likt. Mycket litet (förutom bilmodellerna) har förändrats. Det är nog en av sakerna som gör Paris så magiskt.

2009-09-29

Shakespeare & Co

Hälsningar från Paris mest kända bokhandel!



Och titta, en bokhandel döpt efter de nio muserna! De som spelar en viktig roll i De Ännu Inte Valda.



Om ni undrat varför jag inte bloggat på ett tag så är det här alltså varför!

2009-09-22

Filmtid

Idag har jag deltagit som gäst i programmet Filmtid! Jag såg filmen Julie & Julia och berättade vad jag tyckte om den. Jag skall inte avslöja allt här, men kan ändå berätta att den var charmig. Filmen alltså. Få se hur jag var. Jag är ju van att höra mig själv på radio, men jag är verkligen inte van vid att se mig själv på TV.
Den lilla erfarenhet jag har har i alla fall lärt mig att jag blinkar massor. Onormalt mycket, eller så ter det sig i alla fall för mig.
Programmet går ut nästa veckas lördag.

Nu ligger hunden i min famn och fjärtar så det stinker, jag tror det betyder att hon måste gå ut. Så då gör vi det. Senare ikväll skall jag koka lite stinkande grislever åt henne. Det älskar hon! Jag lämnar er med ett foto på gullegrisen:

2009-09-21

Läsning

Skrivandet kommer att få ta ett steg bakåt ett litet tag framöver. Jag har så mycket annat jobb och resor etc som gör att jag inte hinner skriva den närmsta tiden. Nu blir det paus i uppdateringarna om hur mitt skrivande går!

Istället kan jag ta och skriva om det jag senast läst.

Läste ju ut Children of Húrin av J.R.R. Tolkien nyss och det var med blandade känslor. Tolkien gör en mycket bra karaktärsutveckling av Túrin och man förstår ganska långt varför han blir så tjurskallig och omöjlig. Men det gör det inte lättare att stå ut med honom... När både han och hans mor och syster gör dumhet på dumhet blir jag som läsare till slut smått desperat. Men det är naturligtvis inte menat att vara en mysig saga heller, och Tolkiens språk är som alltid helt mästerligt. Det är en språklig njutning att återgå till hans böcker. Nu är jag lite sugen på att läsa Bilbo pånytt. Som barn klarade jag inte av Bilbo alls, eftersom det var så orättvist när han mot sin vilja belv meddragen på äventyr. Sen har jag läst boken en gång som vuxen, men kommer inte ihåg speciellt mycket av den. Jag har en ganska vacker upplaga som väntar i bokhyllan.
Läste också En liten hattaffär på hörnet. Om den är det bäst att inte säga så mycket... Jag har nog aldrig läst en bok så nästan totalt renons på konflikt och dramatik.

Nästa veckoslut plockar jag upp Pratchett&Gaimans Good Omens.

2009-09-18

En viljestark berättelse

Idag nådde jag äntligen nyckelscenen i berättelsen. Det var den scen jag plötsligt "såg" för ett tag sedan (ett år? Minns inte när) och som gav fröet till hela historien. Jag var tvungen att ta reda på var scenen utspelade sig, vem personerna var, varför de gjorde det de gjorde och vad som hänt och vad som skulle hända sen. Men jag trodde i och för sig inte att nyckelscenen skulle låta vänta på sig så här långt in i historien. Jag är kanske halvvägs? Fast det är svårt att säga.

Jag skriver bara på i ullstrumporna nu. Sen när jag går igenom manuset en första gång blir det tid att avgöra om all denna text skall med, om en del skall strykas, om det måste något till någonstans. Men just nu låter jag texten komma som den vill. I det här skedet vet den bättre än jag vad som behöver hända. Det har den visat mig, om och om igen. Saker som jag inte alls insett att var "planteringar" visar sig vara viktiga för berättelsen längre fram.
Ingen av mina berättelser har tidigare så tydligt vetat vad den vill.

2009-09-17

Snöleopard

Idag har jag researchat snöleoparder. Fantastiska djur! En dök nämligen plötsligt upp i min berättelse. Så då måste jag ju ta reda på mer om dem. Nu gjorde den bara en snabbvisit i historien, men jag har på känn att den kommer att spela en viktig roll längre fram. Varför skulle den annars ha dykt upp?

2009-09-15

Bok x 3

Inspirerad av Bokhora:

Senaste boken jag läste ut: Leo av Ulla-Lena Lundberg
Senaste boken jag påbörjade: The Children of Húrin av J.R.R. Tolkien (mer om den senare i bloggen)
Senaste boken jag köpte: Med nio liv av Diana Wynne Jones (avskriven, på biblioteket)

Och ett eget tillägg: Nästa bok jag tänker plocka upp blir Skuggbiblioteket av Mikkel Birkegaard. Det är en bok jag påbörjat och som lovade gott, men som redan kärvar lite några kapitel in.

2009-09-14

Balans

Nu har jag mindre tid att arbeta med Nya Projektet. Brödjobben tar vid och kommer att uppta det mesta av min tid fram till slutet av november, allra minst. Men jag kan inte lämna Anaché helt, så jag har beslutat att jag skall skriva en timme varje morgon, det första jag gör, innan jag ens öppnar datorn. Sedan kan jag jobba med läromedel, kurser, kolumner och artiklar resten av arbetsdagen. Det tycker jag verkar rimligt.

Fast idag försov jag mig och satte mig inte vid datorn alls så tidigt som jag tänkt mig... Så går det med alla goda föresatser. Och dessutom surfade jag lite på nätet först. Men sen skrev jag i exakt en timme och fick dessutom ihop 1714 ord, så jag är helt nöjd. Resten av dagen ägnar jag åt miljökunskap! Jag har redan kommit igång ganska bra med det.

2009-09-12

Leo

Äntligen läser jag Ulla-Lena Lundbergs Ålandstrilogi. Jag försvarar den avsevärda fördröjningen med att när Leo första gången kom ut var jag tolv år gammal. Det var faktiskt Hbls artiklar i somras om nyutgåvan som fick mig att komma ihåg att det här var en trilogi jag helt glömt bort att bekanta mig med.

Jag är bara drygt halvvägs genom Leo än men jag njuter storligen av Leanders berättarröst. Och så suger jag i mig alla historiska detaljer; av erfarenhet vet jag att de lagras där i mitt huvud någonstans och en vacker dag kommer ut i någon berättelse. Jag kan inte med bästa vilja säga att jag minns dem, för mitt minne är uselt. Men alla historiska fakta, antropologiska detaljer och etnologiska smulor lagras någonstans i mig och komposteras för att sedan dyka upp, helt oigenkänneliga till och med för mig, i någon fantasyberättelse.

2009-09-11

Bokfynd

Hurra, Ekenäs bibliotek säljer ut gamla böcker igen! I förrgår lyckades jag kapa åt mig Med nio liv av Diana Wynne Jones och Jane Victoria kommer hem av L.M. Montgomery. Om jag håller på tillräckligt länge kommer jag att ha lyckats samla på mig alla barndomens fravoritböcker bara genom att köpa dem då de säljs ut från biblioteken... Tyvärr lyckas jag alltid hitta bara en eller två böcker i olika serier. Jag önskar att det fanns en mejlinglista man kunde skriva in sig på så att man fick meddelanden så fort biblioteken lade ut fler böcker till försäljning. Alternativt att man kunde reservera vissa ex sen när de väl säljs bort... Jag skämtar förstås, det är ju omöjligt. Men jag undrar ju vem det är som har köpt bara en av de två Jane Victoria-böckerna.
Wynne Jones är en av mina absoluta favoritförfattare av fantasylitteratur för barn. Med nio liv är inte en av de bästa, men en bok jag gärna äger och läser om nu som vuxen. Jane Victoria-böckerna är absolut inget speciellt, men när det nu är Montgomerys böcker...

2009-09-09

Plågsamt

Jag lyckades skriva. 1783 ord till och med. Jag satte mig ner vid datorn, öppnade manuset - och insåg med fruktansvärd klarhet att jag nu måste göra något riktigt vidrigt mot min huvudperson. Jag tar nästan allt ifrån henne. Och det är hemskt. Och tungt att skriva. Jag har bara kommit en bit in i den scenen, och jag ser inte fram emot morgondagens skrivpass.
Det är första gången jag känt så här starkt inför något jag skriver. Jag satt med gråten i halsen halva tiden jag skrev. Jag antar att det är bra, men...

Jag tycker ju om min huvudperson. Kanske mest av alla huvudpersoner jag skapat hittills. Vi har bra kontakt, hon och jag. Det känns som om jag sviker henne.

Uj uj

Herreminje, nu håller det på att gå i putten... Jag som igår SVOR på att jag idag skulle återvända till manuset. Nu är klockan halv fem och snart skall jag till jogan och jag har inte ens ÖPPNAT dokumentet ännu. Problemet ligger igen i att jag hade frissa klockan nio och morgonrutinerna for åt skogen. Sen har det varit andra möten och lunch och mejl och jag vet inte ens riktigt vad.

Men jag har en tumregel i livet, och det är att när jag lovat göra något så gör jag det också. Så när jag nu en gång lovade, så måste jag. Jag täcks ju inte komma tillbaka hit till bloggen annars...

Återkommer senare med rapport.

2009-09-08

Skrivtid

Jag måste skriva på morgonen. Det är ytterst sällan som jag lyckas få skrivet om jag inte gör det genast efter frukost. Förr var jag dessutom mycket sträng med mig själv och skrev först, innan jag ens kollade mejl eller alls gick in på nätet. Nu är jag inte så sträng mera och öppnar nog nätet innan jag tar itu med dagens jobb. Ibland är det mycket illa och över en timme kan gå till spillo, men för det mesta kommer jag till slut igång ändå.
Om jag inte skriver på morgonen kommer livet emellan. Då börjar jag prioritera allt annat utom mitt skrivande. Diskmaskinen skall tömmas, hunden skall ut, jag måste tvätta, plocka bären från aroniabuskarna för att koltrastarna börjat plundra dem, skriva ett brev, läsa, returnera mina inköp från katalog-H&M, ta itu med frilansuppdragen och tusen andra saker.

För det mesta så skriver jag alltså på morgonen, med telefonen avstängd så att jag får arbetsro. Men ibland kommer något och stör. Ett tandläkarbesök, en tid hos frissan, hunden som måste till veterinären. Och fast jag har hela eftermiddagen eller kvällen ledig så kommer jag inte igång med skrivandet. Som idag. Och det STÖR mig, speciellt när det gått så bra på sistone. Jag vet att en sådan period aldrig håller i sig och jag skulle vilja utnyttja den så länge det bara går.
I morgon skall jag till frissan klockan nio, men sen TÄNKER jag skriva i alla fall, det svär jag på! Jag måste övervinna De Förlorade Morgnarnas Förbannelse.

Jag menar, jag håller på att närma mig Katastrofen. Och efter den kommer den scen jag plötsligt såg för mig en dag, hur tydligt som helst, och som var startskottet för hela den här berättelsen. Den är jag mycket spänd på att skriva.

2009-09-07

Recension i Enhörningen

En ny recension av Arra finns på Enhörningens hemsida. Jag tycker det är en av de mest vackert skrivna recensionerna av boken som jag läst. Speciellt roligt är det att recensenten fångat upp att jag velat skriva en fantasy med uttryckligt nordisk prägel, det tror jag att han är den första att göra.

2009-09-06

Icke-regn

Apropå flow, förresten: under veckan, när jag satt och skrev, tog jag en paus och gick in på Facebook. En vän till mig skrev att hennes vindruvor mognar i solskenet. Vilket jäkla solsken, tänkte jag, det har ju regnat i flera dagar! Sedan vred jag på huvudet och tittade ut genom fönstret.
Solen sken.
Jag insåg att det är i mitt manus som det regnar...

Sånt händer mig väldigt, väldigt sällan. Men när det gör det får jag rysningar.

2009-09-04

Milstolpar och solsken

Idag passerade jag en viktig milstolpe i mitt manus. Jag skulle tro att jag nu är ungefär halvvägs (i det allra första, grova utkastet, obs obs). Och oj oj, det verkar bli ännu ett mastodontmanus... F'låt, redaktörs-Sara! Det är nämligen fortfarande MASSOR som skall hända. Den stora katastrofen, och sen den där saken som gav mig idén till hela historien, och sen mötet med N, och sen kampen mot Skurken och upplösningen som jag förresten ännu inte alls vet hur den skall se ut...

Att skriva en ny bok är ett äventyr. Jag har ofta bara en mycket vag aning om vart jag är på väg när jag sätter igång. Först när jag kommit in i världen ordentligt kan jag börja fundera över vad det är som skall hända. Men ändå är sikten dålig och jag kan ofta bara se en liten bit framför mig. Ibland kan jag ana berg och skepnader i fjärran, men det är först då jag når dem som jag ser hur de verkligen ser ut. Om historien rullar på bra, som den gjort de senaste dagarna (men alls inte hela tiden) så är jag mycket spänd på vad som skall hända härnäst. Just nu är jag fylld av förväntan. Många saker har plötsligt fallit på plats. En bifigur som dök upp helt av sig själv i en scen visar sig plötsligt ha en nyckelroll i den kommande katastrofen. När sådant händer är skrivande som mest magiskt. Jag vet av erfarenhet att det vackra vädret sällan håller i sig. Snart nog är jag fast i något träsk, med regnet ösande ner över mig, borttappad och utan vägkost.

Så är det med äventyr. De är aldrig helt bekväma, för då skulle de inte vara äventyr utan charterresor, och charterresor blir inte till bra berättelser.
Men just nu skiner solen. Det njuter jag av.

2009-09-02

Flow

Det är sällan jag får uppleva riktig "flow" när jag skriver. Men när det händer är det underbart. Som idag :-)
Texten tog tag i mig och jag kände att jag kan inte sluta och lämna Anaché ensam mitt i det här, jag måste bara fortsätta hela scenen igenom. Och när det sker kan jag verkligen koppla in mitt undermedvetna och få fram saker som förvånar mig men som samtidigt känns så rätt. Språket blir också ett helt annat, rikare och mer fylligt.

Det här är orsaken - nå, en av orsakerna - till att jag skriver på morgonen. För när det går bra blir jag på så gott humör och sen känns hela dagen bra!

2009-08-31

Slut på maratonet

Jaja. Sista dagen av mitt mini-maraton, och såklart gick det lite i putten. Det tycks det alltid göra när jag sätter upp specifika mål för mitt skrivande, oavsett hur rimliga jag försöker göra dem. Hur kommer det sig månne? Av tio dagar har jag arbetat sju, vilket inte är helt skräp, såklart, men tanken var att jobba alla tio dagarna. Därav titeln mini-maraton. Och när jag inte når ett uppsatt mål känner jag mig alltid lite dålig. Samtidigt: utan några som helst målsättningar har jag också svårt att få något gjort. Svårt det där. Kanske jag efter trettio år av skrivande har hittat en balans... Fast det betvivlar jag!

Idag, maratonets sista dag, har jag i alla fall efter flera timmars prokrastinerande lyckats samla mig och planera framåt lite. Jag hade kommit till slutet av mina skisser över handlingen och visste inte vad som skulle hända härnäst. Men nu har jag ett av bokens stora klimax ganska klart för mig. Stackars mina huvudpersoner... Jag är nog lite grym mot dem för det mesta. Åtminstone någonstans mitt i boken. Men jag ger dem alltid bra slut.

Inga nya ord på själva boken skrivna idag, och inte på ett par dagar som sagt, men jag skall fortsätta i morgon. Tomorrow is another day, my dear Scarlett.

2009-08-28

Drama queen

Lite för mycket drama på sistone! Blixten slog ner i en hög tall på grannens tomt, trädet fattade eld, brandkåren kom... Och jag blev utan internet! Jag hade dragit ut modemet och datorn just innan blixten slog ner, men där måste ha hänt något innan jag gjorde det för modemet var helt stekt nästa morgon. Jag var utan internet i ca 36 timmar, vilket var väldigt svårt. Jag har varit utan internet mycket längre än så, men då har det varit frivilligt. Man skulle kunna tro att jag fick mycket skrivet utan distraherande internetsurfande, men icke. Istället gick det mycket sämre. Jag kände mig så ensam utan kontakt med mina nätvänner. Sorgligt men sant.

Men idag är jag uppkopplad igen, och har ägnat en del av dagens skrivtid åt att planera Skurken. Varken Arra eller Gamla Projektet hade någon riktig, hundraprocentig Skurk, ni vet en sån där genomhemsk som det genast står klart att är Ond och Farlig. Nu skall jag äntligen få sätta tänderna i en sådan för första gången sedan De Ännu Inte Valda, och det är hääärligt!

2009-08-26

Maraton

Idag blir den första dagen under mitt minimaraton som jag inte jobbat på Nya Projektet. Jag vet jag vet, klockan är bara åtta på kvällen, jag kunde ännu klämma in en timme jobb, men jag orkar bara inte. En förkylning kurar i min hals och jag har haft två tröttsamma dagar. Jag får försöka jobba extra duktigt i morgon istället. Sex dagar har jag ändå jobbat på raken, så jag skall inte slå mig själv. Men om jag inte kommer igång i morgon igen så gör jag det! Och kanske jag kan kompensera genom att fortsätta loppet en dag in i september.

Nu skall jag istället koka en kopp av något varmt, för att mota iväg det onda i halsen, och krypa ihop i soffan med Gaiman's American Gods tills det blir läggdags.
Tomorrow is another day.

2009-08-23

Maria hjärta fantasy = sant

Från och med idag finns min kärleksförklaring till fantasy att läsa på Författarcoachens blogg. Vill du hoppa direkt till texten finns den här, men jag rekommenderar en titt på Författarcoachens blogg också. Hon har väldigt många bra tips och länkar.

Kom gärna med kommentarer på min text, här eller där borta!

2009-08-21

Back to projektet

Jag hade en ganska lång sommarpaus då jag inte alls jobbade med Nya Projektet. Först hade jag semester och bara läste, sedan skrev jag lite noveller och började arbeta med de jobb jag har i höst, som lektionerna till skrivkursen och annat. Men i förrgår tog jag en titt i kalendern och insåg att augusti har tolv dagar kvar, och dem tänker jag nu ägna åt ett minimaraton med Nya Projektet. Jag började med att skriva ut det jag hittills skrivit för att läsa igenom det. Ofta undviker jag att läsa allt för mycket bakåt medan jag håller på med ett projekt, för att undvika att jag blir självkritisk och låser mig. Men nu hade det gått två månader sen sist och jag måste komma in i både språk och historia igen. Så igår ägnade jag dagen åt att läsa igenom allt. Början var mycket svag, men när historien väl kom igång märkte jag att jag inte ville att den skulle ta slut! Jag var mycket nyfiken på vad som skulle hända härnäst. Tyvärr tog det ju ganska snart slut och jag insåg att det är jag som måste hitta på vad som händer härnäst...
Så härifrån och till slutet av månaden skall jag skriva varje dag. Om det är någon som har svårt att få tag på mig så är det därför :-)

2009-08-20

Arra på finska

Nu har jag fått besked om att Arras finska översttning kommer att komma ut på Tammi hösten 2010. Det blir min första översatta bok, så jag är naturligtvis mycket spänd på den! Svårt att ge sig till tåls så länge, bara.

2009-08-18

Recension i SvD

Oj. I gårdagens SvD recenserar Ying Toijer-Nilsson, som är en auktoritet inom barnlitteratur och fantasy, Arra. Jag har läst flera av hennes böcker och hon är verkligen en recensent jag respekterar och uppskattar. Hela recensionen finns här.

Speciellt ett stycke i recensionen betyder mycket för mig. "Arra – Legender från Lavora är inte likt något annat jag läst. Boken är förlagd till en vagt definierad medeltid och börjar som en realistisk psykologisk skildring av hur en utstötningsmekanism fungerar. Sakta fördjupas den till en beskrivning av hur en naturmyt skapas i samverkan mellan de fyra elementen, jord, vatten, eld och luft." skriver Toijer-Nilsson. Och hon, som skrivit böcker som Fantasins underland. Myt och idé i den fantastiska berättelsen har verkligen läst en hel del.

Vad glad jag är!

2009-08-17

Mera Neil

Jaha, veckans tema verkar vara Neil Gaiman. Idag passade jag på att se Coraline innan den försvinner från biograferna.
Det var en riktigt okej film, min första 3D. Men jag hade lite problem med 3D-glasögonen, vilket gjorde att jag fick ont i högra ögat och började må lite illa. När jag återlämnade dem efter filmen frågade jag om det är vanligt att man har problem med dem när man också har vanliga glasögon. Det hade killen inte hört talas om, men han sa att batterierna kan börja ta slut och att man skall be om att få byta dem. Kunde de inte ha sagt det när de delade ut dem...
Och inte vet jag nu om 3D tillför så hemskt mycket. Jag tyckte om mycket av det visuella utförandet, men förändringarna i handlingen som filmmakarna gjort (Coraline-filmen är alltså baserad på boken av Neil Gaiman med samma namn) kändes inte speciellt motiverade. Nu fick inte Coraline längre lösa problemen på egen hand, utan fick hjälp av en pojke (såklart, flickor skall väl inte få lösa saker själva...) och dessutom skedde det mer av en slump än genom Coralines egen list, som i boken.

Eftersom jag babblat om Gaiman så mycket på sistone kan jag väl länka till hans blogg också.

2009-08-15

Skrivkurs

I höst kommer jag att dra en skrivkurs på distans! Undervisningen sker helt och hållet över nätet. Kursen heter Skriv fantasy och ordnas av Falkens Författarskola. Du kan läsa mer om kurserna här, och skolans hemsida finns här.

Första kursstarten är den 1.9., men det kommer fler kursstarter under hösten.

Välkommen med!

2009-08-14

Neil

Igår köpte jag Neil Gaimans The Graveyard Book. Idag läste jag ut den.
O Gaiman, jag knäböjer vid ditt altare!

Den mannen är ett geni. Vacker, tät prosa, en härlig och verkligt originell berättelse. Det var roligt att få sitta och hitta parallellerna till Djungelboken: Aha, han är Shere Khan! De är aporna! Hon är Bagheera!
Bara på några få punkter tyckte jag att den var svag. Och så störde jag mig på att Bod var helt fel klädd i illustrationerna.
På slutet fick jag gråta, precis som jag missstänkte, så det var bra att jag inte läste de sista sidorna på spårvagnen, trots att det var svårt att hålla sig, utan väntade tills jag kom hem. Hunden blev mycket upprörd och trodde att jag behövde tröstas.

En bok jag verkligen kan rekommendera!

2009-08-12

15 böcker

Det här memet går på Facebook just nu, så jag tänkte posta min lista här också:

This can be a quick one. Don't take too long to think about it. Fifteen books you've read that will always stick with you. First fifteen you can recall in no more than 15 minutes. In NO order of importance:

1. Den oändliga historien av Michael Ende
2. Trollkarlens slott av Diana Wynne Jones
3. Sagan om Ringen-trilogin av J R R Tolkien
4. Människor och fåglars vingar av Irmelin Sandman Lilius
5. The Book of a Thousand Days av Shannon Hale
6. A Wizard of Earthsea av Ursula K LeGuin
7. Anne på Grönkulla- böckerna av L M Montgomery
8. Lilla huset på prärien- böckerna av Laura Ingalls Wilder
9. Fragile Things av Neil Gaiman
10. Stardust av Neil Gaiman
11. The Hero and the Crown av Robin McKinley
12. Blackbird House av Alice Hoffman
13. Mörkret stiger-böckerna av Susan Cooper
14. Häxkitteln av Lloyd Alexander
15. Gone With the Wind av Margaret Mitchell

Det här är inte böcker jag tycker att är Bra eller Fina eller Viktiga Att Läsa. Det här är helt enkelt böcker jag tycker riktigt mycket om och gärna går omkring och håller mot mitt bröst med ett fånigt leende på läpparna!

2009-08-07

20 frågor

Oj nej, nu har jag för första gången hittat ett superberoendeframkallande spel på internet: Det är alltså frågan om tjugo frågor, ett spel som alla känner till. Men det lönar sig att spela på engelska om man kan, för på svenska är det bara vanliga tråkiga 20 frågor, medan man på engelska kan välja att tänka på kändisar, tv-program, filmer etc. Och det är ganska förvånande hur ofta den artificiella intelligensen har rätt!

EDIT: Hm, varför syns inte länken alls? Jag skriver ut den så här, också: www.20q.net

2009-08-03

Sommarläsning

Okej, dags att rapportera lite om vad jag läst i sommar! Jag bloggade någon gång i början av semestern om vilka böcker jag lassat på mig, och jag har läst dem och många fler. Här är en summering av de böcker som gjorde intryck på mig:

Shannon Hale är en fantastisk ny bekantskap. Jag har läste hennes A Book of a Thousand Days först och den var underbar. En alldeles fantastisk berättarröst och en huvudperson jag verkligen älskade. Jag skulle ha kunnat spendera hur mycket tid som helst ihop med Dashti! Jag tyckte också om hennes Princess Academy fast den har en småfånig titel, och Miri var också hon en härlig bekantskap. Goose Girl har jag ännu inte kommit igenom för den är helt enkelt så orättvis och hela mitt liv har jag haft svårt för orättvisa böcker.

Ellen Kushner kom jag på att läsa eftersom hon kommer att vara nästa års gäst på Finncon. Hennes Thomas the Rhymer var verkligt läsvärd.

Elvira Birgitta Holms Månvargen var en mycket välskriven historia (inte fantasy utan historisk fiktion) men slutade lite abrupt.

Robert Åsbackas Orgelbyggaren tyckte jag verkligen mycket om. Och slutet var oerhört fint.

Erlend Loes Fakta om Finland var rolig, och Vicki Myrons Bibliotekskatten Dewey rekommenderar jag varmt för alla djurvänner.

Jag kom äntligen mig för att läsa Sara Gruens Bröderna Benzinis spektakulära cirkusshow och det var en härlig sommarläsning. Med just ett sådant slut som jag tycker om!

Sarah Waters The Night Watch kändes som en riktig tidsresa med alla sina exakta detaljer från krigets London.

George RR Martin och jag blev däremot inte riktigt vänner med varandra. Hans A Game of Thrones är oerhört väl skriven, men det händer så mycket hemskt hela tiden... Jag vill ha min fantasy lite mindre realistisk. Tänk på Sagan om Ringen: egentligen, till syvende och sist, händer där ingenting riktigt illa åt någon av huvudpersonerna. Och ondskan är ett hemskt öga någonstans långt borta. Här är ondskan överallt och man vet inte vem man kan lita på och det gör mig till en alldeles för nervös läsare. Så den boken har jag lagt på hyllan för tillfället.

Jag har säkert glömt någon bok också. Mabinogion håller jag på med lite smålångsamt, då och då. Stoneheart väntar fortfarande.

Just nu håller jag på och läser Låt den rätte komma in av Johan Ajvide Lindqvist.

2009-07-28

Spoilers och sånt

Jag har just gjort bort mig :(
Jag skrev i en uppdatering på FB om senaste Harry Potter filmen - bara helt kort om min reaktion på en, mycket viktig, händelse i filmen. Jag tänkte aldrig tanken att det kanske finns någon bland mina vänner som inte sett den och inte heller läst boken! Huuu. Känner mig ganska rutten.

Jag avskyr nämligen spoilers själv. När HP7 kom ut (boken alltså) vågade jag knappt gå online innan jag läst den. Jag var så rädd för att av misstag få veta något jag inte ville veta. Jag kan bli ursur på att det verkar vara helt ok att överallt diskutera och recensera klassiker så att man precis avslöjar hur de slutar, vilket är en av orsakerna till att jag säkert aldrig kommer att läsa Anna Karenina. En gång läste jag en upplaga av Mansfield Park där det i en fotnot helt i början av boken framgick hur den skulle sluta! Jag blev förbannad. Det är som att bara för att det är frågan om klassiker så läser man dem inte för att man är nyfiken på hur det går, utan för att det är Klassiker med stort K som det bara hör till att man läst. Men så gör inte jag. Jag läser en bok för att jag är intresserad av berättelsen.

Lite samma sak gäller visst också barn- och ungdomsböcker. En del recensenter tycks tycka att det är helt ok att avslöja precis vad som händer i en barnbok. Jag vet inte varför - kanske för att de tänker sig att den egentligt tilltänkta publiken inte läser recensionerna. Men det finns faktiskt vuxna som är intresserade av barn- och undgomslitteratur för sin egen skull! Som jag. Och dessutom, de vuxna som läser böcker högt för sina barn, skall de sitta där och tråkas ut för att de redan vet hur det går? Min första bok, De Ännu Inte Valda, är en typisk högläsningsbok och dessutom vet jag många vuxna som läst den bara för sig själva. Men en recensent, som skrev en mycket positiv och fin recension, berättade exakt vad som händer i bokens klimax - en lösning som är ganska finurlig och som jag jobbat mycket med. Sånt gör mig ledsen. Också för att det visar ett ganska stort förakt för det jag tycker att är viktigast med litteratur, nämligen den goda berättelsen. Det är som om det på något vis är Litteraturen som är viktig, inte berättelsen, historien. Och det håller inte jag med om.

Så åt alla mina FB-vänner: FÖRLÅT!

Tillbaka i verkligheten

Jag vet jag vet, det har inte blivit mycket bloggande under sommaren. Nu börjar jag så småningom vara klar med semestern (fast inte riktigt ännu!). Men nu har jag så mycket jag skulle vilja skriva och berätta om att jag inte vet var jag skall börja! Kanske jag skall skriva om Finncon. Fast fotona är på en annan dator. Äsch.

Jag kan i alla fall berätta att sommarens melodi för mig har varit noveller. Väldigt befriande efter tre (nästan fyra) romaner på raken.

2009-07-09

Jakt

Jag har läst och läst i veckor nu. Proppat mig full med andras ord. Tankat de kreativa batterierna. Jag har verkligen stoppat i mig av böckerna som om jag behövde fylla något. Nu börjar jag äntligen bli mätt. Däst. Lite... rastlös. Jag längtar tillbaka till mina egna ord igen.
Problemet är bara att varje gång jag tagit en längre paus från mitt skrivande tappar jag bort mig lite. Jag vet inte var jag skall börja. Hur jag skall få tag på mig själv igen. Jag vet det här, och ändå gör jag det om och om igen. Sen är det en enda kamp för att få tag på orden och disciplinen och glädjen igen. Den kampen står jag inför nu.
Romanen känns för stor att börja med. Läromedlet likaså. Måste ta något smått, hanterbart. Smyga mig på min kreativitet med en tigers list så att den inte förskrämd tar ett språng och försvinner in i den ogenomträngliga djungeln.

Önska mig en god jakt.

2009-07-03

Finncon!

Nästa lördag skall jag delta i min första con! Det är frågan om Finncon, ett stort evenemang för fantasy-, scifi- och mangavänner. Finncon hålls i år på Kabelfabriken i Helsingfors 10-12.7. Du kan läsa mer om Finncon här.
Jag skall delta i två paneler. I den första skall vi tillsammans med Henrika Andersson prata om våra nyaste böcker, Arra och Emma Gloria och den röda Längtansboken. I den andra panelen, Läslampan, sitter vi fyra stycken och diskuterar svenskspråkig fantasy. Jag tänker presentera en bok av Irmelin Sandman Lilius, som skulle ha varit hedersgäst på conen men fick förhinder. Det är en av hennes mindre kända böcker som betytt mycket för mig, min syn på fantastik och mitt eget skrivande. Jag har förstått att det ibland är lite tunnsått med svenskspråkig publik, så jag väntar mig mangrann uppslutning på lördag! Nej men allvarligt talat, jag ser mycket fram emot att få prata med likasinnade fantasyentusiaster. Jag själv är alltså där på lördag, med Henrika uppträder vi klockan 12 och med Läslampan klockan 14.

2009-06-30

Sommarläsning

Sommarhetta = få blogginlägg. Så är det nu bara! Hjärnan har smultit bort och inget blir det skrivet heller. Jag läser i stället och tänkte bjuda på min läslista så här som ett litet sommarmellanspel:

Har just läst (och jo, allt är fantasy):
Princess Ben av Catherine Gilbert Mudoch. Den tyckte jag riktigt bra om, lättläst, rolig med en ganska originell huvudperson.
Wicked Lovely av Melissa Marr. En verkligt bra urban fantasy med alla de ingredienser jag redan läst i andra liknande böcker (farliga men fagra älvor som är ett hot mot människorna), men hanterade på ett originellt och fräscht sätt där handlingen inte alls är så förutsägbar som i de andra. Rekommenderas varmt!
I taket lyser stjärnorna - ja, det är inte en fantasy faktiskt! - av Johanna Thydell. Bra.

Har påbörjat:
Stoneheart av Charlie Fletcher
A game of thrones av George R R Martin

Och har lånat följande hög från biblioteket:
Shannon Hales The book of a thousand days, Goose Girl och Princess academy.

Mycket härligt, fantasy och ungdomslitteratur, att sätta tänderna i när jag ligger i hängmattan!